UKRAINA: Skarp kritik mot Zelensky

2023 01 04

Både inhemska och europeiska organisationer ser med djup oro på en ny lag stiftad av den ukrainska regeringen.

Det handlar om ett lagförslag som skrevs under av Volodymyr Zelensky precis före nyår, och som tagits fram för att bekämpa rysk propaganda. 

Lagen i fråga utökar medietillsynsmyndighetens befogenheter dramatiskt och ger den befogenhet att utan domstolsbeslut stänga ned nyhetssajter som inte är officiellt registrerade som media, skriver Kyiv Independent.

Men myndigheternas nya befogenheter sågas också av journalistorganisationer både i och utanför Ukraina som ser stora risker med förändringen.

– Som vi ser det kommer den här lagen att tillåta godtycklig censur från den ukrainska regeringens sida, säger Ricardo Gutiérrez, ordförande för Europas största journalistförening European Federation of Journalists, i en intervju med SVT.

"Förstår inte varför väst inte reagerar"

Ukrainska regeringen har förnekat att syftet är att censurera journalistik. Snarare ska den samspela med EU:s lagstiftning.

Att regering och myndigheter dock ska ha möjlighet att kontrollera nyhetssajter samt tv-och radiorådet i Ukraina är dock skäl att förneka landet medlemskap i EU, menar Ricardo Gutiérrez.

– Vi är förvånade över de uteblivna reaktionerna från västvärlden. Vi förstår inte varför de inte säger till Zelensky att den här lagen inte lever upp till vår standard. Jag skulle säga att det blir omöjligt för Ukraina att gå med i EU med en sådan här lag, säger han till SVT.

Varnat för ukrainskt snabbspår

Under våren 2022 tog Ukraina första stegen att upptas som medlemsland i EU.

Landet har försökt närma sig unionen under lång tid, men på grund av bland annat hög frekvens av korruption drog beviljandet av kandidatstatus ut på tiden.

En som varnade för att släppa in Ukraina i EU för snabbt var Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Detta är sanningen – om vi inte ska behöva sänka standarden för en (EU)-anslutning, och då blir tvungna att tänka om hela vår princip kring enighet i Europa och de principer som vi insisterar på att våra egna medlemsländer följer, sade Macron i ett tal i EU i maj förra året, utan att nämna vilka länder han syftade på.

Innehar kandidatstatus

I juni 2022 var dock det historiska ögonblicket ett faktum. 

Då tilldelades nämligen Ukraina kandidatstatus till EU.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, twittrade EU-rådets ordförande Charles Michel vid tillfället.

Kandidatstatusen innebär att landet kan börja förbereda för ett EU-medlemskap. Det betyder dock inte att det nödvändigtvis kommer att ske snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005 utan att ha blivit medlemsland.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen