Skarp kritik mot finansministern

2022 11 11

En intervju med finansminister Elisabeth Svantesson (M) har bidragit till skarp kritik från flera olika håll, däribland hennes företrädare Mikael Damberg (S).

I en intervju med SvD får finansministern frågan om vad det innebär om Sverige inte når klimatmålen fram till 2030.

– Gör vi inte det så gör vi inte det, säger hon.  

När före detta finansminister Mikael Damberg (S) får ta del av intervjun med Svantesson blir han mycket förvånad.

– Det var en väldigt märklig intervju! Så man undrar om det är regeringen som styr klimatpolitiken i Sverige eller om det är Sverigedemokraterna som gör det, säger Mikael Damberg, till SvD.

Kritik från flera olika håll 

Kritik kommer även från Miljöpartiets språkrör Per Bolund, som också har reagerat på uttalandet.

– Det innebär att man bryter mot den överenskommelse och lagstiftning som Sveriges riksdag har ställt sig bakom. Det skapar också ett minskat förtroende för politiken i sin helhet. Från Miljöpartiets sida tycker vi att man ska gör vad man kan för att nå vad man har kommit överens om, säger han, till SvD. 

Är inte förvånad 

Svantesson (M) kan dock förstå kritiken.

– Jag vet att när man lägger en budget i en svår tid, då möter man också kritik. Jag förstod redan innan vad kritiken skulle innehålla. Jag är inte förvånad. Det hade varit roligare att lägga budget i en tid där vi har en god ekonomisk utveckling och kan göra ännu mer. Men utifrån det ekonomiska läge som vi nu befinner oss i med de stora samhällsproblemen så känner jag mig tillfreds med att vi lägger en budget som kan möta de utmaningarna, säger Svantesson, enligt SvD. 

Finansministern är tydlig med att hon förstår de som vill prioritera klimatet framför allt annat, men hon är också tydlig med att det är viktigt att människor behöver få sin vardag att gå ihop. Hon menar att det ibland därför kan behöva ske på bekostnad av klimatet.

Världen står i brand 

Enligt FN:s generalsekreterare António Guterres råder det ingen tvekan om att världen befinner sig i en klimatkris. 

I ett anförande inför FN:s generalförsamling varnade han för en värld som ”bokstavligt talat står i brand”. FN-chefen hänvisade till pågående krig i Europa, sviterna från pandemin och de rasande klimatförändringarna. 

– Vår värld har stora problem. Klyftorna blir allt djupare. Ojämlikheterna ökar. Utmaningarna sprider sig allt längre, sa António Guterres.

“Vi är inne i en klimatkris”

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC, delar António Guterres syn på saken.

– Vi har på oss en tilltagande klimatförändring. Allt fler och alltmer drabbas av dess konsekvenser, och det är bråttom med åtgärder. I den meningen är vi inne i en klimatkris, både i världen och här i Sverige, säger han till SVT Nyheter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav 

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras. 

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal.  Här är kvarlistan: 

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: 

Text: Redaktionen


19nov25

BEKRÄFTAT: Tung smäll för alla som bor i hyresrätt

2025 11 19

Nu är det bekräftat.

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

2025 4,6
2024 5,0
2023 4,1
2022 1,7
2021 1,4
2020 1,9
2019 1,9
2018 1,1
2017 0,8
2016 0,8

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen