Många föräldrar vill föreviga ögonblicket när deras barn går på sommarlov och fotograferar med stor entusiasm både sitt eget barn, och andra, under skolavslutningen.

Flera av bilderna läggs upp på bland annat Facebook och Instagram.

De senaste dagarna har dock ett utdrag från en konversation som visar en förtvivlad kvinna som lever med skyddad identitet med sitt barn delats på nätet, vilket aktualiserat riskerna med fenomenet.

Kvinnan är orolig för att livet är på väg att rasera på grund av en 20 sekunder lång video från en skolavslutning som avslöjar var barnet går i skolan.

Nu går Integritetskyddsmyndigheten, IMY, ut med en skarp uppmaning om att inte dela den här typen av bilder, rapporterar Sveriges Radio.

Kan kränka integriteten

Bilderna kan kränka barnens integritet. Men det kan också vara fallet som med den tidigare nämnda situationen – att man har råkat fota barn eller föräldrar med skyddad identitet.

– Då ska bilderna inte spridas enligt IMY, framhåller radion och hänvisar till myndigheten.

Frågan är omdiskuterad.

– Bilderna från barndomen med klasskompisarna är bland det första jag skulle rädda vid en brand.. Jag tycker det är tråkigt att mina barn inte ges möjlighet att ta bilder på skolresan, sade exempelvis en förälder till Jönköpings-Posten när en skola i Jönköping för en tid sedan förbjöd fotografering på sin skolavslutning.

Gör en avvägning

IMY är dock glasklara med vad som gäller. Ska bilderna spridas till en större krets, till exempel genom publicering på nätet, måste GDPR följas.

– Då behöver du göra en avvägning mellan ditt intresse av att sprida bilderna och av barnens intresse av att inte bli exponerade. Vad som avgör vilket intresse som väger tyngst beror bland annat på bilden, hur den sprids och i vilket sammanhang, förklarar myndigheten.

– Tänk också på att barn eller deras föräldrar kan ha skyddad identitet, då ska bilderna inte spridas. Därför är det viktigt att respektera om skolan har några regler kring fotografering.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

Miljontals svenskar har idag bank-id från kommersiella aktörer i form av privata banker.

Men det finns också många som inte har något bank-id eller någon form av e-legitimation.

Detta skapar problem i vardagen och leder till ojämlikhet.

Därför införs nu en ny, statlig e-legitimation, rapporterar SR.

En miljon saknar e-legg

Bank-id har fått mycket kritik, bland annat för att många människor saknar möjlighet att skaffa eller använda det.

– Det finns idag ungefär en miljon människor i Sverige som inte kan få en e-legitimation, säger Lotta Hämäläinen, som är ansvarig på Digg – myndigheten för digital förvaltning, till radiokanalen.

Många äldre personer kan inte använda bank-id eftersom de har svårt att hantera en smartphone.

Detsamma kan gälla personer med funktionsnedsättningar.

Ett annat problem är att bankerna, som är privata aktörer, kan välja bort kunder. Detta kan bland annat drabba flyktingar som saknar svenskt personnummer.

Dessutom anses det leda till osäkerhet när privata aktörer i stort sett har monopol på en så viktig samhällsfunktion.

– Vi har en dominerande lösning som gör att går den ner så är risken att samhället stannar, säger Lotta Hämäläinen.

Fysiskt plastkort

Men nu kommer Sverige alltså att införa en statlig e-legitimation, vilket de flesta andra länder redan har.

Den införs 2026 och kommer att vara ett fysiskt plastkort.

– Du lägger kortet mot telefonen, så läses den av trådlöst. Så det innebär att det blir enklare att hjälpa till exempel sin gamla mamma, säger Lotta Hämäläinen till radiokanalen.

Digital plånbok inom EU

Samma år kommer även EU att införa en gemensam e-legitimation i form av den digitala plånboken EUDI Wallet.

– Nyckelfunktionerna inkluderar möjligheten att e-legitimera användare över landsgränserna, både i e-tjänster och vid fysisk närvaro, uppger myndigheten Digg på sin hemsida.

Med den digitala plånboken kommer man även kunna dela annan information om sig själv inom hela EU.

– Det man fyller den med kan vara allt från teaterbiljetter, körkort, utbildningsmeriter, recept på mediciner till arbetsintyg eller rättigheter att representera ett visst företag, skriver Digg.

Foto: BankID

Text: Redaktionen