JUST NU: Skarp kritik från svenska företagare – ”Har de inte förstått allvaret?”

2022 11 30

Svenska företagare är upprörda efter att energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) inte kunnat meddela när företagen kommer att få ta del av elprisstödet.

Busch meddelade under en presskonferens på onsdagen att elprisstödet väntas betalas ut i två steg, med en första utbetalning till hushållen i februari 2023.

Något besked till företagarna kunde inte ges, något som bidragit till kraftiga reaktioner bland företagare, inte minst i södra Sverige.

– Har de inte förstått allvaret? Den frågan kan man kanske känna nu när det fortfarande inte finns något besked till företagen, säger Berith Apelgren, informations- och hållbarhetschef på Pågen i Malmö, till Dagens Nyheter.

Krävt ett möte

Skånska M-toppen Carl Johan Sonesson har tidigare krävt ett möte med energi- och näringsministern, då han inte anser att elprisstödet lever upp till vallöftena.

En del av kritiken handlar om att elprisstödet ges retroaktivt i stället för att ta hänsyn till den kommande vintern.

Per Tryding som är vice VD för Sydsvenska handelskammaren kommenterar också situationen.

– Det kan vi tycka är lite bekymmersamt. Det finns en ganska stor andel företag som har ganska lite pengar kvar i kassan efter pandemin och den här kostnadsexplosionen. Och så går man nu in i en lågkonjunktur så det kommer kanske inte fyllas på med så mycket nytt. Det betyder ju att de sitter i en likviditetsknipa.

– Det är ganska viktigt att de sätter en plan med ett datum så det finns något att förhålla sig till. Annars kommer ju en del av de här företagen att behöva vidta åtgärder, vad man gör då är ju varsel och i enstaka fall kan det ju handla om att man måste kasta in handduken, säger Tryding till DN.

”Godkännande dröjde”

Busch har motiverat att det uteblivna beskedet till företagen handlar om att energimarknadsinspektionens godkännande dröjde till en bit in i november.

– Så vad gäller just företagen beklagar jag att vi i dag inte kan ge besked om hur det kommer gå till. I övrigt så menar jag att vi under väldigt tuffa omständigheter men med högt tempo har kunnat leverera de besked vi vet är så efterlängtade, sa hon under presskonferensen, rapporterar SVT.

”Rusande varseltal”

Regeringens vaghet om elprisstöd till företag upprör näringslivet som även nu varnar för rusande varseltal.

På Företagarna kallar man energiminister Busch för ”tondöv”, rapporterar Dagens Industri.

Johan Grip är chefsekonom och riktar också han mycket skarp kritik till regeringen.

– Vi hade väntat oss mer av en borgerlig regering, säger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

Över tiotusen måste anställas – snittlön på 41 600 kronor

2026 08 06

Antalet barn och ungdomar väntas minska de kommande åren.

Men trots det prognostiseras en lärarbrist i Sverige.

Det beräknas framöver bli en brist på 10 600 behöriga lärare och förskollärare, och fler behöver välja en lärarutbildning, konstaterar Skolverket.

Behövs fler

Störst väntas bristen bli på förskollärare, speciallärare, yrkeslärare och högstadielärare. 

Enligt Statistiska centralbyrån ligger snittlönen för en grundskollärare på 41 600 kronor.

Snittlönen för en förskollärare är 37 600 kronor, och för en speciallärare ligger den på 47 600 kronor.

Fler behöver välja

Enligt prognosen behöver det examineras totalt cirka 145 100 lärare och förskollärare för att täcka behovet fram till år 2038. 

Samtidigt väntas den beräknade examinationen uppgå till cirka 134 500 lärare och förskollärare. 

– För att förhindra att en lärarbrist uppstår skulle 1 000 fler studenter än i dag behöva påbörja en lärarutbildning varje år. Det motsvarar en ökning med 7 procent, framhåller Skolverket.

Läs mer: Arlanda sätter nytt rekord för utrikesresor

För att täcka behovet

Antalet som påbörjar en speciallärarutbildning behöver öka med mer än 80 procent.

Antalet som påbörjar ett program mot yrkeslärarexamen skulle behöva öka med 70 procent för att täcka behovet. 

– Utöver bristen på 10 600 nyexaminerade lärare och förskollärare finns ett stort behov av vidareutbildning av obehöriga lärare, fortsätter Skolverket.

Här behövs flest

Hälften av landets totala rekryteringsbehov finns i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Det största relativa rekryteringsbehovet, det vill säga i förhållande till 2023 års lärarkår, bedöms Gotlands och Uppsala län ha, medan Västernorrlands och Blekinge län väntas ha minst rekryteringsbehov i förhållande till 2023 års lärarkår. 

Läs mer: Tung smäll för Volvo

Foto: G. Henderson

Text: Redaktionen