Skattebetalarna riskerar smäll – nota på 400 miljoner kronor

2025 05 08

Svenska skattebetalare riskerar att behöva betala hundratals miljoner kronor.

Idag avslutas rättegången i det som har kallats “Sveriges största miljöbrottsutredning”.

Ägarna till företaget NMT Think Pink anklagas för grovt miljöbrott och ekobrott på grund av misstankar om att ha struntat i att återvinna sopor och istället transporterat stora mängder byggavfall till minst sex sopstationer i olika svenska kommuner, bland annat Botkyrka och Västerås.

De två kommunerna har hittills lagt totalt 150 miljoner kronor på att frakta bort Think Pinks avfall, rapporterar Di.

Notan kan dessutom stiga till över 400 miljoner.

En summa som till stor del riskerar att landa i knät på Sveriges skattebetalare.

– I vissa fall räknar vi inte med att den aktuella markägaren kommer ha råd att ta bort massorna, utan istället tyvärr tvingas till personlig konkurs. I de fallen ligger det i riskzonen att kostnaden i slutändan landar på kommunen och skattebetalarna, säger Lars Lindberger, presschef på Norrtälje kommun där det också fortsatt ligger kvar stora mängder avfall, till tidningen.

Elva personer åtalas

Totalt står elva personer åtalade i avfallshärvan.

Själva bolaget NM Trading & Transport, NMT, grundades 1998 och bedrev initialt verksamhet för transporter, distribution och försäljning av livsmedel innan man 2010 styrde om till att hantera återvinningsmaterial.

Sedan dess har de rosa avfällssäckarna från Think Pink varit ett vanligt inslag framför allt i Stockholm city. År 2020 gick företaget i konkurs och det är då den misstänkta sopdumpningen ska ha börjat.

Dumpat på 21 platser

Enligt åtalet misstänks de anklagade ha dumpat farligt avfall på 21 platser i Sverige.

Kammaråklagare Anders Gustafsson yrkar på sex års fängelse för de huvudåtalade, enligt SVT. Maxstraffet för grovt miljöbrott är åtta år.

– Ett medvetet risktagande av allvarligt slag. Det rör sig om flera brott, grovt brott på varje plats som kunnat medföra skador i stor omfattning, säger han till tv-kanalen.

Samtliga misstänkta har nekat till brott under rättsförhandlingarna som pågått sedan september förra året.

– Vad jag minns har vi aldrig fått böter, kommunen har möjlighet att stänga verksamheten omedelbart. Under alla år jag har varit vd har vi jobbat under deras kontinuerliga tillsyn, sade Think Pinks grundare i höstas enligt SVT.

Foto: L. Mimietz

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 september 2025

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta. 

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social. 

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen