JUST NU: Skarp kritik mot regeringen och Folkhälsomyndigheten

2023 01 03

Sverige förbereder för att införa krav på negativt covidtest för inresande från Kina.

Det uppgav regeringen i går, måndag.

I dag, tisdag, gör Folkhälsomyndigheten en liknande bedömning.

Det epidemiologiska läget i Kina när det gäller covid-19 är oklart. Samtidigt förväntas resandet från landet öka kraftigt under de kommande veckorna, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande och tillägger:

– Folkhälsomyndigheten ber därför regeringen förbereda för krav på att personer som reser till Sverige från Kina ska kunna uppvisa ett intyg på ett nyligen taget negativt covid-19-test.

 Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, har uttalat sig om dagens besked.

–  Det här ska ses som en möjlig smittskyddsåtgärd mot bakgrund av att vi för närvarande inte har så mycket information om det epidemiologiska läget i Kina. Det gäller inte minst om det cirkulerar andra virusvarianter där än de som finns i övriga världen.

Experter håller inte med

Regeringen och Folkhälsomyndigheten är ense.

Men två experter delar inte deras bedömning.

Magnus Gisslén, professor och överläkare i infektionssjukdomar anser att det är onödigt att införa krav på negativa tester.

–  Ur ett smittskyddsperspektiv ja, men att många länder inför detta kan kanske handla om att man vill sätta politisk press på Kina för att få dem att samarbeta och vara transparenta. Det kan finnas andra skäl, men ur ett epidemiologiskt perspektiv skulle det ha tveksam effekt, säger han till DN.

Han får medhåll av Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.

– Jag tror att det skulle ha väldigt liten betydelse, eller ingen nytta alls. Skulle det uppstå nya varianter i Kina som är mycket mer smittsamma eller allvarliga så tar de sig runt i världen om de har en spridningsfördel. Det går inte att stoppa genom det lilla resandet vi har från Kina till Sverige, säger han till tidningen.

Varnar för ny variant

Folkhälsomyndigheten varnar dock för att just en ny variant riskerar att nå Sverige via inresande från Kina.

– Det råder osäkerhet kring vilka virusvarianter som cirkulerar i Kina jämfört med de varianter som sprids i övriga världen, till exempel om det finns varianter som kan ha ökad förmåga att ta sig förbi immunförsvaret eller har en ökad potential att orsaka allvarlig sjukdom. Även när det gäller rapporteringen av bekräftade fall, sjukhusvårdade och dödlighet finns en osäkerhet, vilket gör det epidemiologiska läget i Kina svårbedömt, skriver myndigheten.

För drygt en vecka sedan, den 30 december, lät det dock annorlunda.

Då uteslöt avdelningschef Sara Byfors att Folkhälsomyndigheten planerade att införa särskilda krav för resenärer från Kina.

Då bedömde Folkhälsomyndigheten att det är osannolikt att föreslagna åtgärder skulle ha någon större effekt – då smittspridningen, vaccinationsgraden och immuniteten i Sverige är hög.

–  Det var över ett år sedan en alldeles ny variant av viruset kom. Att det skulle komma något radikalt annorlunda från Kina är inte så sannolikt just nu, sa Sara Byfors till SVT Nyheter.

Foto: M. Majnun

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen