SVERIGE: Skarp kritik mot Natoutredning

2022 11 11

Skarp kritik riktas mot den förra regeringens hantering av Nato-avtalen som Sverige kunde ta del av i samband med att ansökan till försvarsalliansen undertecknades den 17 maj.

– Avtalen som Sverige måste godkänna och som kommer att reglera de utländska förbandens tillvaro i Sverige är mycket omfattande och innehåller såväl skyldigheter som rättigheter för soldater och civil personal, rapporterar Expressen.

Trots det tog det lång tid innan regeringen startade en utredning om hur medlemskapet kommer påverka svenska lagar och förordningar. Det dröjde nästan tre månader innan dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S) tillsatte en utredare, erfar tidningen.

Hovrättsrådet Christer Lundh tilldelades uppdraget. Han föreslogs återkomma med förslag på nödvändiga lagändringar den 15 december. Men Christer Lundh fick genast ansöka om mer tid.

– Det var det var ett villkor från min sida för att jag kände att det blir för kort tid, så jag vill inte utlova en delredovisning då. Det kommer att komma på andra sidan årsskiftet, säger han till Expressen.

Kräver omfattande resurser

Den 1 november lämnade Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén flera militära råd till regeringen.

Han konstaterade att de politiska besluten måste fattas i snabb takt för att inte fördröja tillväxten av den operativa kapaciteten.

– Nu är det viktigt med politisk beredskap för att fatta nödvändiga beslut. Försvarsmakten behöver en justering av den politiska inriktningen senast till årsskiftet 2023/2024, sa Micael Bydén och betonade att ett svenskt medlemskap i Nato innebär att Sverige säkerhets- och försvarspolitik förändras i grunden.

Överbefälhavaren uteslöt inte att kärnvapen kan utplaceras på svensk territorium och att Natostyrkor kan stationeras i Sverige på permanent basis.

Ett sådant beslut skulle får stora konsekvenser. Natostyrkor skulle omfattas av seperata rättsystem på svensk mark – bland annat en egen militärpolis och domstol.

– Rådet är inga förbehåll och sen måste den politiska nivån in på banan och fatta de beslut man behöver göra, oavsett om det handlar om permanent närvaro av Nato-allierade eller om det handlar om förhandslagring. Det är politiska beslut, betonade Micael Bydén på en pressträff.

”Slarvigt”

I en skriftlig kommentar framhåller Peter Hultqvist att tidsplanen för utredningen ansågs vara genomförbar och angelägen med tanke på utredningens vikt, uppger Expressen.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling köper inte förklaringen.

– Det är ju ungefär så lång tid som kafferasten för en utredning normalt sett är. Det är slarvigt av den förra regeringen. Jag tycker det borde ha skötts mycket, mycket bättre. Men det tycker jag generellt om hela den här processen, säger han till tidningen.

Liberalernas försvarspolitiske veteran Allan Widman instämmer i kritiken.

– Det är en lång rad frågeställningar med komplex påverkan när vi går med i Nato. Det låter närmast hopplöst att klara det på den korta tiden som tilldelats. Det här borde ha inletts samma dag som regeringen fattade beslut om ansökan, säger han till Expressen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen