Skarp kritik mot Natointrädet

2024 03 08

Under torsdagseftermiddagen blev Sverige medlem i Nato, något som får kritik.

De nödvändiga dokumenten räcktes över av Sveriges statsminister Ulf Kristersson till USA:s utrikesminister Antony Blinken vid en gemensam pressträff.

– Ett svenskt Nato-medlemskap är inte slutet för någonting, det är början på någonting, sa Sveriges statsminister i samband med överräckningen.

Därmed är Sverige nu officiellt medlem i Nato och deltar fullt ut som allierad i organisationen.

– Vi delar bördor och ansvar för varandra, sa Ulf Kristersson.

”Skulle behöva det motsatta”

Nu riktas kritik mot Natointrädet från flera håll.

– Med den ökade spänningen och den ökade militariseringen vi ser i världen, det är en värld som skulle behöva det motsatta, säger Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska Freds, till SVT Nyheter.

Kerstin Bergeå berättar att Svenska Freds i stället vill se satsningar på diplomati och förebyggande arbete. Men också att ”bygga bort konfliktorsaker” för att minska riskerna för krig.

Tankesmedjan Carnegie skriver att Sverige och Finland bidrar med ”politisk solidaritet, geografiskt djup och militära muskler”i Nato, men ser också en risk med inträdet.

– Det kan bli svårare för Nato att hitta rätt balans mellan kollektivt försvar och dialog med Ryssland, skriver de. 

Det uppger Expressen. 

Miljöpartiet och Vänsterpartiet

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har riktat skarp kritik mot ett svenskt Natomedlemskap sedan frågan började diskuteras.

– Vi riskerar nu att dras in i andras krig och konflikter. Och det kan vara ett helt annat Nato vi är med i om tio år, säger riksdagsledamot Håkan Svenneling (V) till SVT.

En fråga som aktualiserats i samband med inträdet är huruvida Sverige ska ha permanenta Natobaser för utländska trupper i Sverige, eller inte.

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén har riktat skarp kritik mot Natobaser i Sverige.

– Vi kommer bli en större militär måltavla om vi skulle ha det, säger han till Sveriges radio.

USA:s president kommenterar

Trots en del kritik är det tydligt att många ser positivt på Sveriges Natointräde.

USA:s president Joe Biden har kommenterat händelsen på X.

– I dag är jag hedrad att välkomna Sverige som Natos 32:a allierade, skriver han.

Även Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson har kommenterat händelsen som något positivt.  

– Min övertygelse är att Sverige från och med nu är ett säkrare land, inte minst tillsammans med Finland och övriga Norden, skriver han på X.

Foto: Försvarsmakten respektive Nato

Text: Redaktionen

Sveriges hushåll måste betala ny avgift – införs senast 2027

2024 06 24

Senast 1 januari 2027 ska en ny avgift införas för Sveriges hushåll.

Det är den så kallade effektavgiften som ska börja tas ut av landets elnätsbolag.

Bakom beslutet står Energimarknadsinspektionen som kräver att bolagen då ska ha infört en ny prismodell som bland annat går ut på att kunder som använder flera elektriska apparater samtidigt kommer att behöva betala mer.

Det rapporterar Sveriges Radio, som understryker att hushållen kan “räkna med saftigare elräkning” med anledning av den nya avgiften.

– Det är en del av avgiften som baseras på hur mycket effekt man tagit ut, säger Tobias Malmström från branschorganisationen Energiföretagen till radion.

Ska minska belastningen

Den nya avgiftens syfte är att minska belastningen på Sveriges elnät genom att sprida elförbrukningen jämnare över dygnet.

Förändringen anses nödvändig då elkonsumtionen ökar, trots att elnätet i Sverige är byggt för att hantera när topparna är som störst.

Men den som framöver väljer att exempelvis koka kaffe samtidigt som man kör diskmaskinen eller ser på tv kommer med andra ord alltså att behöva betala mer.

– Om det är en kund som har högre effekttoppar än andra liknande kunder, då är det sannolikt att det blir lite dyrare för den kunden, säger Tobias Malmström.

LÄS MER: Tung smäll för alla med fjärrvärme – ”det är oacceptabelt”

Flera bolag har redan infört

Den som ska rosta bröd, starta tvättmaskinen, ladda elbilen eller på annat sätt förbruka el behöver med andra ord ta hänsyn till flera variabler i elräkningen. Elförbrukning, abonnemangsavgift, överföringsavgift, elområde och effektavgift blir samtliga av betydelse för hur dyrt det kommer blir, framhåller SR.

Redan idag har flera elnätsföretag infört avgiften, enligt Energimarknadsinspektionen. Tvärtemot radiokanalen understryker man dock att det faktiskt kan bli billigare.

– Den nya prismodellen innebär att elnäts­kostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, informerar myndigheten.

"Ska ge incitament"

Energimarknadsinspektionen menar att effektbaserad prissättning ska ge elanvändare incitament att förbruka el på ett sätt som undviker effekttoppar som kan leda till problem, till exempel på morgnar och kvällar när elanvändningen är hög.

– En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris, framhäver man på sin hemsida.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Statsministern firar: “Striden är över – vi har vunnit”

2024 06 23

Statsministern och finansministern går ut i gemensamt segerrop.

Under de senaste åren har inflationen i Sverige varit mycket hög, vilket urholkat köpkraften och lett till högre räntor.

På sistone har inflationstakten dock saktat ned, och Riksbanken har genomfört en första räntesänkning.

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttrycker nu att kampen mot inflationen är vunnen.

– Striden är över – vi har vunnit mot inflationen, framhåller han i en debattartikel i Expressen.

Skiftar fokus

Det är tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M) som statsministern nu går ut i ett gemensamt segerrop.

– Tillsammans med Riksbankens penningpolitik och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden, ger vår politik nu resultat, meddelar de båda i Expressen.

– Inflationsbekämpningen har lyckats. Nu skiftar vi fokus till att bygga Sverige rikare.

Tre faktorer

Att vänta framöver kan därmed vara en mindre åtstramande ekonomisk politik.

Statsministern och finansministern menar att tre faktorer har gjort att de vågar ta beslutet.

Dels en serie av låga inflationsutfall, men även långsiktiga förväntningar gällande inflationen som är nära målet och mindre risk för störningar i den globala ekonomin.

“Goda förutsättningar”

Även riksbankschef Erik Thedéen ser positivt på utvecklingen.

– I takt med att de globala störningarna har avtagit och den strama penningpolitiken har dämpat efterfrågan har inflationen nu fallit och är nära 2 procent, säger han.

– Det skapar förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt för de svenska hushållen och företagen. 

– Det finns en del frågetecken om vad som har hänt med de strukturella ekonomiska sambanden efter åren med hög inflation och det finns, som alltid, risker för en sämre utveckling framöver. 

– Men så här långt ser en ’mjuklandning’ ut att vara inom räckhåll.

Positivt för hushåll och företag

Att kampen mot inflationen, och den restriktiva ekonomiska politiken, nu går mot sitt slut är ett mycket välkommet besked för såväl företag som hushåll.

Det efter ett par mycket tuffa år för svensk ekonomi.

Foto: K. Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen