SVERIGE: Skarp kritik mot Natoutredning

2022 11 11

– Avtalen som Sverige måste godkänna och som kommer att reglera de utländska förbandens tillvaro i Sverige är mycket omfattande och innehåller såväl skyldigheter som rättigheter för soldater och civil personal, rapporterar Expressen.

Trots det tog det lång tid innan regeringen startade en utredning om hur medlemskapet kommer påverka svenska lagar och förordningar. Det dröjde nästan tre månader innan dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillsatte en utredare, erfar tidningen.

Hovrättsrådet Christer Lundh tilldelades uppdraget. Han föreslogs återkomma med förslag på nödvändiga lagändringar den 15 december. Men Christer Lundh fick genast ansöka om mer tid.

– Det var det var ett villkor från min sida för att jag kände att det blir för kort tid, så jag vill inte utlova en delredovisning då. Det kommer att komma på andra sidan årsskiftet, säger han till Expressen.

Kräver omfattande resurser

Den 1 november lämnade Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén flera militära råd till regeringen.

Han konstaterade att de politiska besluten måste fattas i snabb takt för att inte fördröja tillväxten av den operativa kapaciteten.

– Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, sa Micael Bydén och betonade att ett svenskt medlemskap i Nato  innebär att Sverige säkerhets- och försvarspolitik förändras i grunden. 

Överbefälhavaren uteslöt inte att kärnvapen kan utplaceras på svensk territorium och att Natostyrkor kan stationeras i Sverige på permanent basis.

Ett sådant beslut skulle får stora konsekvenser. Natostyrkor skulle omfattas av seperata rättsystem på svensk mark –  bland annat en egen militärpolis och domstol.

–  Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av Nato-allierade eller om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, betonade Micael Bydén på en pressträff.

”Slarvigt”

I en skriftlig kommentar framhåller Peter Hultqvist att  tidsplanen för utredningen ansågs vara genomförbar och angelägen med tanke på utredningens vikt, uppger Expressen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling köper inte förklaringen.

– Det är ju ungefär så lång tid som kafferasten för en utredning normalt sett är. Det är slarvigt av den förra regeringen. Jag tycker det borde ha skötts mycket, mycket bättre. Men det tycker jag generellt om hela den här processen, säger han till tidningen.

Liberalernas försvarspolitiske veteran Allan Widman instämmer i kritiken.

– Det är en lång rad frågeställningar med komplex påverkan när vi går med i Nato. Det låter närmast hopplöst att klara det på den korta tiden som tilldelats. Det här borde ha inletts samma dag som regeringen fattade beslut om ansökan, säger han till Expressen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag. 

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten. 

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen