Skarp varning från Vladimir Putin

2023 12 23

Sedan Vladimir Putin beordrade den fullskaliga invasionen av Ukraina för snart två år sedan har tillgångar från ryska centralbanken frysts av västvärlden.

Nu har brådskande diskussioner mellan USA och övriga G7-nationer inletts om att beslagta de ryska tillgångarna, som tros vara värda över 300 miljarder dollar, och använda dem till att stärka Ukraina och deras försvar mot Ryssland.

Diskussionen har fått Moskva att koka av ilska, rapporterar The Guardian.

– Det olagliga beslagtagandet av våra tillgångar förblir undantagslöst på agendan både i Europa och USA, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov enligt den brittiska tidningen.

– Den här frågan är oacceptabel för oss. Potentiellt är det extremt farligt för det globala finansiella systemet.

Hotar med "militär eskalering"

Ryssland varnar nu västvärlden för att göra verklighet av planerna på att beslagta tillgångarna, som skulle kunna ske i februari i samband med tvåårsdagen av invasionen.

Om väst inte lyder varningen utesluter inte Putinregimen “ytterligare militär eskalering”, säger Sergei Ryabkov, biträdande utrikesminister i Ryssland.

– Ni måste inse att Ryssland aldrig kommer att lämna dem som gör det ifred, hotar en annan representant från den ryska regeringen inför presskåren på fredagen.

Desperat Ukraina

Joe Biden har hittills inte skrivit på något beslut som ger grönt ljus för en sådan strategi.

Men samtalen om att lägga beslag på de ryska bankpengarna har accelererat eftersom republikanerna har blockerat en överenskommelse om ett nytt militärt bistånd till Ukraina – ett paket som Ukraina desperat behöver efter att motoffensiven inte bar frukt.

– Det är nödvändigt att arbeta på konkreta metoder för att använda frysta ryska tillgångar för att kompensera för skadorna som orsakats av Ryssland, sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky redan i våras.

– Det kommer att vara en fredsskapande handling över hela världen. Potentiella angripare måste se detta och komma ihåg att världen kan vara stark.

Rysk hämnd

I april undertecknade Putin ett dekret som bemyndigar ryska staten att tillfälligt ta kontroll över utländska företags tillgångar i Ryssland.

Beslutet ses som en uppenbar hämnd mot frysningen av ryska tillgångar utomlands.

– I slutändan, om någon konfiskerar något från oss, kommer vi att se vad vi kan konfiskera i gengäld. Och om något hittas gör vi det givetvis direkt. Därför är det här ett steg som inte kan få något annat än allvarliga konsekvenser, säger Dmitrij Peskov.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen