Skattesänkning för fyra miljoner svenskar

2024 11 28

Närmare fyra miljoner svenska sparare kan förvänta sig en skattesänkning i närtid.

Det står klart efter att Riksgälden fastslagit den nya statslåneräntan till 1,96 procent.

Beslutet påverkar uppemot fyra miljoner svenskar med investeringssparkonto (ISK).

Den årliga skatten – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – kommer att sänkas från 1,09 till 0,88 procent efter Riksgäldens besked.

Sänkningen sker efter flera år med skattehöjningar.

2022 fördubblades ISK-skatten till 0,88 procent och under 2023 höjdes den till 1,09 procent.

Höjningarna har inneburit att ISK-skatten varit högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Sparar tusenlappar

Regeringen har tidigare meddelat att en skattefri grundnivå för sparande på ISK-konto kommer införas från och med nästa år.  Den skattefria grundnivån uppgår till 150 000 kronor 2025 och höjs till 300 000 kronor 2026.

Hushåll med investeringssparkonton (ISK-konto) beräknas spara tusenlappar. 

– En familj med en heltidsarbetande polis och sjuksköterska med varsitt mediansparande på investeringssparkonto får 10 400 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024. På samma sätt får en familj med två medianpensionärer med varsitt mediansparande på investeringssparkonto 5 000 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024, framhåller regeringen i sin uträkning.

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2024 är schablonskatten 1,086 %. 

Källa: Skandia 

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


17 nov 26

Tvätta i 30 grader – hela Sverige uppmanas

2026 11 18

Elpriserna skjuter i höjden.

Elhandelsbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson flaggar för den dyraste veckan på fyra år.

– Det blir riktigt höga elpriser i veckan. Det blir sannolikt det dyraste veckomedlet för spotpriserna i södra Sverige, både i SE3 och SE4, hittills i år, och de högsta sedan elkrisen 2022, säger han till Di.

Uppmanas: Tvätta i 30 grader

Enligt energiekonomen Claes Hemberg kan villaägare i södra Sverige räkna med en elräkning på omkring 11 000 kronor för november.

– I södra delarna kan elfakturan klättra till 11 000 kronor. Det beror på höga elpriser, men också på att vi använder mer el när det är kallare ute, skriver han på sin blogg.

Den som vill sänka sin elräkning uppmanas att vidta flera åtgärder för att minska elförbrukningen.  

Energirådgivaren Emil Lind uppmanar bland annat hushållen att tvätta i 30 grader. Experten hänvisar till att det kostar ungefär dubbelt så mycket att tvätta i 60 grader.  

– En modern tvättmaskin den drar under en kilowattimme per tvätt om du tvättar i 30 grader. Då har du en totalkostnad på 2,4 kronor per tvätt, säger han till Sveriges Radio.

– Om du kör med 60 grader är det en dubblering av kostnaden och vid 90 grader är vi uppe vid en tredubbling av priset.

Läs mer: Vanlig miss med julbelysningen kan höja elräkningen

Sänk temperaturen

Ett annat tips för att dämpa elkostnaderna är att sänka temperaturen inomhus.

Enligt elbolaget Tibber kan en sänkning med en enda grad göra stor skillnad.

– Att sänka inomhustemperaturen från 21 till 20 grader kan minska energin som går till uppvärmning med omkring 5–6 procent, framhåller bolaget.

Tibber uppmanar hushåll att testa att sänka temperaturen med minst en grad.

– Har du en kompatibel värmepump kan smart styrning dessutom hjälpa till att anpassa uppvärmningen efter elpriset, så att mer av energin används när elen är billigare, skriver elbolaget.

Andra läser: Dubbel skattesmäll för svenska bilister

Foto: L. Anna

Text: Redaktionen


17 nov 26

Ukraina har lyckats – Ryssland står helt stilla

2026 11 18

Ryssland har gått från miljoner till noll.

Rysslands hamnar har nått ett kraftigt tvärstopp.

Efter Ukrainas drönarattacker har den tidigare mångmiljontrafiken i landets södra hamnar pressats hela vägen ner till noll.

Från miljoner till noll

Containertrafiken i hamnarna vid Svarta havet och Azovska sjön har tvärstannat. Under oktober registrerades inte en enda container i området.

Det innebär ett dramatiskt ras för en av Rysslands viktiga transportleder. Bara hamnen i Novorossijsk hanterade omkring 1,1 miljoner containrar under 2025.

Nu är trafiken nere på noll.

Bakom utvecklingen ligger en rad ukrainska drönarattacker som fått rederier att överge rutterna till de ryska hamnarna i söder, rapporterar United24 Media.

– På grund av den svåra situationen för sjöfarten i Svarta havet slutar containerrederier att trafikera Novorossijsk och styr i stället om sina tjänster till Sankt Petersburg, rapporterar PortNews.

Läs mer: Glatt besked för alla som kör bensin- och dieselbil

Rederierna lämnar – Ryssland står stilla

Under sommaren intensifierade Ukraina sina attacker mot fartyg i Svarta havet. Det försämrade säkerhetsläget och gjorde det allt svårare för rederierna att fortsätta trafikera de ryska hamnarna.

– De sista containerrederierna som trafikerade Novorossijsk hade dragit sig tillbaka i oktober, efter att Ukraina intensifierat attackerna mot fartyg under sommaren, uppgav Sea-Shippings vd Alexey Gagarinov för InfraNews.

Det har tvingat importörer att leta efter andra transportvägar.

Leveranserna tar veckor

Ryssland försöker nu styra om godset till hamnar vid Östersjön och i Fjärran östern.

Men den nya rutten innebär stora problem.

Gods från Turkiet som tidigare kunde nå Novorossijsk på tre till fem dagar måste nu transporteras via Medelhavet, Gibraltarsundet, Engelska kanalen och Nordsjön till Sankt Petersburg.

Enligt oberoende Moscow Times har leveranstiden ökat till två–tre veckor. Samtidigt har fraktkostnaden per container blivit tre till sex gånger högre.

Även järnvägssystemet pressas av de ökade godsmängderna. I Fjärran östern har containrar redan fått vänta i upp till två veckor på att lastas på tåg.

Läs mer: Många pensionärer missar viktigt bidrag

Foto: Volodymyr-Zelensky-resp-President-of-Russia-Office

Text: Redaktionen