Skarp kritik mot finansministern

2022 11 11

En intervju med finansminister Elisabeth Svantesson (M) har bidragit till skarp kritik från flera olika håll, däribland hennes företrädare Mikael Damberg (S).

I en intervju med SvD får finansministern frågan om vad det innebär om Sverige inte når klimatmålen fram till 2030.

– Gör vi inte det så gör vi inte det, säger hon.  

När före detta finansminister Mikael Damberg (S) får ta del av intervjun med Svantesson blir han mycket förvånad.

– Det var en väldigt märklig intervju! Så man undrar om det är regeringen som styr klimatpolitiken i Sverige eller om det är Sverigedemokraterna som gör det, säger Mikael Damberg, till SvD.

Kritik från flera olika håll 

Kritik kommer även från Miljöpartiets språkrör Per Bolund, som också har reagerat på uttalandet.

– Det innebär att man bryter mot den överenskommelse och lagstiftning som Sveriges riksdag har ställt sig bakom. Det skapar också ett minskat förtroende för politiken i sin helhet. Från Miljöpartiets sida tycker vi att man ska gör vad man kan för att nå vad man har kommit överens om, säger han, till SvD. 

Är inte förvånad 

Svantesson (M) kan dock förstå kritiken.

– Jag vet att när man lägger en budget i en svår tid, då möter man också kritik. Jag förstod redan innan vad kritiken skulle innehålla. Jag är inte förvånad. Det hade varit roligare att lägga budget i en tid där vi har en god ekonomisk utveckling och kan göra ännu mer. Men utifrån det ekonomiska läge som vi nu befinner oss i med de stora samhällsproblemen så känner jag mig tillfreds med att vi lägger en budget som kan möta de utmaningarna, säger Svantesson, enligt SvD. 

Finansministern är tydlig med att hon förstår de som vill prioritera klimatet framför allt annat, men hon är också tydlig med att det är viktigt att människor behöver få sin vardag att gå ihop. Hon menar att det ibland därför kan behöva ske på bekostnad av klimatet.

Världen står i brand 

Enligt FN:s generalsekreterare António Guterres råder det ingen tvekan om att världen befinner sig i en klimatkris. 

I ett anförande inför FN:s generalförsamling varnade han för en värld som ”bokstavligt talat står i brand”. FN-chefen hänvisade till pågående krig i Europa, sviterna från pandemin och de rasande klimatförändringarna. 

– Vår värld har stora problem. Klyftorna blir allt djupare. Ojämlikheterna ökar. Utmaningarna sprider sig allt längre, sa António Guterres.

“Vi är inne i en klimatkris”

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, delar António Guterres syn på saken.

– Vi har på oss en tilltagande klimatförändring. Allt fler och alltmer drabbas av dess konsekvenser, och det är bråttom med åtgärder. I den meningen är vi inne i en klimatkris, både i världen och här i Sverige, säger han till SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Kraftigt regnoväder på väg – kan falla 50 millimeter

2025 08 28

Ett kraftigt regnoväder drar in över Sverige.

Från och med torsdagskvällen väntas ovädret ge stora nederbördsmängder i sydöstra Götaland, uppger SMHI.

Enligt danska TV2:s väderkarta kan sydöstra Götaland få uppemot 50 millimeter regn under torsdagskvällen.

– Detta innebär bland annat risk för vattenplaning. Källare kan också översvämmas om regnet blir tillräckligt intensivt, framhåller kanalens meteorolog Jonas Damsbo.

Fortsätter under fredagen

Under fredagen drar ovädret vidare.

– Under fredagen fortsätter regnet norrut med stora mängder över östra Götaland och östra Svealand. I övrigt är det molnen som dominerar med skurar här och var, berättar SMHI:s meteorolog Erik Höjgård-Olsen.

Den som hoppas på soliga dagar får vänta. Helgen väntas också bjuda på ruskväder.

– Det ostadiga vädret håller i sig under helgen då lågtryck söder om Island fortsätter att dra upp regnområden över landet, framhåller SMHI:s meteorolog.

”Avgörande att öka takten”

Den senaste tiden har flera nederbördsrekord slagits och fler väntas slås framöver, enligt en rapport från VA-fakta – ett branschinitiativ som strävar efter att höja medvetenheten och förståelsen för underhållsbristen i VA-systemen.

Rapportens författare anser att mer måste göras för att möta de framtida utmaningarna.  

–  Att investera i förebyggande åtgärder är inte bara klimatpolitik – det är också ekonomiskt rationellt, säger Anders Robertsson, vd för Maskinentreprenörerna.  

– Med föråldrade VA-system och eftersatta investeringar i många kommuner är det avgörande att öka takten på insatser för att skydda samhället, fortsätter Robertsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

Foto: G. Carstens Peters

Text: Redaktionen


JUST NU: Ukrainsk fullträff – se videon här

2025 08 28

Ukraina har attackerat ett ryskt krigsfartyg i Azovska sjön, utanför den ryskockuperade Krymhalvön.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten (HUR) bekräftar att fartyget har skadats.

Angreppet inleddes med en drönarattack från HUR:s specialenhet "Prymary". Drönarstyrkorna slog ut fartygets radar, vilket gjorde skeppet sårbart för nya attacker.

Kort efter den inledande luftattacken påbörjades nästa fas. Specialstyrkor från HUR inledde en attack direkt mot krigsfartyget.

– Som en följ av attacken skadades missilfartyget, som befann sig i Temryukbukten för potentiell avfyrning av Kalibr-robotar. Fartyget tvingades retirera från sin patrullzon, uppger HUR som har delat en video på händelsen.

Se videon genom att klicka på en länk längst ner i artikeln

Tungt beväpnad

Fartyget som attackerades tillhör klassen Bujan-M. Det är en liten men tungt beväpnad korvett som kan operera i grunt vatten och har kapacitet att avfyra ballistiska robotar.

– Det var ett av de första ryska ytfartygen som användes för att avfyra Kalibr-robotar, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS MER: Kan krossa Rysslands ekonomi – EU vädjar till Trump

Tvingats lämna

Framgångsrika ukrainska attacker i Azovska sjön har tvingat den ryska flottan att minska sin närvaro vid den ockuperade Krymhalvön.

Enligt uppgift planerar Ryssland att bygga en ny flottbas för landets Svartahavsflotta. Den nya basen ska upprättas i den georgiska utbrytarregionen Abchazien, långt ifrån Ukraina.

Basen skulle vara av stor strategisk betydelse för Ryssland. Detta eftersom marinbasen skulle kunna utgöra en säker tillflyktsort för Svartahavsflottan, som utsatts för upprepade ukrainska drönarattacker sedan invasionens början.

SE VIDEON PÅ DEN UKRAINSKA ATTACKEN GENOM ATT KLICKA HÄR (LÄNK TILL YOUTUBE)

Foto: HUR

Text: Redaktionen