UKRAINA: Skarp kritik mot Zelensky

2023 01 04

Både inhemska och europeiska organisationer ser med djup oro på en ny lag stiftad av den ukrainska regeringen.

Det handlar om ett lagförslag som skrevs under av Volodymyr Zelensky precis före nyår, och som tagits fram för att bekämpa rysk propaganda.

Lagen i fråga utökar medietillsynsmyndighetens befogenheter dramatiskt och ger den befogenhet att utan domstolsbeslut stänga ned nyhetssajter som inte är officiellt registrerade som media, skriver Kyiv Independent.

Men myndigheternas nya befogenheter sågas också av journalistorganisationer både i och utanför Ukraina som ser stora risker med förändringen.

– Som vi ser det kommer den här lagen att tillåta godtycklig censur från den ukrainska regeringens sida, säger Ricardo Gutiérrez, ordförande för Europas största journalistförening European Federation of Journalists, i en intervju med SVT.

"Förstår inte varför väst inte reagerar"

Ukrainska regeringen har förnekat att syftet är att censurera journalistik. Snarare ska den samspela med EU:s lagstiftning.

Att regering och myndigheter dock ska ha möjlighet att kontrollera nyhetssajter samt tv-och radiorådet i Ukraina är dock skäl att förneka landet medlemskap i EU, menar Ricardo Gutiérrez.

– Vi är förvånade över de uteblivna reaktionerna från västvärlden. Vi förstår inte varför de inte säger till Zelensky att den här lagen inte lever upp till vår standard. Jag skulle säga att det blir omöjligt för Ukraina att gå med i EU med en sådan här lag, säger han till SVT.

Varnat för ukrainskt snabbspår

Under våren 2022 tog Ukraina första stegen att upptas som medlemsland i EU.

Landet har försökt närma sig unionen under lång tid, men på grund av bland annat hög frekvens av korruption drog beviljandet av kandidatstatus ut på tiden.

En som varnade för att släppa in Ukraina i EU för snabbt var Frankrikes president Emmanuel Macron.

– Detta är sanningen – om vi inte ska behöva sänka standarden för en (EU)-anslutning, och då blir tvungna att tänka om hela vår princip kring enighet i Europa och de principer som vi insisterar på att våra egna medlemsländer följer, sade Macron i ett tal i EU i maj förra året, utan att nämna vilka länder han syftade på.

Innehar kandidatstatus

I juni 2022 var dock det historiska ögonblicket ett faktum.

Då tilldelades nämligen Ukraina kandidatstatus till EU.

– Idag markerar ett viktigt steg på er väg mot EU. Grattis Volodymyr Zelensky. Vår framtid är tillsammans, twittrade EU-rådets ordförande Charles Michel vid tillfället.

Kandidatstatusen innebär att landet kan börja förbereda för ett EU-medlemskap. Det betyder dock inte att det nödvändigtvis kommer att ske snabbt.

Idag finns redan Albanien, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet på listan bland länder med kandidatstatus. Det sistnämnda tilldelades statusen 1999, medan Nordmakedonien haft kandidatstatus sedan 2005 utan att ha blivit medlemsland.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kina skickar ut tusentals båtar

2026 03 15

Kina misstänks förbereda en insats.

Bakom misstankarna står flera observationer där tusentals fiskebåtar skickas ut i märkliga formationer i havet utanför Kina.

– Tusentals kinesiska fiskebåtar har samlats i geometriska formationer i Östkinesiska havet i samordnade insatser som experter tror är en del av Pekings förberedelser för en potentiell regional konflikt eller kris, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Omkring 1 200 båtar

Totalt ska det röra sig om cirka 1 200 båtar, som format två parallella linjer i havet.

Fiskebåtarna har behållit sina positioner i närmare 30 timmar, innan formationen upplöstes.

– Jag har aldrig sett en samling kinesiska fiskebåtar i sådana mängder utanför hamnen, säger Gregory Poling, chef för den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies, rapporterar NDTV World.

Liknande händelser har noterats tidigare, bland annat i januari i år men också i slutet av förra året.

LÄS OCKSÅ: Diktaturen böjer sig för USA

”Militär demonstration”

Manövern kallas för en ”militär demonstration” som syftar till att visa upp Kinas förmåga att samordna sina aktioner, uppger Jennifer Parker, en expert och tidigare officier i den australiensiska flottan.

– Jag har seglat runt hela världen och jag har inte sett fiskare verka så nära varandra, i den koncentrationsgraden, säger Jennifer Parker, rapporterar nyhetskanalen.

– De fiskar definitivt inte.

Kinas flotta

Kinas militära flotta är en av världens största.

Men i händelse av en konflikt eller kris i närområdet är stormakten redo att också använda sig av den gigantiska civila flottan, som utgörs av bland annat fiskebåtar, färjor och lastfartyg, uppger experter enligt nyhetskanalen.

På grunda av de ökade oroligheterna i området, främst relaterat till relationen mellan Kina och Taiwan, har Japan börjat rusta upp sin militära förmåga.

Något som Kina reagerar kraftigt på.

– Kina varnar Japan för en möjlig direktattack med anledning av att landet har påbörjat utplacering av inhemskt producerade långdistansmissiler, enligt Jiang Bin, talesperson för det kinesiska försvarsdepartementet, rapporterar Global Times.

LÄS MER: Kina hotar med direktattack

Foto: Alejandro Luengo

Text: Redaktionen