SVERIGE: Skarp kritik mot Natoutredning

2022 11 11

Skarp kritik riktas mot den förra regeringens hantering av Nato-avtalen som Sverige kunde ta del av i samband med att ansökan till försvarsalliansen undertecknades den 17 maj.

– Avtalen som Sverige måste godkänna och som kommer att reglera de utländska förbandens tillvaro i Sverige är mycket omfattande och innehåller såväl skyldigheter som rättigheter för soldater och civil personal, rapporterar Expressen.

Trots det tog det lång tid innan regeringen startade en utredning om hur medlemskapet kommer påverka svenska lagar och förordningar. Det dröjde nästan tre månader innan dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillsatte en utredare, erfar tidningen.

Hovrättsrådet Christer Lundh tilldelades uppdraget. Han föreslogs återkomma med förslag på nödvändiga lagändringar den 15 december. Men Christer Lundh fick genast ansöka om mer tid.

– Det var det var ett villkor från min sida för att jag kände att det blir för kort tid, så jag vill inte utlova en delredovisning då. Det kommer att komma på andra sidan årsskiftet, säger han till Expressen.

Kräver omfattande resurser

Den 1 november lämnade Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén flera militära råd till regeringen.

Han konstaterade att de politiska besluten måste fattas i snabb takt för att inte fördröja tillväxten av den operativa kapaciteten.

– Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, sa Micael Bydén och betonade att ett svenskt medlemskap i Nato innebär att Sverige säkerhets- och försvarspolitik förändras i grunden.

Överbefälhavaren uteslöt inte att kärnvapen kan utplaceras på svensk territorium och att Natostyrkor kan stationeras i Sverige på permanent basis.

Ett sådant beslut skulle får stora konsekvenser. Natostyrkor skulle omfattas av seperata rättsystem på svensk mark – bland annat en egen militärpolis och domstol.

– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av Nato-allierade eller om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, betonade Micael Bydén på en pressträff.

”Slarvigt”

I en skriftlig kommentar framhåller Peter Hultqvist att tidsplanen för utredningen ansågs vara genomförbar och angelägen med tanke på utredningens vikt, uppger Expressen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling köper inte förklaringen.

– Det är ju ungefär så lång tid som kafferasten för en utredning normalt sett är. Det är slarvigt av den förra regeringen. Jag tycker det borde ha skötts mycket, mycket bättre. Men det tycker jag generellt om hela den här processen, säger han till tidningen.

Liberalernas försvarspolitiske veteran Allan Widman instämmer i kritiken.

– Det är en lång rad frågeställningar med komplex påverkan när vi går med i Nato. Det låter närmast hopplöst att klara det på den korta tiden som tilldelats. Det här borde ha inletts samma dag som regeringen fattade beslut om ansökan, säger han till Expressen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bostadsrätter ska bli som hyresrätter – ny lag på gång

2026 07 14

Bostadsrättsföreningar ska få mer att säga till om när det gäller vem som ska få lov att bo i deras bostäder.

För två år sedan infördes strängare regler som gjorde det möjligt för fastighetsägare att säga upp hyresgäster som hamnat på fel sida av lagen.

Nu föreslås liknande regler när det gäller bostadsrätter. Den som missköter bostadsrätten, skapar otrygghet – eller till och med begår brott – ska framöver kunna kastas ut på motsvarande sätt som en hyresgäst kan vräkas från sin lägenhet idag.

Dessutom ska bostadsrättsföreningar redan från början få större makt att neka medlemskap och köp, rapporterar Aftonbladet.

Gränsen inte bestämd

Enligt förslaget ska en person bland annat kunna vräkas från sin lägenhet om den begår ett brott i närområdet. Det kan till exempel vara på en lekplats eller ett torg. Någon exakt gräns finns inte i nuläget.

– Det måste såklart avgöras av rättsvårdande myndigheter och domstolar exakt var gränserna går, säger Martin Kinnunen (SD) på en pressträff tillsammans med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M), idag vikarie för justitieminister Gunnar Strömmer (M), enligt tidningen.

Andra läser: Bolånetagare vänder – nästan alla väljer samma ränta

Blir som med hyresrätter

Tanken är att den proposition som föreslås ska likna de lagar som gav hyresvärdar och fastighetsägare större möjlighet att vräka hyresgäster och som alltså infördes 2024.

Redan då gavs vissa bostadsrättsföreningar större makt.

– Det här berör förstås de bostadsrättsföreningar som har hyresrätter i sina föreningar. Tyvärr begås ju brott i bostadsområden oavsett upplåtelseform, så det finns även ett behov att se över bostadsrättslagstiftningen på det här området, i varje fall om de föreslagna ändringarna i praktiken ska leda till ökad trygghet i bostadsområden över hela landet, sade Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, i en kommentar vid tillfället.

Förändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Andra läser: Tung smäll för Sveriges bönder

Foto: M. Lis resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kunder slutar handla – hel butikskedja spås lägga ned

2026 07 14

Det går trögt för en av Sveriges mer omtalade matkedjor.

Idag kan Axfood med butikskedjor som Willys och Hemköp konstatera en historisk milstolpe: koncernen nådde rekordhöga 80,3 procent av hushållen under våren, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till analysföretaget Yougov.

Däremot är City Gross, som togs över av Axfood för ett och ett halvt år sedan, en besvärlig huvudvärk för företaget.

Flera butiker har redan stängts eller konverterats till Willysbutiker och i våras visade City Gross ett rörelseresultat på minus 54 miljoner kronor.

Enligt de senaste siffrorna når kedjans 40 butiker enbart 16,3 procent av hushållen. Och City Gross har dessutom tappat 13 procent av kunderna på ett år.

Ett riktigt bottennapp, konstaterar Fredrik Bendz, analytiker på Yougov.

– Det är i det närmaste rekordlågt, säger han till Dagligvarunytt.

Förutspås lägga ned

City Gross har dock en relativt lojal kundbas med höga snittkvitton. Men inget av det kan kompensera för den låga penetrationen, menar experten.

Och det skulle kunna gå riktigt illa för matkedjan.

Handelsprofessorn Ulf Johansson från Lunds universitet har tidigare förutspått att City Gross så småningom kommer att gå under. Märket är för okänt, löd hans slutsats för drygt ett år sedan.

– Varumärket kommer inte att leva vidare, det dog med Bergendahls. Willys är ett mycket starkare varumärke, sade han till Dagligvarunytt då.

Andra läser: Färre svenska bolag går i konkurs

Sänkte priserna

City Gross har det senaste året gjort tappra försök att locka kunder, kanske främst genom omfattande prissänkningar. Förra sommaren sänktes priset på över 2 000 vardagsprodukter, vilket var den andra prissänkningen samma år.

Inför att matmomsen halverades i våras sänkte City Gross sina priser ytterligare.

– Momssänkningen ligger helt i linje med vår ambition att göra bra mat mer tillgänglig. Nu tar vi det ett steg längre och väljer att sänka priserna lite mer än momsen. Det är en fortsättning på det arbete vi påbörjade under 2025, då vi genomförde två stora prissänkningar för att långsiktigt positionera oss som Sveriges mest prisvärda matmarknad, sade Patrick Grabenbauer, vd för City Gross, i mars.

Axfood har tidigare påtalat att man betraktar City Grossatsningen ur ett längre perspektiv.

– Vårt arbete med att stärka City Gross till att bli en långsiktigt konkurrenskraftig stormarknadsaktör löper enligt plan, och första kvartalet visade på en fortsatt positiv utveckling, framhöll Axfood efter vårens kvartalsiffror.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera döda

Foto: M. Spiske

Text: Redaktionen