JUST NU: Skarp kritik mot regeringen och Folkhälsomyndigheten

2023 01 03

Sverige förbereder för att införa krav på negativt covidtest för inresande från Kina.

Det uppgav regeringen i går, måndag.

I dag, tisdag, gör Folkhälsomyndigheten en liknande bedömning.

Det epidemiologiska läget i Kina när det gäller covid-19 är oklart. Samtidigt förväntas resandet från landet öka kraftigt under de kommande veckorna, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande och tillägger:

– Folkhälsomyndigheten ber därför regeringen förbereda för krav på att personer som reser till Sverige från Kina ska kunna uppvisa ett intyg på ett nyligen taget negativt covid-19-test.

 Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, har uttalat sig om dagens besked.

–  Det här ska ses som en möjlig smittskyddsåtgärd mot bakgrund av att vi för närvarande inte har så mycket information om det epidemiologiska läget i Kina. Det gäller inte minst om det cirkulerar andra virusvarianter där än de som finns i övriga världen.

Experter håller inte med

Regeringen och Folkhälsomyndigheten är ense.

Men två experter delar inte deras bedömning.

Magnus Gisslén, professor och överläkare i infektionssjukdomar anser att det är onödigt att införa krav på negativa tester.

–  Ur ett smittskyddsperspektiv ja, men att många länder inför detta kan kanske handla om att man vill sätta politisk press på Kina för att få dem att samarbeta och vara transparenta. Det kan finnas andra skäl, men ur ett epidemiologiskt perspektiv skulle det ha tveksam effekt, säger han till DN.

Han får medhåll av Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

– Jag tror att det skulle ha väldigt liten betydelse, eller ingen nytta alls. Skulle det uppstå nya varianter i Kina som är mycket mer smittsamma eller allvarliga så tar de sig runt i världen om de har en spridningsfördel. Det går inte att stoppa genom det lilla resandet vi har från Kina till Sverige, säger han till tidningen.

Varnar för ny variant

Folkhälsomyndigheten varnar dock för att just en ny variant riskerar att nå Sverige via inresande från Kina.

– Det råder osäkerhet kring vilka virusvarianter som cirkulerar i Kina jämfört med de varianter som sprids i övriga världen, till exempel om det finns varianter som kan ha ökad förmåga att ta sig förbi immunförsvaret eller har en ökad potential att orsaka allvarlig sjukdom. Även när det gäller rapporteringen av bekräftade fall, sjukhusvårdade och dödlighet finns en osäkerhet, vilket gör det epidemiologiska läget i Kina svårbedömt, skriver myndigheten.

För drygt en vecka sedan, den 30 december, lät det dock annorlunda.

Då uteslöt avdelningschef Sara Byfors att Folkhälsomyndigheten planerade att införa särskilda krav för resenärer från Kina.

Då bedömde Folkhälsomyndigheten att det är osannolikt att föreslagna åtgärder skulle ha någon större effekt – då smittspridningen, vaccinationsgraden och immuniteten i Sverige är hög.

–  Det var över ett år sedan en alldeles ny variant av viruset kom. Att det skulle komma något radikalt annorlunda från Kina är inte så sannolikt just nu, sa Sara Byfors till SVT Nyheter.

Foto: M. Majnun

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen