UKRAINA: Skarp kritik mot Zelensky

2023 01 04

Både inhemska och europeiska organisationer ser med djup oro på en ny lag stiftad av den ukrainska regeringen.

Det handlar om ett lagförslag som skrevs under av Volodymyr Zelensky precis före nyår, och som tagits fram för att bekämpa rysk propaganda.

Lagen i fråga utökar medietillsynsmyndighetens befogenheter dramatiskt och ger den befogenhet att utan domstolsbeslut stänga ned nyhetssajter som inte är officiellt registrerade som media, skriver Kyiv Independent.

Men myndigheternas nya befogenheter sågas också av journalistorganisationer både i och utanför Ukraina som ser stora risker med förändringen.

– Som vi ser det kommer den här lagen att tillåta godtycklig censur från den ukrainska regeringens sida, säger Ricardo Gutiérrez, ordförande för Europas största journalistförening European Federation of Journalists, i en intervju med SVT.

"Förstår inte varför väst inte reagerar"

Ukrainska regeringen har förnekat att syftet är att censurera journalistik. Snarare ska den samspela med EU:s lagstiftning.

Att regering och myndigheter dock ska ha möjlighet att kontrollera nyhetssajter samt tv-och radiorådet i Ukraina är dock skäl att förneka landet medlemskap i EU, menar Ricardo Gutiérrez.

– Vi är förvånade över de uteblivna reaktionerna från västvärlden. Vi förstår inte varför de inte säger till Zelensky att den här lagen inte lever upp till vår standard. Jag skulle säga att det blir omöjligt för Ukraina att gå med i EU med en sådan här lag, säger han till SVT.

Varnat för ukrainskt snabbspår

Under våren 2022 tog Ukraina första stegen att upptas som medlemsland i EU.

Landet har försökt närma sig unionen under lång tid, men på grund av bland annat hög frekvens av korruption drog beviljandet av kandidatstatus ut på tiden.

En som varnade för att släppa in Ukraina i EU för snabbt var Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Detta är sanningen – om vi inte ska behöva sänka standarden för en (EU)-anslutning, och då blir tvungna att tänka om hela vår princip kring enighet i Europa och de principer som vi insisterar på att våra egna medlemsländer följer, sade Macron i ett tal i EU i maj förra året, utan att nämna vilka länder han syftade på.

Innehar kandidatstatus

I juni 2022 var dock det historiska ögonblicket ett faktum.

Då tilldelades nämligen Ukraina kandidatstatus till EU.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, twittrade EU-rådets ordförande Charles Michel vid tillfället.

Kandidatstatusen innebär att landet kan börja förbereda för ett EU-medlemskap. Det betyder dock inte att det nödvändigtvis kommer att ske snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005 utan att ha blivit medlemsland.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen