JUST NU: Skarp kritik mot Natos Sverigehantering

2022 06 13

Det anser Nato-experten Ann-Sofie Dahl.

– Att Turkiet skulle strula var förutsägbart. Det har de gjort nästan sedan de blev medlemmar i Nato och hade Stoltenberg bara tänkt efter skulle han lätt ha kunnat räkna upp en handfull gånger då turkarna satt käppar i hjulet, säger hon, till SvD.

Hon är docent i internationell politik och är sedan många år verksam i Nato-landet Danmark.

Borde lärt sig av historien

Ann-Sofie Dahl anser att Turkiets agerande kunde ha förutsetts av Nato och Jens Stoltenberg.

Landet har agerat på liknande vis förut. 

Till exempel när Danmarks före detta statsminister Anders Fogh Rasmussen skulle väljas in som ny Nato-chef 2009.

Plötsligt hotade Turkiet med sitt veto.

– De hade inte gett några sådana signaler tidigare, men sade att det var på grund av Muhammed-karikatyrerna, förklarar hon och tillägger:

– Jag tycker att Stoltenberg har varit godtrogen. Man kan inte lita på Erdogans ord och att turkarna tidigare sagt att det inte skulle vara några problem med Sveriges och Finlands ansökningar räcker inte. Man måste försäkra sig mer om att de löftena verkligen gäller.

Är hoppfull

På en gemensam pressträff med Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) under måndagen utryckte Nato-chefen Jens Stoltenberg en hoppfullhet över Sveriges ansökningsprocess, men konstaterade att det ännu inte finns någon lösning på debaclet med Turkiet. 

– Vårt mål är att finna en lösning så snabbt som möjligt. Men det är klart att när flera nationer är inblandade så går det inte att säga en exakt när vi kan lösa detta och finna en gemensam väg framåt, sa Stoltenberg enligt DN.

Toppmöte i juni

Stoltenberg avfärdade att en fullvärdig inbjudan kan vara klar vid alliansens toppmöte i Madrid 28-30 juni.

– Madridtoppmötet var aldrig en tidsgräns, betonade Nato-chefen som dock underströk att både Sverige och Finland är inbjudna till mötet.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen