Skarp kritik mot finansministern

2022 11 11

En intervju med finansminister Elisabeth Svantesson (M) har bidragit till skarp kritik från flera olika håll, däribland hennes företrädare Mikael Damberg (S).

I en intervju med SvD får finansministern frågan om vad det innebär om Sverige inte når klimatmålen fram till 2030.

– Gör vi inte det så gör vi inte det, säger hon.  

När före detta finansminister Mikael Damberg (S) får ta del av intervjun med Svantesson blir han mycket förvånad.

– Det var en väldigt märklig intervju! Så man undrar om det är regeringen som styr klimatpolitiken i Sverige eller om det är Sverigedemokraterna som gör det, säger Mikael Damberg, till SvD.

Kritik från flera olika håll 

Kritik kommer även från Miljöpartiets språkrör Per Bolund, som också har reagerat på uttalandet.

– Det innebär att man bryter mot den överenskommelse och lagstiftning som Sveriges riksdag har ställt sig bakom. Det skapar också ett minskat förtroende för politiken i sin helhet. Från Miljöpartiets sida tycker vi att man ska gör vad man kan för att nå vad man har kommit överens om, säger han, till SvD. 

Är inte förvånad 

Svantesson (M) kan dock förstå kritiken.

– Jag vet att när man lägger en budget i en svår tid, då möter man också kritik. Jag förstod redan innan vad kritiken skulle innehålla. Jag är inte förvånad. Det hade varit roligare att lägga budget i en tid där vi har en god ekonomisk utveckling och kan göra ännu mer. Men utifrån det ekonomiska läge som vi nu befinner oss i med de stora samhällsproblemen så känner jag mig tillfreds med att vi lägger en budget som kan möta de utmaningarna, säger Svantesson, enligt SvD. 

Finansministern är tydlig med att hon förstår de som vill prioritera klimatet framför allt annat, men hon är också tydlig med att det är viktigt att människor behöver få sin vardag att gå ihop. Hon menar att det ibland därför kan behöva ske på bekostnad av klimatet.

Världen står i brand 

Enligt FN:s generalsekreterare António Guterres råder det ingen tvekan om att världen befinner sig i en klimatkris. 

I ett anförande inför FN:s generalförsamling varnade han för en värld som ”bokstavligt talat står i brand”. FN-chefen hänvisade till pågående krig i Europa, sviterna från pandemin och de rasande klimatförändringarna. 

– Vår värld har stora problem. Klyftorna blir allt djupare. Ojämlikheterna ökar. Utmaningarna sprider sig allt längre, sa António Guterres.

“Vi är inne i en klimatkris”

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, delar António Guterres syn på saken.

– Vi har på oss en tilltagande klimatförändring. Allt fler och alltmer drabbas av dess konsekvenser, och det är bråttom med åtgärder. I den meningen är vi inne i en klimatkris, både i världen och här i Sverige, säger han till SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen