Skarp avrådan till bilister

2023 10 24

Statens väg- och transportinstitut, VTI, har undersökt 14 olika åretruntdäck.

Däcken har testats på is, snö och barmark och jämförts med dubbfria vinterdäck av både nordisk och europeisk typ samt sommardäck.

Resultatet är slående.

Åretruntdäck har betydligt sämre egenskaper än vanliga vinter- och sommardäck på samtliga underlag, uppger VTI.

– Framför allt på is på är väggreppet så dåligt att däcken inte kan anses trafiksäkra på svenska vintervägar, skriver myndigheten.

Trots detta var elva av de 14 testade däcken godkända för användning vintertid och märkta med symbolen ”alptopp/snöflinga”.

Tre däck var inte godkända, men kunde ändå köpas i Sverige via sidor på nätet.

Nu går VTI ut med en skarp avrådan till bilister i Sverige.

”Är olämpligt”

– VTI anser att det är olämpligt att köra på åretsruntdäck i Sverige. Bilister bör använda vinterdäck på vintern och sommardäck på sommaren.

– Bedömningen är att isgreppet över lag är för dåligt för att utgöra ett trafiksäkert alternativ på svenska vintervägar.

Det säger Mattias Hjort, senior forskare vid VTI som lett studien.

Forskaren påpekar även att skillnader i bromsgrepp mellan olika åretsruntdäck är mycket stora.

En del kan liknas vid europeiska dubbfria vinterdäck, andra ligger närmare sommardäck, vilket kan få stora konsekvenser på ett halt väglag.

– För den kan undvika att köra på is och trots allt väljer att använda åretruntdäck är det viktigt att vara medveten om att skillnaderna mellan olika däckmodeller är mycket stora. Då gäller det att välja noga utifrån vilka egenskaper däcken har, framhåller Mattias Hjort.

Fakta bromsgrepp åretruntdäck

- På snö var bromssträckan för vintergodkända åretruntdäck cirka 10–30 procent längre än för det nordiska referensvinterdäcket. Genomsnittet var 15 procent. Ett icke-godkänt åretruntdäck hade en bromssträcka som var upp emot 40 procent längre.

- På is var bromssträckan 25–50 procent längre än för det nordiska referensdäcket, med ett genomsnitt på drygt 30 procent. Det sämsta åretruntdäcket presterade likvärdigt med ett sommardäck och hade 50 procent längre bromssträcka än referensdäcket.

- På barmark sommartid var bromssträckan 5–30 procent längre både på torr och våt asfalt jämfört med sommarreferensdäcket.

Källa: Statens väg- och transportinstitut, VTI

 

Foto: Kathy

Text: Redaktionen

JUST NU: Folk flyr vid finska gränsen – 30 procent har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen