SVERIGE: Skärpt säkerhet i flera hamnar

2022 05 23

På grund av kriget i Ukraina och Sveriges ansökan till Nato skärps säkerheten i fyra av Sveriges sex största hamnar.

En av de hamnar som trappar upp sin säkerhet är Göteborgs hamn, som också är den största hamnen i hela Norden, rapporterar SVT.

– Vi är väldigt observanta på Ukrainasituationen och det som målas upp som en hotbild nu när Sverige har skrivit på en Nato-ansökan, säger Thomas Fransson, hamnskyddschef i Göteborgs hamn, till kanalen.

“Är mer observanta”

Anledningen till den förhöjda säkerheten sker på grund av det förändrade säkerhetsläget i Europa i kombination med att fortsätta möjliggöra svensk handel och samhällsservice som normalt.

– Vi har en krisledning igång och är mer observanta, säger Thomas Fransson.

Tagit egna initiativ

Det är Polisen och Transportstyrelsen som avgör vilken nivå skyddet ska ligga på i hamnarna. Det finns tre skyddsnivåer, och för närvarande ligger skyddet på den lägsta av dem. 

Enligt SVT har dock fyra av Sveriges sex största hamnar uppgett att de tagit egna initiativ för att öka säkerheten i hamnarna.

Iakttagit märkligt beteende

Hamnarna har inte velat kommentera exakt vad som ingår i det konkreta säkerhetsarbetet. I Luleå och Göteborg uppger man dock att man noterat en ökning av riskobservationer sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig.

Det handlar då om att man iakttagit oväntade drönare, men också att hamnpersonalen observerat att personer befunnit sig på särskilda platser och uppehållit sig på ett sätt som avviker från det normala.

Ökade cyberhot

I torsdags höll Försvarsmakten en presskonferens där myndighetens insatschef Michael Claesson uttalade sig om att man ser en risk för ett ökat hot från Ryssland. Hoten kanaliseras via cyberattacker och verbala hot, förklarade Michael Claesson.

– Det går att använda sårbarheter i vårt samhälle genom mediekanaler, säger han enligt Sveriges Radio.

Förväntad rysk närvaro

Sverige bör också förvänta sig en ökad rysk närvaro i Östersjöområdet var beskedet från Försvarsmakten, sedan beslutet om att gå med i Nato.

– Det är en kortsiktig risk för att på sikt kunna uppnå en sammanhållen och långsiktig säkerhet, sade Michael Claesson på Försvarsmaktens pressträff.

Foto: G. Nilsson

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen