Skarp uppmaning till bensinmackar: ”Var uppmärksamma”

2023 10 26

Trots att två månader återstår av året har det redan skett rekordmånga sprängdåd i Sverige under 2023.

Samtidigt har polisen nått stora framgångar i det förebyggande arbetet.

Explosiva varor beslagtas som aldrig förr.

– Bara i oktober har vi tagit hundratals kilo sprängämnen i beslag som var tänkt att användas i kriminella miljöer. Beslagen är av mycket större volymer än det som använts, mer än dubbelt så mycket som explosionerna, säger Malin Nygren, chef för nationellt bombdatacenter, till DN.

I takt med att de kriminellas lager sinar räknar polisen med att sprängningarna kommer att minska.

Myndigheten tror dock inte att gängens attentat kommer att upphöra.

De kommer endast att ske i en annan form – anlagda bränder.

På senare tid har det inträffat en rad brandattentat som misstänks ha koppling till den pågående våldsvågen i Sverige.

– Man hittar nya metoder för att uppnå samma effekt. I detta fall brännbar vätska i stället för att spränga, säger Malin Nygren till DN.

Uppmanar bensinmackar

Hanna Paradis är kommenderingschef för den nationella polisoperationen Frigg.

Hon berättar att polisen har gått ut med en uppmaning till bensinmackar i områden där bränderna har ökat.

Mackarna uppmanas att kontakta polisen om de noterar avvikande beteende.

– Om man till exempel ser en ung person som tankar bensin i petflaskor så vill vi gärna få reda på det, säger Hanna Paradis till Aftonbladet.

Fokus på våldsbrotten och ekonomin

Polisoperation Frigg är en samordnad nationell operation mot det grova våldet och den organiserade brottsligheten.

– Vi arbetar på flera olika nivåer samtidigt. En viktig del är naturligtvis att få stopp på våldsbrotten. Men vi har också mycket fokus på den kriminella ekonomin. Pengarna är en stark drivkraft i den här världen, berättar Hanna Paradis för Aftonbladet.

Inom insatsen arbetar även polisen inriktat mot personer som har en stark påverkan på brottsligheten, det vill säga aktörer högre upp hierarkin som ger order om sprängdåd och skjutningar.

– Vi arbetar med full kraft i alla polisregioner för att lagföra dessa individer, genom att använda alla metoder vi har tillgång till, vi arbetar också parallellt med att komma åt deras ekonomi, då brottsvinsterna ofta är drivande i konflikterna, säger Hampus Nygårds, biträdande chef Noa.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen