Skattesänkning för fyra miljoner svenskar

2024 11 28

Närmare fyra miljoner svenska sparare kan förvänta sig en skattesänkning i närtid.

Det står klart efter att Riksgälden fastslagit den nya statslåneräntan till 1,96 procent.

Beslutet påverkar uppemot fyra miljoner svenskar med investeringssparkonto (ISK).

Den årliga skatten – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – kommer att sänkas från 1,09 till 0,88 procent efter Riksgäldens besked.

Sänkningen sker efter flera år med skattehöjningar.

2022 fördubblades ISK-skatten till 0,88 procent och under 2023 höjdes den till 1,09 procent.

Höjningarna har inneburit att ISK-skatten varit högre än någonsin, nästan tre gånger så stor som under åren 2020-2022.

Sparar tusenlappar

Regeringen har tidigare meddelat att en skattefri grundnivå för sparande på ISK-konto kommer införas från och med nästa år. Den skattefria grundnivån uppgår till 150 000 kronor 2025 och höjs till 300 000 kronor 2026.

Hushåll med investeringssparkonton (ISK-konto) beräknas spara tusenlappar.

– En familj med en heltidsarbetande polis och sjuksköterska med varsitt mediansparande på investeringssparkonto får 10 400 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024. På samma sätt får en familj med två medianpensionärer med varsitt mediansparande på investeringssparkonto 5 000 kronor i lägre skatt 2025 jämfört med 2024, framhåller regeringen i sin uträkning.

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2024 är schablonskatten 1,086 %.

Källa: Skandia

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Pensionärer missar viktigt bidrag – kan få flera tusen mer i månaden

2026 01 17

Svenska pensionärer riskerar att gå miste om tusentals kronor i tillägg.

Många svenska pensionärer som har rätt till tillägg missar det helt – trots enkla möjligheter att söka.

Det är ett stöd som kan ge flera tusen kronor mer i månaden, rapporterar Senioren.

Stort bidrag står outnyttjat

Bostadstillägget ska stödja pensionärer med stram ekonomi.

– Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan få upp till 7 290 kronor per månad, beroende på din ekonomi, bostadskostnad, dina tillgångar och din familjesituation, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det högsta beloppet som ensamstående kan få är upp till 7 290 kronor per månad, medan makar eller sambor kan få upp till 3 645 kronor.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Missar bidraget

Men många pensionärer tror felaktigt att de inte är berättigade till stödet och väljer därför att inte ansöka.

Enligt Pensionsmyndigheten bedömdes omkring 123 000 personer som hade rätt till bostadstillägg 2020 – ändå inte sökte det.

– Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men om din ekonomiska situation förändras ska bostadstillägget räknas om, uppger myndigheten.

Krav för tillägg

För att kunna ansöka om bostadstillägg finns några grundläggande krav – du måste bo i Sverige, ta ut hela din allmänna pension och vara minst 67 år.

I vissa situationer kan även den som får änkepension eller utländsk pension ha rätt till bostadstillägg.

Storleken på tillägget beror på din ekonomiska situation, inklusive inkomster, bostadskostnad och tillgångar.

– Det är viktigt att anmäla ändringar så fort som möjligt för att inte gå miste om bostadstillägg. Du kan även bli återbetalningsskyldig om du inte anmäler rätt uppgifter, meddelar Pensionsmyndigheten.

Att ta reda på om man är berättigad är enkelt:

Gör en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens hemsida för att se om det är värt att ansöka.
Fyll i ansökan digitalt med BankID om du har det, eller via blankett om du behöver hjälp.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: E Ann

Text: Redaktionen

Militärfartyg sjunker

2026 01 15

Ett iranskflaggat fartyg sjunker i Kaspiska havet.

Fartyget ”Rona” är lastat med vapen och är på väg till Ryssland, rapporterar Kyiv Post med hänvisning till myndigheter i Turkmenistan.

– Fraktfartyget misstänks ha transporterat vapen från Iran till Ryssland via en rutt som ofta används för sådana leveranser, uppger tidningen.

Massiv räddningsinsats

Nu sjunker det stora fraktfartyget, som enligt uppgift är fullastat med militär utrustning och vapen.

En SOS-signal har gått ut från fartyget, vilket fick myndigheter i Turkmenistan att inleda en stor räddningsaktion. Samtliga besättningsmedlemmar på det 2 453 ton tunga fartyget ska ha räddats.

Färdas mellan diktaturerna

Enligt Kyiv Post var militärfartyget på väg till den ryska hamnen Astrakhan.

– Spårningsdata visar att Rona anlöpt till de ryska hamnarna Astrakhan, Makhachkala och Azov omkring 20 gånger mellan oktober 2024 och december 2025. Fartyget avgick då från de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, framhåller tidningen.

LÄS MER: Trump skyller på Zelenskyj

Stänger av kommunikationen

Ukrainska styrkor har genomfört flera attacker mot ryskkopplade fartyg i Kaspiska havet.

Förra månaden attackerade en enhet från Ukrainas specialoperationsstyrkor två ryska fartyg som transporterade vapen och militär utrustning.

En kartläggning från CNN har tidigare lokaliserat hundratals fartyg som uppges transportera vapen till Ryssland via Kaspiska havet. Fartygen stänger av sina transpondrar när de närmar sig destinationen.

– De flesta luckorna i spårningsdata för ryskflaggade och iranskflaggade lastfartyg uppstår nära de iranska hamnarna Amirabad och Anzali, samt i närheten av den ryska floden Volga och hamnen i Astrakhan, står det i CNN-rapporten.

Enligt en rapport från Wall Street Journal fraktar ryska fartyg ”stora mängder iranska artillerigranater och annan ammunition över Kaspiska havet för att förse trupper som strider i Ukraina.”

LÄS OCKSÅ: Swish går ut med varning till svenskarna

Arkivfoto: President of Russia resp Sociala medier

Test: Redaktionen