Skarp kritik mot fördömande av Sverige

2023 08 24

Kritiken mot Sverige har varit intensiv efter den senaste tidens koranbränningar på svensk mark. 

Framför allt har Sverige kritiserats av den muslimska världen – stora protester har utbrutit i flera länder.

De 57 muslimska medlemsländerna i den islamiska samarbetsorganisationen OIC har även reagerat.

Tillsammans har man fördömt Sverige och Danmark efter koranbränningarna och krävt att de nordiska länderna ska vidta åtgärder för att stoppa nya manifestationer.

Ett fördömande som är ett "hyckleri”. Det anser journalisten och Kinakännaren Jojje Olsson.

Han framhåller att OIC reagerar kraftfullt mot Sverige samtidigt som organisationen tittar åt ett annat håll när det gäller muslimers utsatthet i Kina.

– I västra Kina för man från kinesiskt håll en kampanj för att utrota hela den kulturella och religiösa identiteten för de muslimska minoriteterna. Det räcker med att du äger eller har läst en Koran för att dömas till långa fängelsestraff, säger Jojje Olsson till SVT.

Placeras i läger

Jojje Olsson pekar framför allt på situationen i regionen Xinjiang i nordvästra Kina.

Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper.

Uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största gruppen med cirka 8-10 miljoner invånare.

I flera års tid har regimen i Peking bedrivit vad som officiellt kallas för en ”kampanj mot extremism” i regionen.

Hundratusentals uigurer och personer från andra muslimska minoritetsgrupper har placerats i så kallade ”omskolningsläger”.

– Från 2016 började vanliga uigurer som hade visat tecken på någon form av ”onormalt beteende”, till exempel genom att läsa mycket i koranen eller klä sig på islamiskt sätt, att föras till särskilda så kallade omskolningsläger, där de kunde spärras in i ett år eller längre utan någon rättslig utredning, rapporterar Utrikespolitiska institutet, UI, på sin hemsida.

Vägrar fördöma

FN:s råd för mänskliga rättigheter har krävt att inspärrningen i läger och övergreppen mot den muslimska befolkningen i Xinjiangs ska upphöra.

Islamiska samarbetsorganisationen OIC har däremot inte fördömt Pekingregimens agerande.  

Det finns flera anledningar till den uteblivna reaktionen, enligt Kinaexperten Jojje Olsson.

– Det handlar om pengar. Men det handlar också om att många av de muslimska länderna själva är diktaturer och därför inte vill uppmärksamma övergrepp som i mångt och mycket liknar de övergrepp som de själva begår, ofta mot delar av den egna befolkningen, säger han till SVT.  

Foto: G. Emma

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen