SVERIGE: Skarp kritik mot Natoutredning

2022 11 11

Skarp kritik riktas mot den förra regeringens hantering av Nato-avtalen som Sverige kunde ta del av i samband med att ansökan till försvarsalliansen undertecknades den 17 maj. 

– Avtalen som Sverige måste godkänna och som kommer att reglera de utländska förbandens tillvaro i Sverige är mycket omfattande och innehåller såväl skyldigheter som rättigheter för soldater och civil personal, rapporterar Expressen.

Trots det tog det lång tid innan regeringen startade en utredning om hur medlemskapet kommer påverka svenska lagar och förordningar. Det dröjde nästan tre månader innan dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillsatte en utredare, erfar tidningen.

Hovrättsrådet Christer Lundh tilldelades uppdraget. Han föreslogs återkomma med förslag på nödvändiga lagändringar den 15 december. Men Christer Lundh fick genast ansöka om mer tid.

– Det var det var ett villkor från min sida för att jag kände att det blir för kort tid, så jag vill inte utlova en delredovisning då. Det kommer att komma på andra sidan årsskiftet, säger han till Expressen.

Kräver omfattande resurser

Den 1 november lämnade Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén flera militära råd till regeringen.

Han konstaterade att de politiska besluten måste fattas i snabb takt för att inte fördröja tillväxten av den operativa kapaciteten.

– Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, sa Micael Bydén och betonade att ett svenskt medlemskap i Nato  innebär att Sverige säkerhets- och försvarspolitik förändras i grunden. 

Överbefälhavaren uteslöt inte att kärnvapen kan utplaceras på svensk territorium och att Natostyrkor kan stationeras i Sverige på permanent basis.

Ett sådant beslut skulle får stora konsekvenser. Natostyrkor skulle omfattas av seperata rättsystem på svensk mark –  bland annat en egen militärpolis och domstol.

–  Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av Nato-allierade eller om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, betonade Micael Bydén på en pressträff.

”Slarvigt”

I en skriftlig kommentar framhåller Peter Hultqvist att  tidsplanen för utredningen ansågs vara genomförbar och angelägen med tanke på utredningens vikt, uppger Expressen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling köper inte förklaringen.

– Det är ju ungefär så lång tid som kafferasten för en utredning normalt sett är. Det är slarvigt av den förra regeringen. Jag tycker det borde ha skötts mycket, mycket bättre. Men det tycker jag generellt om hela den här processen, säger han till tidningen.

Liberalernas försvarspolitiske veteran Allan Widman instämmer i kritiken.

– Det är en lång rad frågeställningar med komplex påverkan när vi går med i Nato. Det låter närmast hopplöst att klara det på den korta tiden som tilldelats. Det här borde ha inletts samma dag som regeringen fattade beslut om ansökan, säger han till Expressen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: Massiv attack – Ryssland utfärdar nödåtgärd

2025 10 16

En storskalig luftattack skakar Ryssland.

Nödåtgärder har utfärdats i regionerna Samara och Saratov i sydvästra delarna av landet. Samtidigt har den närliggande regionen Penza gått upp i stabsläge.

Den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia har ställt in alla flygningar över Samara och Saratov, rapporterar den ryska Telegramkanalen Astra.

Rosaviatsias talesperson Artjom Korenjako bekräftar de akutåtgärden. 

– Tillfälliga restriktioner har införts för avgångar och ankomster av flygplan. Restriktionerna är nödvändiga för att garantera flygsäkerheten, säger han enligt Kyiv Post.

Bränder och kraftig rökutveckling

Invånare i Saratov rapporterar om en serie kraftiga explosioner och bränder.

Enligt uppgift ska oljeraffinaderiet ”Kreking” ha attackerats. Anläggningen, som är en av Rysslands äldsta, ägs av den statliga oljejätten Rosneft.

På sociala medier sprids flera filmklipp och bilder som uppges visa bränder och kraftig rökutveckling vid raffinaderiet.

Ukraina har tidigare utfört flera drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, vilket slagit ut stora delar av Rysslands oljeproduktion. Det återstår att se vilka konsekvenser torsdagens attack får.

Kreml kommenterar

Det ryska försvarsdepartementet framhåller att tolv drönare skjutits ned över Saratov. De kommenterar inte skadeläget.

LÄS MER: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Storskaliga ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att genomföra massiva attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

Attackerna har bland annat stoppat verksamheten vid en gasproduktionsanläggning i Poltavaregionen, rapporterar Reuters med hänvisning till det ukrainska energibolaget Dtek.

Dessutom har flera ukrainska regioner tvingats stänga av delar av strömmen eftersom ryska attacker skadat landets energisystem.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Stefan Löfven varnar hela Europa

2025 10 16

Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven ser med oro på det politiska läget i Europa.

Det betonar den forne S-ledaren i en intervju på torsdagen.

Han syftar på det som beskrivs som högerextremistiska röster som får större utrymme på kontinenten. 

– Det är en väldigt stor oro nu i världen. Osäkerheten, då kommer högerextremismen med det som verkar vara den enkla lösningen, säger Stefan Löfven till Ekot.

"Vi vet vad som händer"

Under de senaste åren har flera högerpartier på ytterkanten gått starkt framåt i stora delar av Europa. Två av de mest uppmärksammade exemplen är Alternativ för Tyskland och Reform UK i Storbritannien.

Stefan Löfven varnar nu i klartext för scenarier där den här typen av partier får kontroll över matken.

– Europa har upplevt detta, vi vet vad som händer när högerextremister får makten. Det är därför EU bildades efter andra världskriget, när högerextremister, nazister och fascister verkligen hade makten, säger den tidigare statsministern.

Går mot "röd linje"

Löfven har även tidigare varnat för att EU och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen går mot en “röd linje” genom att samarbeta med högerextrema partier.

– Jag kommer inte att säga exakt var den röda linjen går, men jag vet att vi närmar oss den och då måste vi agera, sade han till Politico i somras.

När det gäller Alternativ för Tyskland, även känt som AfD, klassades partiet som högerextremt av det tyska författningsskyddet i maj tidigare i år.

Myndigheten lade fram ett underlag på 1 100 sidor som grund för att partiet har en högerextrem karaktär.

– Det i partiet förhärskande etniskt-härstamningsbaserade folkbegreppet är oförenligt med den frihetliga demokratiska grundordningen, framhöll den tyska säkerhetstjänsten BfV i ett uttalande.

LÄS MER: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg

Väntas bli omvald

Imorgon väntas Stefan Löfven bli omvald som ordförande för det europeiska socialdemokratiska partiet, en post han har haft sedan tre år tillbaka.

S-profilen understryker att han inte anklagar “människor i allmänhet” för att vara nazister, men menar att det finns “sådana krafter i Europa och europeiska parlamentet” och “vi inte kan dölja det”.

LÄS MER: Flera matvaror störtdyker i pris – här är hela listan

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen