JUST NU: Skarp kritik mot regeringen och Folkhälsomyndigheten

2023 01 03

Sverige förbereder för att införa krav på negativt covidtest för inresande från Kina.

Det uppgav regeringen i går, måndag.

I dag, tisdag, gör Folkhälsomyndigheten en liknande bedömning.

Det epidemiologiska läget i Kina när det gäller covid-19 är oklart. Samtidigt förväntas resandet från landet öka kraftigt under de kommande veckorna, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande och tillägger:

– Folkhälsomyndigheten ber därför regeringen förbereda för krav på att personer som reser till Sverige från Kina ska kunna uppvisa ett intyg på ett nyligen taget negativt covid-19-test.

 Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, har uttalat sig om dagens besked.

–  Det här ska ses som en möjlig smittskyddsåtgärd mot bakgrund av att vi för närvarande inte har så mycket information om det epidemiologiska läget i Kina. Det gäller inte minst om det cirkulerar andra virusvarianter där än de som finns i övriga världen.

Experter håller inte med

Regeringen och Folkhälsomyndigheten är ense.

Men två experter delar inte deras bedömning.

Magnus Gisslén, professor och överläkare i infektionssjukdomar anser att det är onödigt att införa krav på negativa tester.

–  Ur ett smittskyddsperspektiv ja, men att många länder inför detta kan kanske handla om att man vill sätta politisk press på Kina för att få dem att samarbeta och vara transparenta. Det kan finnas andra skäl, men ur ett epidemiologiskt perspektiv skulle det ha tveksam effekt, säger han till DN.

Han får medhåll av Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

– Jag tror att det skulle ha väldigt liten betydelse, eller ingen nytta alls. Skulle det uppstå nya varianter i Kina som är mycket mer smittsamma eller allvarliga så tar de sig runt i världen om de har en spridningsfördel. Det går inte att stoppa genom det lilla resandet vi har från Kina till Sverige, säger han till tidningen.

Varnar för ny variant

Folkhälsomyndigheten varnar dock för att just en ny variant riskerar att nå Sverige via inresande från Kina.

– Det råder osäkerhet kring vilka virusvarianter som cirkulerar i Kina jämfört med de varianter som sprids i övriga världen, till exempel om det finns varianter som kan ha ökad förmåga att ta sig förbi immunförsvaret eller har en ökad potential att orsaka allvarlig sjukdom. Även när det gäller rapporteringen av bekräftade fall, sjukhusvårdade och dödlighet finns en osäkerhet, vilket gör det epidemiologiska läget i Kina svårbedömt, skriver myndigheten.

För drygt en vecka sedan, den 30 december, lät det dock annorlunda.

Då uteslöt avdelningschef Sara Byfors att Folkhälsomyndigheten planerade att införa särskilda krav för resenärer från Kina.

Då bedömde Folkhälsomyndigheten att det är osannolikt att föreslagna åtgärder skulle ha någon större effekt – då smittspridningen, vaccinationsgraden och immuniteten i Sverige är hög.

–  Det var över ett år sedan en alldeles ny variant av viruset kom. Att det skulle komma något radikalt annorlunda från Kina är inte så sannolikt just nu, sa Sara Byfors till SVT Nyheter.

Foto: M. Majnun

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen