SVERIGE: Skarp kritik mot Natoutredning

2022 11 11

Skarp kritik riktas mot den förra regeringens hantering av Nato-avtalen som Sverige kunde ta del av i samband med att ansökan till försvarsalliansen undertecknades den 17 maj. 

– Avtalen som Sverige måste godkänna och som kommer att reglera de utländska förbandens tillvaro i Sverige är mycket omfattande och innehåller såväl skyldigheter som rättigheter för soldater och civil personal, rapporterar Expressen.

Trots det tog det lång tid innan regeringen startade en utredning om hur medlemskapet kommer påverka svenska lagar och förordningar. Det dröjde nästan tre månader innan dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillsatte en utredare, erfar tidningen.

Hovrättsrådet Christer Lundh tilldelades uppdraget. Han föreslogs återkomma med förslag på nödvändiga lagändringar den 15 december. Men Christer Lundh fick genast ansöka om mer tid.

– Det var det var ett villkor från min sida för att jag kände att det blir för kort tid, så jag vill inte utlova en delredovisning då. Det kommer att komma på andra sidan årsskiftet, säger han till Expressen.

Kräver omfattande resurser

Den 1 november lämnade Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén flera militära råd till regeringen.

Han konstaterade att de politiska besluten måste fattas i snabb takt för att inte fördröja tillväxten av den operativa kapaciteten.

– Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, sa Micael Bydén och betonade att ett svenskt medlemskap i Nato  innebär att Sverige säkerhets- och försvarspolitik förändras i grunden. 

Överbefälhavaren uteslöt inte att kärnvapen kan utplaceras på svensk territorium och att Natostyrkor kan stationeras i Sverige på permanent basis.

Ett sådant beslut skulle får stora konsekvenser. Natostyrkor skulle omfattas av seperata rättsystem på svensk mark –  bland annat en egen militärpolis och domstol.

–  Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av Nato-allierade eller om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, betonade Micael Bydén på en pressträff.

”Slarvigt”

I en skriftlig kommentar framhåller Peter Hultqvist att  tidsplanen för utredningen ansågs vara genomförbar och angelägen med tanke på utredningens vikt, uppger Expressen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling köper inte förklaringen.

– Det är ju ungefär så lång tid som kafferasten för en utredning normalt sett är. Det är slarvigt av den förra regeringen. Jag tycker det borde ha skötts mycket, mycket bättre. Men det tycker jag generellt om hela den här processen, säger han till tidningen.

Liberalernas försvarspolitiske veteran Allan Widman instämmer i kritiken.

– Det är en lång rad frågeställningar med komplex påverkan när vi går med i Nato. Det låter närmast hopplöst att klara det på den korta tiden som tilldelats. Det här borde ha inletts samma dag som regeringen fattade beslut om ansökan, säger han till Expressen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 

19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen