Skarp kritik mot Putin – han kan ta över

2023 01 11

Ny inhemsk kritik riktas mot Rysslands diktator Vladimir Putin.

Denna gång efter ett nytt uppmärksammat beslut kopplat till den ryska anfallskriget i Ukraina.

Putin har bestämt sig för att utse generalöversten Aleksandr Lapin till ny högsta befälhavare för landets markstyrkor, rapporterar flera ryska medier.

Aleksandr Lapin är sedan tidigare starkt ifrågasatt.

Flera försvarsexperter och militärbloggare har kritiserat  generalöversten för hans insats i den ”militära operationen” i Ukraina. Lapin beskylls bland annat för det ryska ”genanta” nederlaget i staden Lyman.

Lyman, en stad som fungerade som samlingspunkt för transporter av ryska soldater och rysk ammunition, befriades av Ukraina i början av oktober.

Stöttar ett maktskifte

Igor Girkin,  tidigare militant befälhavare och en framstående rysk militärbloggare, är en av flera som kritiserar Putins beslut, rapporterar den amerikanska tankesmedjan ISW.

– Igor Girkin uttalar sig om att utnämningen av Lapin måste vara ett ”stort missförstånd” eftersom ryska styrkor under hans befäl led stora förluster, skriver tankesmedjan.

Vidare uppger ISW att Girkin numera stöttar ett maktskifte i Ryssland.

Det är i så fall första gången som en framstående militärbloggare går direkt emot Putin.

– Girkin antyder att han skulle stödja ett avsättande av Vladimir Putin. Han kritiserar Putin för att han befordrar och vägrar avskeda ryska militärledare som stått bakom flera misslyckanden i Ukraina, framhåller ISW.

Han kan ta över

Om Putin tvingas bort från makten lär många andra inom Kremls maktelit vilja ta över.

Malcolm Dixelius, SVT:s tidigare Moskvakorrespondent, pekar ut en trolig efterträdare.

–  Den som ligger närmast till hands i det korta perspektivet är Nikolaj Patrusjev, sekreterare i det ryska säkerhetsrådet. Det är visserligen en hårdför person, som står Putin nära, men erfarenheten säger att det är lättare för någon som gentemot den egna befolkningen framstår som kraftfull att förhandla fram en realistisk fred, än en person som framstår som är vek och eftergiven, säger han till Expressen och tillägger:

– Vem som i det längre perspektivet skulle kunna föra Ryssland in i den internationella gemenskapen är i dag omöjligt att förutspå.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen