Skatteverket ska skicka ut 500 000 brev – “svara snabbt”

2024 06 11

Från och med idag implementerar Skatteverket en ny förändring.

Omkring 1,5 miljoner flyttanmälningar registreras hos Skatteverket varje år.

Men det har också vid vissa tillfällen blivit ett problem att folk skriver sig på någon annans adress. Det ska nu Skatteverket få bukt med genom att börja skicka ut brev till den som redan är folkbokförd på en adress ifall en annan person anmäler flytt till samma bostad.

– Det här är efterfrågat och kan förebygga fel, säger Cajsa Toresten, samordnare på Skatteverket, i en kommentar.

500 000 brev

Av de drygt 1,5 miljoner flyttanmälningar som görs uppskattar Skatteverket att man kommer att skicka ut brev vid ungefär en tredjedel av dessa.

Och den som får brevet ska svara snabbt.

Tre arbetsdagar har man på sig. 

– Vi vill gärna uppmana den som får brevet från oss att svara på det så snabbt som möjligt. Vi vill även uppmana den som flyttar att alltid vara ute i god tid med sin flyttanmälan, säger Cajsa Toresten.

Digitalt och på papper

Brevet om att någon anmält flytt kommer att skickas digitalt till den som har digital brevlåda.

– Skatteverket önskar snabb återkoppling, understryker myndigheten.

Har man inte det skickas istället brevet i pappersform med den vanliga posten. Vid det senare scenariot har man sex arbetsdagar på sig att svara istället för tre, eftersom pappersposten tar längre tid.

Det här gäller

Meddelandet kommer att skickas till en person i hushållet.

– Till den som bott längst på adressen, förtydligar Skatteverket.

Har de boende flyttat in samtidigt skickas brevet till den äldsta personen. Om det är flera personer som flyttar in kommer ett brev för varje person.

Det finns även exempel på situationer när inget brev skickas ut. Det gäller till exempel personer under 16 år eller om man har skyddade personuppgifter. Om den som hittills bott i bostaden själv har anmält flytt kommer inte heller något brev skickas.

Har utnyttjats av kriminella

Förändringen kommer efter att det tidigare bland annat uppmärksammats att kriminella skriver sig på andra personers adresser utan tillåtelse.

Exempelvis skrev sig en brottsmisstänkt person på en bostad som tillhörde ett äldre par i höstas.

– När vi får tips om att personer medvetet skriver sig på fel adress och det kan finnas en hotfull situation så prioriteras det högt, sade Pontus Hesselheim, sektionschef på Skatteverket, till SVT vid tillfället.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen