Skola i krismöte – rektor sliter ner student från scenen

2024 06 07

Tumult har uppstått under ett studentfirande i Malmö.

Mitt under studenterna utspring på en gymnasieskola i staden rusade skolans rektor upp på scenen.

Enligt Sydsvenskan ska rektorn med våld ha hindrat en student från att hålla upp Palestinaflaggan.

Rektorn ska ha placerat sin underarm mot studentens övre del av bröstet eller mot halsen och tryckt bort studenten från scenen. Med ett grepp om flaggan drog rektorn sedan ner studenten från trappan till scenen.

Tidningen framhåller att agerandet sannolikt bryter mot lagen och hänvisar till hur Justitieombudsmannen, JO, har dömt i liknande ärenden.

– Utöver att rektornanvänder våld mot en student är det inte troligt att en skola, oavsett vad skolans ordningsregler säger, har rätt att hindra någon från att hålla upp en flagga eller föra fram ett politiskt budskap, rapporterar Sydsvenskan.

Skolan i krismöte

Rektorns nya arbetsgivare efter sommaren, en friskola i Malmö, sitter i krismöte efter händelsen.

Det uppger en styrelseledamot för tidningen.

Flaggförbud råder enligt rektorn

Den utpekade rektorn har tidigare förklarat att han infört flaggförbud vid utspringet på studenten. 

– Vi har 450 elever som ska springa ut och det måste kännas säkert. Vi vill inte att någon ska snubbla och komma till skada, sa han till SVT Nyheter förra sommaren.

Rektorn konstaterade även att förbudet handlar om att stoppa budskap som ”inte hör hemma på en skolgård”.

– Vi vill inte att flaggor ska skymma när de som står bakom och vi vill inte ha flaggor och banderoller med budskap som inte hör hemma på en skolgård, som en IS-flagga till exempel.

Het debatt

Att bära andra flaggor än den svenska under studentfirandet har blivit allt vanligare i Sverige.

Frågan är omdiskuterad.

Nalin Pekgul, tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna, har bland annat argumenterat för att den svenska flaggan borde vara tongivande under studentfirandet.

– Som samhälle har vi samtidigt skäl att vara stolta över att ha utbildat ännu en årskull med de medel som vi alla har bidragit till med våra skatter. Detta bör vi fira tillsammans med en symbol för vårt gemensamma samhälle, den svenska flaggan.

– Att då komma dragande med kurdiska, turkiska eller några andra utländska flaggor ger en väldig konstig signal. Förnekar man att skolan är en gemensam angelägenhet och tackar den kurdiska eller turkiska folkgruppen för barnens utbildning? Detta borde invandrarföreningarna ta en ordentlig diskussion om, framhöll hon i en debattartikel i Expressen.

Enligt studenter på Jensen gymnasium i Uppsala, som förra året förbjöd flaggor under utspringet, ska flaggvalet inte tolkas som en pik mot Sverige.

– Vi vill hylla landet vi kommer ifrån. Det handlar inte om att trycka ner Sverige utan snarare att lyfta upp våra föräldrar, sade en av studenterna till SVT Nyheter när hon kommenterade förbudet.

Foto: Mats Fallqvist, Länsmuseet Gävleborg

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen