Skola stängs ner – “Det sjukaste jag varit med om”

2024 04 27

Det är i Täby norr om huvudstaden som en gymnasieskola har uppmärksammats av besvärande anledningar.

Bedömare har pekat på att skolan har mycket allvarliga brister och lyfter fram dålig elevhälsa, felaktig betygsättning, obehörighet bland lärare, bristande undervisning och rasism.

Nu stängs skolan ner, rapporterar Aftonbladet.

“Är det sjukaste”

Eleverna som just nu går sitt sista år kommer att få avsluta studierna, medan övriga har fått i uppdrag att söka sig till nya skolor.

En anonym elev beskriver tillvaron som “katastrofal”.

– Det är faktiskt det sjukaste jag varit med om. Hur de kommunicerar, hur de lär ut och hur hela skolan är uppbyggd, det är värdelöst, säger eleven till Aftonbladet.

Ovanligt och allvarligt

Skolan har tidigare anklagats för rasism, och 14 elever har inte kunnat ta examen på grund av att de överhuvudtaget inte fått tillgång till en av de obligatoriska kurserna.

Fredrika Brickman, som är Skolinspektionens enhetschef, är upprörd över situationen.

– Det är ovanligt och bristerna är allvarliga, säger hon.

Större möjlighet

Sedan 2022 har Skolinspektionen fått större befogenheter vad gäller nedstängningar av skolor som inte håller måttet.

– Skolinspektionen ska bland annat kunna förbjuda en kommun att driva en verksamhet vidare om ett föreläggande om brister inte har åtgärdats och missförhållandena är allvarliga, förklarar Skolinspektionen.

Fler grunder

Därmed finns utökade möjligheter att skolor som granskas och har tydliga brister ska kunna stängas ner.

Detta för att säkra elevernas tillgång till god hälsa, utbildning och utveckling.

– Lagändringarna innebär också att det införs fler grunder för att återkalla ett godkännande av enskild som huvudman samt fler grunder för kommuner att återkalla beslut om rätt till bidrag för pedagogisk omsorg.

Skolinspektionen understryker att uppdraget handlar om att säkerställa en god utbildningsnivå i Sverige, och att såväl granskningar som beslut behöver tas löpande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen

Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

– Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen