Skarp uppmaning till svenska folket – “Stäng av tv:n”

2023 09 27

Barn och ungdomar lockas allt mer in i den svenska gängkriminaliteten.

Tidigare i september sköts en 17-årig pojke till döds i södra Stockholm och förra veckan utfördes ett mordförsök mot ett barn i Lidingö.

Det är bara två av flera exempel på grova våldsdåd där ungdomar och till och med barn varit inblandade.

Men det är inte enbart som offer för dåden.

Polisen har varnat för att barn rekryteras till de kriminella gängen i allt högre utsträckning.

– Det kan vara vilket barn som helst, vanliga skolbarn som är 13 år, har områdespolisen Rissa Seidou från Järva, Stockholm, uppgett för SVT.

Kraftig markering: "Jätteproblem"

Nu sätter polismästare Carin Götblad ned foten.

Hon varnade redan 2010 för den våldsamma utvecklingen efter att ha utrett gängrekrytering i ett uppdrag från dåvarande Alliansregeringen.

– Alltså vi har jättestora problem. Det är en hisnande känsla att se allting som vi måste arbeta med, säger Carin Götblad i en längre intervju med Dagens Nyheter.

"Stäng av tv:n"

Polismästaren kallar både samhället och lagstiftningen för “naiv” och betonar att tidigare regeringar gjort alldeles för lite – även om det är positivt att nya åtgärder är på gång.

Carin Götblad vädjar dock om att det krävs ett folkligt engagemang för att nå en riktig förändring.

Hon menar att hela svenska folket måste sätta ned foten, likt nykterhetsrörelsen gjorde mot superiet.

– Jag hoppas att folk ska stänga av tv:n och gå ut och ta tag i saker. Vi kan inte ha ett samhälle där så stora grupper lever bredvid, säger polismästaren.

"Fler och fler pojkar"

Dagens budskap i DN är en upprepning av vad Carin Götblad flaggade för även i SVT:s “Agenda” så sent som förra veckan.

Hon hänvisade då till den utredning som gjordes mellan 2008 och 2010.

– Vi såg fler och fler unga pojkar som inte klarade skolan. Fler och fler pojkar flöt omkring i utsatta förorter, sade hon till tv-kanalen och betonade att dessa befann sig i “riskzonen” för att hamna i kriminella gäng.

"Lyssnar inte"

Enligt Carin Götblad tog man inte varningarna på allvar vid det tillfället. Hon pekar på att mycket hade kunnat förebyggas med hjälp av riktade insatser till pojkar som inte klarade skolan eller gick arbetslösa.

– Man blir inte lyssnad på förrän problemet är ett faktum. Det är väldigt synd, sade Carin Götblad i Agenda.

Foto: Clement M.

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen