KLIMATET: Skarp kritik mot regeringen

2022 11 16

Flera expertmyndigheter riktar skarp kritik mot regeringens förslag som handlar om att göra det billigare att åka bil.

Regeringen la under gårdagen fram förslag till riksdagen om sänkta skatter på drivmedel och ändrade avdrag vad gäller arbetsresor, trots att kritik riktats från flera större myndigheter.

Regeringen mötte också stor kritik förra veckan när de presenterade att klimatbonusen vid köp av bränslesnåla bilar slopas.

Föreningen Gröna Mobilister, vilken arbetar för hållbart resande, var kritiska till beslutet.

– Det är helt felaktigt, kommer inte hjälpa oss att snabba på elektrifieringen, sa Jesper Johansson, ordförande i föreningen, då till Sveriges Radio.

Lägre skatt och nya förslag

Regeringen presenterar i sin första budget flera förslag om att mildra effekterna för de höga drivmedelspriserna. Ett exempel gäller lägre skatt på drivmedel.

Regeringen vill också ändra avdragen för arbetsresor. Ersättningen per mil för den som tar bilen höjs. Men regeringen beslutar också samtidigt att ta bort det tidigare förslaget som riksdagen beslutade om tidigare i år, som skulle göra det mer gynnsamt att åka kollektivt.

Trots kritik från flera expertmyndigheter landade alltså förslagen igår hos riksdagen, rapporterar DN.

Kritik från Naturvårdsverket

Naturvårdsverket, som driver och samordnar Sveriges miljöarbete, är emot regeringens förslag om sänkta drivmedelsskatter.

De talar om målen i Parisavtalet, som just nu också diskuterats på FN-mötet COP27.

Naturvårdsverket menar att regeringen försvårar möjligheterna att nå dit, uppger DN.

– Vi ser en tioprocentig ökning på de totala utsläppen i Sverige, säger Sara Almqvist, chef för klimatanalys på Naturvårdsverket, i en tidigare intervju med SVT.

När bränslet blir billigare blir också utsläppen fler, är ett resonemang som ofta upprepas i debatten.

Motsätter sig skattesänkning

Energimyndigheten skriver på sin hemsida att reduktionsplikten är avgörande för att nå Sveriges energi- och klimatmål.

De motsätter sig regeringens förslag om skattesänkning på drivmedel.

Myndigheten varnar även för att priserna på drivmedlet kan komma att pressas upp, då utbudet är mindre till följd av kriget i Ukraina, uppger DN.

”Stora satsningar på klimatet”

Sveriges klimat- och miljöminsiter Romina Pourmokhtari (L), har tidigare i en intervju med SVT kommenterat regeringens kommande miljöarbete. Hon är optimistisk.

– Där finns det väldigt stora satsningar på klimatet, sa klimat- och miljöministern då till SVT.

Fakta – Parisavtalet

Parisavtalet är ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016. Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.

Några av de viktigaste punkterna i Parisavtalet är:

Hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.
Öka ambitionerna efter hand, avstämning var femte år.
Stöd från industrialiserade länder till utvecklingsländer
Källa: Naturvårdsverket

Foto: N. Syed

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

– Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD.

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark.

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen