VAL 2022: Skarp uppmaning om att släcka lamporna

2022 09 06

Regeringen tar i med hårdhandskarna för att spara ström.

Därför ställer man nu hårda krav på landets 200 statliga myndigheter.

Samtliga uppmanas nu att kapa energianvändandet till ett minimum, meddelar regeringen på en pressträff enligt Aftonbladet.

– Varenda kilowattimme vi frigör kan användas för att minska sårbarheten när Ryssland vill påverka energipriserna, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S).

"Stänga av lampor och fläktar"

Exakt hur kraven ska formuleras återstår att lämna besked om.

Enligt energiministern ligger dock ett antal förslag på bordet.

Bland annat handlar det om något så enkelt som att trycka på strömbrytaren och att inte använda elektricitet mer än när det är nödvändigt.

– Det kan handla om att byta till energisnål belysning och stänga av lampor och fläktar, säger Khashayar Farmanbar.

Hoppas på sjunkande priser

Redan i helgen som var gav statsminister Magdalena Andersson (S) en hint om att krav likt dessa skulle kunna vara på väg att införas.

När vi minskar vår förbrukning av el så kan också priserna sjunka. Här är också många hushåll som redan i dag gör en stor insats, både för sin egen elräkning, men också för att minska förbrukningen, sade hon till SVT i söndags.

Optimistiska inför förslaget

Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén ställer sig positiv till ett sådant förslag.

– Vi behöver se över hur vi använder energi på ett klokare sätt i Sverige i dag, inte minst inom den offentliga sektorn som är en stor energiförbrukare, säger Robert Andrén.

M släppte liknande förslag

Även Moderaterna anser att elförbrukningen i offentlig verksamhet måste tvingas ned.

När Ulf Kristersson igår presenterade ett förslag med fem åtgärdspunkter för att mildra energikrisen finns bland annat ett sådant krav med på listan.

Kristersson: S skyller på Putin

Han kritiserade samtidigt regeringen för skylla ifrån sig ansvaret på Ryssland.

– Det är provocerande att nu låtsas att allt är Putin-priser. Jag förstår att S tycker det är fin analogi. Men jag tycker den är stötande också, för Putin-priser, det betalar Ukraina på riktigt, på allvar. Det här handlar om en kombination av dålig svensk energipolitik och kriget i Europa, säger han på en pressträff.

Foto: I. Yoon resp M. Liljegren Regeringskansliet


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen