Skarp varning från Vladimir Putin

2023 12 23

Kreml hotar USA och Europa med “allvarliga konsekvenser”.

Sedan Vladimir Putin beordrade den fullskaliga invasionen av Ukraina för snart två år sedan har tillgångar från ryska centralbanken frysts av västvärlden.

Nu har brådskande diskussioner mellan USA och övriga G7-nationer inletts om att beslagta de ryska tillgångarna, som tros vara värda över 300 miljarder dollar, och använda dem till att stärka Ukraina och deras försvar mot Ryssland.

Diskussionen har fått Moskva att koka av ilska, rapporterar The Guardian.

– Det olagliga beslagtagandet av våra tillgångar förblir undantagslöst på agendan både i Europa och USA, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov enligt den brittiska tidningen.

– Den här frågan är oacceptabel för oss. Potentiellt är det extremt farligt för det globala finansiella systemet.

Hotar med "militär eskalering"

Ryssland varnar nu västvärlden för att göra verklighet av planerna på att beslagta tillgångarna, som skulle kunna ske i februari i samband med tvåårsdagen av invasionen.

Om väst inte lyder varningen utesluter inte Putinregimen “ytterligare militär eskalering”, säger Sergei Ryabkov, biträdande utrikesminister i Ryssland.

– Ni måste inse att Ryssland aldrig kommer att lämna dem som gör det ifred, hotar en annan representant från den ryska regeringen inför presskåren på fredagen.

Desperat Ukraina

Joe Biden har hittills inte skrivit på något beslut som ger grönt ljus för en sådan strategi.

Men samtalen om att lägga beslag på de ryska bankpengarna har accelererat eftersom republikanerna har blockerat en överenskommelse om ett nytt militärt bistånd till Ukraina – ett paket som Ukraina desperat behöver efter att motoffensiven inte bar frukt.

– Det är nödvändigt att arbeta på konkreta metoder för att använda frysta ryska tillgångar för att kompensera för skadorna som orsakats av Ryssland, sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky redan i våras.

– Det kommer att vara en fredsskapande handling över hela världen. Potentiella angripare måste se detta och komma ihåg att världen kan vara stark.

Rysk hämnd

I april undertecknade Putin ett dekret som bemyndigar ryska staten att tillfälligt ta kontroll över utländska företags tillgångar i Ryssland.

Beslutet ses som en uppenbar hämnd mot frysningen av ryska tillgångar utomlands.

– I slutändan, om någon konfiskerar något från oss, kommer vi att se vad vi kan konfiskera i gengäld. Och om något hittas gör vi det givetvis direkt. Därför är det här ett steg som inte kan få något annat än allvarliga konsekvenser, säger Dmitrij Peskov.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: “Käftsmäll” för regeringen i ny mätning

2025 11 19

Nästa riksdagsval närmar sig med stormsteg.

Blott tio månader återstår till valet i september och partierna har nu börjat mobilisera inför valrörelsen. 

Sedan tidigare har Liberalerna haft det tufft i opinionen och förra veckan noterades partiet för ett historiskt lågt stöd på 2,2 procent i SVT/Verians mätning.

Nu har även Kristdemokraterna trillat ned under fyraprocentsspärren med 3,7 procent i en rykande färsk opinionsmätning från Novus.

– Det finns så klart en stark symbolik i att ligga under fyraprocentsspärren med mindre än ett år kvar till valet, framhåller Torbjörn Sjöström, vd på Novus, i en kommentar.

Två förklaringar

Att två regeringspartier fallit under 4 procent beskrivs i en sammanställning av TV4 Nyheterna som en “käftsmäll” för regeringen och “en spark på Tidöpartiernas smalben”.

Torbjörn Sjöström ser två förklaringar till Liberalernas rekordlåga siffra: ett kraftigt tapp i sina främsta politiska frågor och en partiledare med lågt förtroende.

– Ett tydligt exempel på att lågt förtroende för partiledaren leder till lågt väljarstöd. L och Mohamsson måste verkligen arbeta med att bygga förtroende för henne. Förtroende byggs inte på spetsiga utspel, utan bredare arbete än så. Man måste visa vad man står för och att man kan lita på att den personen har en vilja till något större, menar opinionschefen.

"Kan inte räkna med stödröster"

Enligt Torbjörn Sjöström aktualiserar dagens utfall i opinionen frågan om stödröster. Att stödrösta på ett annat parti än sitt eget är dock beroende av regeringskonstellationen, framhäver Novus vd.

– Jag ser det inte som troligt att stödpartierna kan räkna med stödröster som det ser ut idag.  Främst då SD är större än M. Sympatiserar man med ett M som säger att de vill regera med SD, är det som M sympatisör viktigt att M blir så stora som möjligt. Vem vågar då offra en röst på L eller KD?

I mätningen tappar även Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna något. 

Moderaterna går starkast framåt med en ökning på 1,4 procentenheter.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med SVT/Verian tidigare mätning

🔴Vänsterpartiet                      6,3          -0,6
🔴Socialdemokraterna        34,3         -0,6
🟢Miljöpartiet                            5,4         +1,0
🟢Centerpartiet                        5,1          -0,3
🔵Liberalerna                             2,2            0
🔵Moderaterna                        19,4        +1,4
🔵Kristdemokraterna            3,7          -0,3
🔵Sverigedemokraterna      21,0       -1,6
 
🔴🟢 S+V+MP+C                        51,1     -0,5
🔵🔵 M+KD+SD+L                    46,3*   -0,5
 
*L och KD utanför riksdagen i denna mätning.
Källa: Novus
 

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


USA med ny fredsplan – har fått Ryssland att vända

2025 11 19

USA och Ryssland har i hemlighet inlett nya samtal med Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen ska bestå av 28 punkter och har inspirerats av president Donald Trumps framgångar från avtalet om vapenvila i Gaza, uppger Axios natten till onsdagen.

Det är Trumps särskilda sändebud Steve Witkoff som leder arbetet. Den senaste tiden har utförliga diskussioner förts med det ryska sändebudet Krill Dmitriev, uppger en amerikansk tjänsteman för tidningen.

Den senare av dem bekräftar att samtalen pågår. 

Och enligt Krill Dmitriev råder rysk optimism. Så pass mycket att Ryssland har svängt i sin inställning, menar sändebudet.

– Dmitriev uttryckte optimism om avtalets chanser att lyckas eftersom vi, till skillnad från tidigare försök, "känner att den ryska ståndpunkten verkligen hörs", rapporterar Axios.

Ställt maximala krav

Ryssland har återkommande ställt maximala krav på Ukraina i tidigare fredsförhandlingar, skriver Kyiv Independent.

Bland annat har kraven handlat om att Ukraina aldrig får gå med i Nato, att landet ska demilitariseras och att olagligt ryskockuperat territorium ska erkännas internationellt som delar av Ryssland.

Det är oklart om några av dessa ultimatum ingår i den nya plan som nu håller på att utformas.

Kreml: utgår från "överenskommelse

Utöver fred i Ukraina uppges samtalen behandla säkerhetsgarantier, Europas säkerhet och den amerikansk-ryska relationen i framtiden.

Vita huset har hittills inte kommenterat uppgifterna.

Enligt Dmitriev utgår planen dock från de principer som Ryssland menar att Trump och Vladimir Putin enades om i Alaska i augusti. Kreml har tidigare hävdat att det finns ett avtal mellan de två länderna, som ingen oberoende källa eller Vita huset dock har bekräftat.

– Det är faktiskt ett mycket bredare ramverk som i grund och botten säger: “Hur kan vi äntligen skapa varaktig säkerhet i Europa, inte bara i Ukraina”, säger Krill Dmitriev till Axios.

LÄS MER: ATACMS-missiler har slagit ner i Ryssland

Europa informerat

Amerikanska tjänstemän har uppgett för Axios att Vita huset har börjat informera Europa om den nya planen. Även Ukraina ska ha blivit underrättat.

– Vi vet att amerikanerna arbetar på något, säger en ukrainsk tjänsteman till tidningen.

Steve Witkoff skulle ha träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Turkiet idag. Det mötet ska ha blivit inställt, enligt uppgifter.

LÄS MER: Brutal anklagelse mot ryska folket – värre än Nazityskland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen