Skarp uppmaning till svenska folket – “Stäng av tv:n”

2023 09 27

Barn och ungdomar lockas allt mer in i den svenska gängkriminaliteten.

Tidigare i september sköts en 17-årig pojke till döds i södra Stockholm och förra veckan utfördes ett mordförsök mot ett barn i Lidingö.

Det är bara två av flera exempel på grova våldsdåd där ungdomar och till och med barn varit inblandade.

Men det är inte enbart som offer för dåden.

Polisen har varnat för att barn rekryteras till de kriminella gängen i allt högre utsträckning.

– Det kan vara vilket barn som helst, vanliga skolbarn som är 13 år, har områdespolisen Rissa Seidou från Järva, Stockholm, uppgett för SVT.

Kraftig markering: "Jätteproblem"

Nu sätter polismästare Carin Götblad ned foten.

Hon varnade redan 2010 för den våldsamma utvecklingen efter att ha utrett gängrekrytering i ett uppdrag från dåvarande Alliansregeringen.

– Alltså vi har jättestora problem. Det är en hisnande känsla att se allting som vi måste arbeta med, säger Carin Götblad i en längre intervju med Dagens Nyheter.

"Stäng av tv:n"

Polismästaren kallar både samhället och lagstiftningen för “naiv” och betonar att tidigare regeringar gjort alldeles för lite – även om det är positivt att nya åtgärder är på gång.

Carin Götblad vädjar dock om att det krävs ett folkligt engagemang för att nå en riktig förändring.

Hon menar att hela svenska folket måste sätta ned foten, likt nykterhetsrörelsen gjorde mot superiet.

– Jag hoppas att folk ska stänga av tv:n och gå ut och ta tag i saker. Vi kan inte ha ett samhälle där så stora grupper lever bredvid, säger polismästaren.

"Fler och fler pojkar"

Dagens budskap i DN är en upprepning av vad Carin Götblad flaggade för även i SVT:s “Agenda” så sent som förra veckan.

Hon hänvisade då till den utredning som gjordes mellan 2008 och 2010.

– Vi såg fler och fler unga pojkar som inte klarade skolan. Fler och fler pojkar flöt omkring i utsatta förorter, sade hon till tv-kanalen och betonade att dessa befann sig i “riskzonen” för att hamna i kriminella gäng.

"Lyssnar inte"

Enligt Carin Götblad tog man inte varningarna på allvar vid det tillfället. Hon pekar på att mycket hade kunnat förebyggas med hjälp av riktade insatser till pojkar som inte klarade skolan eller gick arbetslösa.

– Man blir inte lyssnad på förrän problemet är ett faktum. Det är väldigt synd, sade Carin Götblad i Agenda.

Foto: Clement M.

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen