JUST NU: Skarp kritik mot Natos Sverigehantering

2022 06 13

Sveriges ansökan till Nato har hanterats klantigt av militäralliansen.

Det anser Nato-experten Ann-Sofie Dahl.

– Att Turkiet skulle strula var förutsägbart. Det har de gjort nästan sedan de blev medlemmar i Nato och hade Stoltenberg bara tänkt efter skulle han lätt ha kunnat räkna upp en handfull gånger då turkarna satt käppar i hjulet, säger hon, till SvD.

Hon är docent i internationell politik och är sedan många år verksam i Nato-landet Danmark.

Borde lärt sig av historien

Ann-Sofie Dahl anser att Turkiets agerande kunde ha förutsetts av Nato och Jens Stoltenberg.

Landet har agerat på liknande vis förut.

Till exempel när Danmarks före detta statsminister Anders Fogh Rasmussen skulle väljas in som ny Nato-chef 2009.

Plötsligt hotade Turkiet med sitt veto.

– De hade inte gett några sådana signaler tidigare, men sade att det var på grund av Muhammed-karikatyrerna, förklarar hon och tillägger:

– Jag tycker att Stoltenberg har varit godtrogen. Man kan inte lita på Erdogans ord och att turkarna tidigare sagt att det inte skulle vara några problem med Sveriges och Finlands ansökningar räcker inte. Man måste försäkra sig mer om att de löftena verkligen gäller.

Är hoppfull

På en gemensam pressträff med Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) under måndagen utryckte Nato-chefen Jens Stoltenberg en hoppfullhet över Sveriges ansökningsprocess, men konstaterade att det ännu inte finns någon lösning på debaclet med Turkiet.

– Vårt mål är att finna en lösning så snabbt som möjligt. Men det är klart att när flera nationer är inblandade så går det inte att säga en exakt när vi kan lösa detta och finna en gemensam väg framåt, sa Stoltenberg enligt DN.

Toppmöte i juni

Stoltenberg avfärdade att en fullvärdig inbjudan kan vara klar vid alliansens toppmöte i Madrid 28-30 juni.

– Madridtoppmötet var aldrig en tidsgräns, betonade Nato-chefen som dock underströk att både Sverige och Finland är inbjudna till mötet.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen