Skattesänkning för fyra miljoner svenskar

2024 11 28

Närmare fyra miljoner svenska sparare kan förvänta sig en skattesänkning i närtid.

Det står klart efter att Riksgälden fastslagit den nya statslåneräntan till 1,96 procent.

Beslutet påverkar uppemot fyra miljoner svenskar med investeringssparkonto (ISK).

Den årliga skatten – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – kommer att sänkas från 1,09 till 0,88 procent efter Riksgäldens besked.

Sänkningen sker efter flera år med skattehöjningar.

2022 fördubblades ISK-skatten till 0,88 procent och under 2023 höjdes den till 1,09 procent.

Höjningarna har inneburit att ISK-skatten varit högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Sparar tusenlappar

Regeringen har tidigare meddelat att en skattefri grundnivå för sparande på ISK-konto kommer införas från och med nästa år.  Den skattefria grundnivån uppgår till 150 000 kronor 2025 och höjs till 300 000 kronor 2026.

Hushåll med investeringssparkonton (ISK-konto) beräknas spara tusenlappar. 

– En familj med en heltidsarbetande polis och sjuksköterska med varsitt mediansparande på investeringssparkonto får 10 400 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024. På samma sätt får en familj med två medianpensionärer med varsitt mediansparande på investeringssparkonto 5 000 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024, framhåller regeringen i sin uträkning.

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2024 är schablonskatten 1,086 %. 

Källa: Skandia 

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Svenskt klädmärke i konkurs efter 14 år

2024 11 28

Ytterligare ett bolag har ansökt om konkurs.

Det är ett fortsatt tufft läge i svensk ekonomi.

Riksbanken har inlett en räntesänkningscykel och regeringen har aviserat att man lägger om fokuset till tillväxt snarare än inflationsbekämpning.

Samtidigt väntas det ta tid innan räntesänkningarna får önskad effekt - och konkursansökningarna fortsätter att välla in.

Går i konkurs

Nu kommer besked om att ytterligare ett företag har ansökt om konkurs - den här gången i modebranschen.

Det är det svenska klädmärket New Black som tvingas kasta in handduken.

Företaget grundades 2010 och har under en tid varit en av Sveriges mest framgångsrika aktörer inom streetwear.

Enligt sajten E-handel har modebolaget bland annat haft samarbete med den världskända brittiska artisten Stormzy och skådespelerskan Noomi Rapace.

Har fått det tufft

New Black har under den senaste tiden kämpat med stora ekonomiska svårigheter.

Konkursen är ett faktum men konkursförvaltaren Peter Eriksson hoppas kunna kunna göra något av varumärket.

– Det är ju ett känt och välrenommerat modevarumärke så det hoppas vi på. Om en månad eller två siktar vi på att ärendet ska vara avslutat, säger han till sajten Habit.

Stor osäkerhet

Trots Riksbankens räntesänkningar råder alltjämt stor osäkerhet på marknaden.

Det fastslår kreditupplysningsföretaget UC i en ny rapport.

– Den makroekonomiska situationen är klart oförutsägbar och vår data visar på en varierande utveckling. Under september ökade konkurserna, medan oktober nu i stället visar en minskning, säger Vlasta Valan, Data scientist på UC.

– Trots denna nedåtgående trend i oktober kvarstår osäkerheten på marknaden. De senaste siffrorna indikerar att framtidsutsikterna för företagen är splittrade och att den ekonomiska situationen fortfarande är svår att bedöma.

Fortsatt svårt

Valan understryker att situationen fortfarande är svår trots att det värsta är bakom oss och att många branscher har det fortsatt kämpigt.

– Många sektorer fortsätter att kämpa under svåra marknadsförhållanden, säger Valan.

Arkivfoto: Artificial Photography

Text: Redaktionen


Priset på kaffe förändras kraftigt – här är nya prislappen hos ICA

2024 11 27

Priset på kaffe har förändrats kraftigt under tisdagen.

Kaffepriset slår rekord.

Priset blev på tisdagen det högsta på 27 år, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Kaffeterminerna i New York har klättrat upp till den högsta nivån sedan 1997, och även svenska kaffepriser påverkaras.

Rusar i pris

Kaffebönan Arabica steg i pris med 3 procent på måndagen, enligt Global Coffe Report.

Priset på den populära kaffebönan har ökade med hela 64 procent under 2024.

Det finns särskilda skäl till att kaffepriset har rusat det här året, enligt Bloomberg.

Det tros bland annat bero på stora störningar när det gäller utbudet och leveranser från viktiga kaffeproducenter som Brasilien och Vietnam.

En orsak sägs vara att långvarig torka har påverkat kaffeodlingar.

Samtidigt har säljare i leveranskedjan höjt sina priser för att skydda sin marginaler, enligt analysen. Och det finns en risk att det blir ännu värre framöver.

Populär böna i Sverige

Sverige är ett av världens mest kaffeälskande länder, och påverkas i allra högsta grad av den stora prisförändringen på kaffe.

Arabicabönan är den mest använda kaffebönan både i Sverige och i världen, rapporterar DI. Och prisökningen påverkar även andra sorter.

Som exempel på kaffepriser i Sverige just nu kan nämnas att Bryggkaffe Mellanrost 450 g från Gevalia kostar 68 kronor att köpa hem från Icas nätbutik, och 64,95 kronor från Coop.

Arvid Nordquist mellanrost 500 g kostar 77 kronor på Ica och 68,95 kronor på Coop.

Svenskar dricker massor av kaffe

Det har länge rapporterats om att priset på kaffe stiger, vilket är ett hårt slag för svenskar som alltså dricker rekordmycket kaffe.

Svenska folket dricker nästan 12 miljoner koppar kaffe per arbetsdag, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Vi dricker i genomsnitt 2,2 koppar per person när vi är på jobbet, enligt en Sifoundersökning.

Det gör Sverige till det tredje mest kaffedrickande landet i världen, efter Finland och Nederländerna.

Foto: Nathan Dumlao

Text: Redaktionen