UKRAINA: Skarp kritik mot Zelensky

2023 01 04

Både inhemska och europeiska organisationer ser med djup oro på en ny lag stiftad av den ukrainska regeringen.

Det handlar om ett lagförslag som skrevs under av Volodymyr Zelensky precis före nyår, och som tagits fram för att bekämpa rysk propaganda. 

Lagen i fråga utökar medietillsynsmyndighetens befogenheter dramatiskt och ger den befogenhet att utan domstolsbeslut stänga ned nyhetssajter som inte är officiellt registrerade som media, skriver Kyiv Independent.

Men myndigheternas nya befogenheter sågas också av journalistorganisationer både i och utanför Ukraina som ser stora risker med förändringen.

– Som vi ser det kommer den här lagen att tillåta godtycklig censur från den ukrainska regeringens sida, säger Ricardo Gutiérrez, ordförande för Europas största journalistförening European Federation of Journalists, i en intervju med SVT.

"Förstår inte varför väst inte reagerar"

Ukrainska regeringen har förnekat att syftet är att censurera journalistik. Snarare ska den samspela med EU:s lagstiftning.

Att regering och myndigheter dock ska ha möjlighet att kontrollera nyhetssajter samt tv-och radiorådet i Ukraina är dock skäl att förneka landet medlemskap i EU, menar Ricardo Gutiérrez.

– Vi är förvånade över de uteblivna reaktionerna från västvärlden. Vi förstår inte varför de inte säger till Zelensky att den här lagen inte lever upp till vår standard. Jag skulle säga att det blir omöjligt för Ukraina att gå med i EU med en sådan här lag, säger han till SVT.

Varnat för ukrainskt snabbspår

Under våren 2022 tog Ukraina första stegen att upptas som medlemsland i EU.

Landet har försökt närma sig unionen under lång tid, men på grund av bland annat hög frekvens av korruption drog beviljandet av kandidatstatus ut på tiden.

En som varnade för att släppa in Ukraina i EU för snabbt var Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Detta är sanningen – om vi inte ska behöva sänka standarden för en (EU)-anslutning, och då blir tvungna att tänka om hela vår princip kring enighet i Europa och de principer som vi insisterar på att våra egna medlemsländer följer, sade Macron i ett tal i EU i maj förra året, utan att nämna vilka länder han syftade på.

Innehar kandidatstatus

I juni 2022 var dock det historiska ögonblicket ett faktum. 

Då tilldelades nämligen Ukraina kandidatstatus till EU.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, twittrade EU-rådets ordförande Charles Michel vid tillfället.

Kandidatstatusen innebär att landet kan börja förbereda för ett EU-medlemskap. Det betyder dock inte att det nödvändigtvis kommer att ske snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005 utan att ha blivit medlemsland.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


SWEDBANK: Hela Sverige kommer förändras – pekar ut datum

2024 04 18

Swedbank förutspår stora förändringar för hela Sverige jämfört med andra EU-länder.

Markera den 7 maj i kalendern.

Det datumet innebär startskottet för en rad förändringar för den svenska ekonomin.

– Utsikterna för hushållen börjar ljusna, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson.

Stannar inte vid sänkningar

Det är nämligen i maj som Swedbank förväntar sig att Riksbanken kommer att inleda en serie räntesänkningar.

– Vi räknar med att styrräntan sänks med 25 punkter i maj, till 3,75 procent, vilket följs av ytterligare tre sänkningar i år. Riksbanken fortsätter att sänka räntan även under 2025, ned till två procent, säger Mattias Persson i en kommentar till bankens senaste konjunkturrapport.

Men det stannar inte där.

Enligt Swedbank är den nyligen framlagda vårändringsbudgeten ett första steg mot en mer expansiv finanspolitik.

"Sverige tar revansch"

Banken kallar det för en “revansch” för svensk ekonomi där nästa år blir särskilt expansivt med 50 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder.

Successivt kommer Sverige att växla upp – snabbare än majoriteten av Europas övriga länder.

– Återhämtningen är i sikte för svensk ekonomi och när den ekonomiska politiken svänger om, med en penningpolitik som blir mindre åtstramande och en finanspolitik som blir expansiv, tar tillväxten i Sverige ordentlig fart och placerar sig i topp i Europa, säger Mattias Persson. 

– Detta talar också för att den svenska kronan ska stärkas.

Inkomsterna blir större

Swedbank understryker att en mindre åtstramande penningpolitik kommer ge en “välbehövlig injektion” till hela Sveriges ekonomi.

– Efter två år av fallande inkomster stiger de reala disponibla inkomsterna i år och ännu mer nästa år, säger Mattias Persson och tillägger:

– Konsumtionen förblir dämpad ett tag till då arbetsmarknaden försvagas under året, men börjar stiga efter sommaren för att sedan ta ett rejält steg upp och växa med hela 3,4 procent 2025, säger Mattias Persson.

Stabiliserad bostadsmarknad

Förutom fallande inflation, högre reala inkomster för hushållen och en allmän revansch för svensk ekonomi syns även en framtida prisuppgång för bostadspriserna, som mer eller mindre legat still i ett år och befunnit sig på en nivå tio procent lägre än toppen under våren 2022.

Nu har läget stabiliserats. Högre priser är att vänta.

– Kursändringen från Riksbanken ger skjuts åt bostadsmarknaden. Tillsammans med förbättrad köpkraft hos hushållen talar det för en ökad efterfrågan på bostäder och en försiktig prisuppgång på 2–3 procent i år och cirka 5 procent nästa år, säger Mattias Persson.  

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


SKATTEVERKET: Många har gjort fel i deklarationen – nytt för i år

2024 04 17

En hel del svenskar har missat en regel när de skickat in sin deklaration för 2023.

Förekomsten är så pass utbredd att Skatteverket nu går ut med en påminnelse till svenska folket om vad det egentligen är som gäller.

"Många missar"

Det handlar om att intäkter för uthyrning kan behöva tas upp i deklarationen, till exempel för den som hyrt ut en bostad, båt, släp eller husbil.

Nytt för i år är att uppgifterna om uthyrning via vissa digitala plattformar ska lämnas in till Skatteverket, vilket flera alltså tycks ha missat.

– Vi ser att många missar att deklarera sin uthyrning eller missförstår reglerna. Men med Skatteverkets beräkningshjälp är det enkelt att ta reda på om uthyrningen ska deklareras, säger Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket.

Samma beskattning

Även om det är nytt att uppgifterna ska lämnas in är det samma regler som gäller själva beskattningen av inkomsten.

– Vi informerar om reglerna under årets deklarationsperiod eftersom alla kanske inte känner till att inkomster från uthyrning kan vara skattepliktiga, säger Emelie Köhn, sektionschef på Skatteverket.

– Får du ett överskott från uthyrningen av till exempel privatbostaden ska du deklarera det i din inkomstdeklaration som inkomst av kapital.

Kommer inleda kontroller

Under 2024 får Skatteverket in kontrolluppgifter från såväl svenska som europeiska digitala plattformar som förmedlar uthyrning.

De svenska uppgifterna ska gå att ta del av på myndighetens Mina sidor från och med april och från månadsskiftet maj/juni även de europeiska.

Dessutom planerar Skatteverket att genomföra riktade kontroller till hösten när de utländska uppgifterna är på plats.

Rätt till schablonavdrag

Enligt Skatteverket får den som hyrt ut en bostad göra ett schablonavdrag på 40 000 kronor per år.

Syftet med avdraget är att kompensera för extra kostnader som en uthyrning innebär.

– Den som hyr ut en bostadsrätt eller hyresrätt har utöver schablonavdraget rätt att dra av hela eller del av månadsavgiften eller hyran. För fristående fastigheter får dessutom 20 procent av hyresintäkten dras av, framhåller myndigheten.

30 procent

När det gäller uthyrning av privat tillgång, i det här fallet båt, släp eller husbil, är hyresersättningen en skattepliktig kapitalinkomst.

Skatten på överskottet är 30 procent.

– Vissa särskilda avdrag kan göras, understryker Skatteverket och tillägger:

– Är uthyrningen omfattande kan den uppfylla kriterierna för näringsverksamhet och ska då redovisas som inkomst av näringsverksamhet.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen