UKRAINA: Skarp kritik mot Zelensky

2023 01 04

Både inhemska och europeiska organisationer ser med djup oro på en ny lag stiftad av den ukrainska regeringen.

Det handlar om ett lagförslag som skrevs under av Volodymyr Zelensky precis före nyår, och som tagits fram för att bekämpa rysk propaganda. 

Lagen i fråga utökar medietillsynsmyndighetens befogenheter dramatiskt och ger den befogenhet att utan domstolsbeslut stänga ned nyhetssajter som inte är officiellt registrerade som media, skriver Kyiv Independent.

Men myndigheternas nya befogenheter sågas också av journalistorganisationer både i och utanför Ukraina som ser stora risker med förändringen.

– Som vi ser det kommer den här lagen att tillåta godtycklig censur från den ukrainska regeringens sida, säger Ricardo Gutiérrez, ordförande för Europas största journalistförening European Federation of Journalists, i en intervju med SVT.

"Förstår inte varför väst inte reagerar"

Ukrainska regeringen har förnekat att syftet är att censurera journalistik. Snarare ska den samspela med EU:s lagstiftning.

Att regering och myndigheter dock ska ha möjlighet att kontrollera nyhetssajter samt tv-och radiorådet i Ukraina är dock skäl att förneka landet medlemskap i EU, menar Ricardo Gutiérrez.

– Vi är förvånade över de uteblivna reaktionerna från västvärlden. Vi förstår inte varför de inte säger till Zelensky att den här lagen inte lever upp till vår standard. Jag skulle säga att det blir omöjligt för Ukraina att gå med i EU med en sådan här lag, säger han till SVT.

Varnat för ukrainskt snabbspår

Under våren 2022 tog Ukraina första stegen att upptas som medlemsland i EU.

Landet har försökt närma sig unionen under lång tid, men på grund av bland annat hög frekvens av korruption drog beviljandet av kandidatstatus ut på tiden.

En som varnade för att släppa in Ukraina i EU för snabbt var Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Detta är sanningen – om vi inte ska behöva sänka standarden för en (EU)-anslutning, och då blir tvungna att tänka om hela vår princip kring enighet i Europa och de principer som vi insisterar på att våra egna medlemsländer följer, sade Macron i ett tal i EU i maj förra året, utan att nämna vilka länder han syftade på.

Innehar kandidatstatus

I juni 2022 var dock det historiska ögonblicket ett faktum. 

Då tilldelades nämligen Ukraina kandidatstatus till EU.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, twittrade EU-rådets ordförande Charles Michel vid tillfället.

Kandidatstatusen innebär att landet kan börja förbereda för ett EU-medlemskap. Det betyder dock inte att det nödvändigtvis kommer att ske snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005 utan att ha blivit medlemsland.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen