Skattechock för över tre miljoner svenskar

2023 11 23

I dag använder över tre miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Kunder kan kombinera olika sparprodukter på sitt konto – exempelvis fonder, aktier och obligationer.

ISK-kunder betalar ingen skatt när de säljer eller byter sparprodukter, men däremot betalas en årlig schablonskatt på värdet av ISK-kontot.

Ny höjning

I fjol fördubblades den årliga skatten till 0,88 procent.

Nu är det dags igen.

Efter att Riksgälden på torsdagen fastställt statslåneräntan till 2,62 procent står det klart att ISK-sparare kommer att behöva betala betydligt högre procent skatt nästa år.

Den årliga skatten – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – kommer att höjas från 0,88 till 1,09 procent efter Riksgäldens besked.

– Det genomsnittliga kapitalet ska multipliceras med 1,09 procent för inkomståret 2024. Den årliga schablonskatten på 1 miljoner kronor blir då 10.900 kronor, rapporterar Di.

”Märklig situation”

Den nya höjningen innebär att ISK-skatten är högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

När skatten var som lägst (2015) låg den på 0,27 procent.

Innan den ekonomiska krisen tog fart var ISK-skatten på 0,38 procent.

– Systemet med statslåneräntan skapar en märklig situation. När ekonomin går bra, räntorna går ner och börsen är uppumpad, då blir skatten på ISK väldigt låg. När det sen vänder, ekonomin går dåligt och räntorna stiger, då blir skatten på ISK högre.

Det säger Kalle Sundin, som är utredare på den fackliga tankesmedjan Katalys, till SVT Nyheter.

Uteblivet vallöfte

I valrörelsen lovade flera högerpartier en sänkt ISK-skatt.

Moderaterna föreslog bland annat att skatten skulle sänkas till statslåneräntan plus 0,75 procent. I dag är skatten på ISK statslåneräntan plus en procent.

Efter valet enades Tidöpartierna om att de första 300 000 kronorna på ISK-kontot ska bli skattefria under mandatperioden.

Något sådant förslag har dock inte presenterats.

– Jag tycker inte att jag kan prioritera den i nuläget, för nu har vi enorma behov. Men på lång sikt så måste människor kunna spara mer i Sverige, sa arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) till Di när han ombads att kommentera förslaget.

Foto: A. Swancar

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen