SVERIGE: Skarp attack mot Johan Pehrson

2022 11 21

Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson kräver ett “klargörande” efter Johan Pehrsons (L) uttalande om Sverigedemokraterna.

I ett reportage med Expressen refererade Liberalernas partiledare Johan Pehrson till SD som “extrempopulistiskt” och en “brun sörja”.

Detta trots att båda partierna ingår i det så kallade Tidöavtalet tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna.

Uttalandet väcker nu frågetecken hos Sveriges förre statsminister Magdalena Andersson (S).

– Jag tror att många med mig funderar över vad Johan Pehrson egentligen tycker i den här frågan. Ett klargörande skulle vara på sin plats, säger hon enligt Expressen.

“Märklig argumentation”

Enligt S-ledaren är Pehrsons argumentation “märklig”.

– Han hävdar att det är tack vare att han är med i regeringen som vi inte ser nedskärningar i public service eller xx, men det är för att han har valt att ge SD makten som såna här förslag behöver stoppas. 

“Är en brun sörja”

Uttalandena som Andersson syftar på fälldes i samband med Liberalernas partimöte i Sandviken.

– Jag är inte naiv, jag vet precis att SD har samma organisationsnummer idag som de hade när de bildades och även deras eget taffliga lilla försök till vitbok visar ju att det är en brun sörja, uttryckte Pehrson enligt Expressen som bevakade träffen.

Åkesson: “Litar inte på L”

Det var länge oklart om Liberalerna och Sverigedemokraterna skulle kunna ingå i samma regeringsunderlag. Båda partierna avsåg vid ett flertal tillfällen sätta käppar i varandras hjul i samband med valrörelsen.

– Jag litar inte på Liberalerna, det gör jag inte, sade exempelvis SD:s partiledare Jimmie Åkesson i somras enligt Dagens industri.

Försvarar avtal

Liberalerna har fått mycket intern kritik efter att ha ingått samarbete med SD. Johan Pehrson har emellertid försvarat både Tidöavtalet och dess innehåll.

– Jag har inget krav på människor att man ska gilla allting. Jag försöker upplysa alla liberaler om att Liberalerna i århundrade ingått i olika regeringar. Man kompromissar och ibland blir det andra partiers politik. Man får ge och ta. Så det är en orättvis beskrivning men det är klart att det innehåller både sött och salt, sade L-ledaren till Dagens Nyheter  i oktober.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Viktor Pettersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

29nov2025

Nya pengar till svenska pensionärer – från 1 januari

2025 11 29

Regeringen har fattat beslut om nya möjligheter riktade till svenskar över 65 år.

Inför 2026 genomför regeringen en rad förändringar och höstbudgetens nyheter ska träda i kraft.

Nu kommer också beskedet att ett ekonomiskt tak som är riktat mot äldre slopas vid årsskiftet.

– Från och med den 1 januari 2026 tas det särskilda taket bort för hur mycket pengar ur Allmänna arvsfonden som får gå till verksamheter till förmån för äldre. Det innebär att äldre kan ta del av fondens resurser på samma villkor som övriga målgrupper, uppger regeringen.

”Skapar jämlikhet”

Det var först 2021 som möjligheten att ansöka om stöd från Allmänna arvsfonden till projekt för äldre öppnades upp.

Äldre syftar i detta fall på personer över 65 år.

Men sedan dess har det funnits ett tak för hur mycket ersättning som kan beviljas just sådana projekt.

Högst en tiondel av de utbetalade medlen från fonden får i dagsläget gå till verksamhet för äldre.

Från och med 1 januari 2026 ändras reglerna.

– Stödet ur arvsfonden till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stödet för andra målgrupper, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), i ett uttalande.

– Genom lagändringen skapas en jämlikhet mellan målgrupperna, samtidigt som vi skapar bättre förutsättningar för civilsamhället att genomföra verksamhet till förmån för äldre.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Fakta Allmänna arvsfonden

- Medel ur Allmänna arvsfonden används för att finansiera ideella projekt till förmån för målgrupperna barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

- Allmänna arvsfonden bildades 1928 när riksdagen beslutade att kusiner och mer avlägsna släktingar inte längre skulle ärva.

- Arv från den utan släktarvingar och utan testamente skulle heller inte tillfalla staten utan gå till allmännyttiga ändamål.

- De första arven som fonden tog emot kom från en sömmerska, en väverska och en stadsarbetare.

- Till en början fördelades pengarna ur fonden till ”mindre bemedlade ungdomar” för högre studier samt till barnrika familjer med dåliga ekonomiska förutsättningar.

- För 2024 uppgick beloppet beslutat stöd till 956 miljoner kronor.

Källa: Allmänna arvsfonden

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera direkt

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen

29nov2025

54 ryska fartyg stoppas – Putins plan går på grund

2025 11 29

De ryska planerna har slagits tillbaka.

De hårda sanktionerna från väst slår hårt mot den ryska kapaciteten.

Nya rapporter om en haltande rysk ekonomi kommer i ett högt tempo.

Sanktionerna slår nu också mot landets planer på att bygga nya fartyg, planer som nu får läggas på is.

Skulle byggt 70 nya

Den ryska ledningen i Kreml hade stora planer på nyproduktion av isbrytare, som skulle säkra den ryska flottans förmåga att ta sig fram året runt i landets nordliga vatten.

Men de planerade 70 nya fartygen under de kommande åren kommer nu troligtvis landa på omkring 16 nyproducerade isbrytare.

Alltså 54 färre än Kremls planer.

– Vid decenniets slut förväntade sig regeringen att bygga 70 isklassfartyg. Men det kommer inte att vara möjligt att genomföra dessa planer, säger den ryske ministern Yuri Trutnev, rapporterar Moscow Times.

– Kapaciteten hos ryska varv gör att man bara kan bygga 16 fartyg år 2030.

Vägrar bygga

Det ryska statliga hamnföretaget Rosmorport vägrar nu att bygga de planerade isbrytarna.

Bakom beslutet ligger skenande kostnader, till följd av hårda sanktioner.

Kostnaden för att bygga fartygen har nära dubblats när möjligheten till import av komponenter och utrustning har strypts, enligt företagets generaldirektör Sergey Pylin.

– Därför beslutades det att vi inte ska bygga isbrytare för projekt 23620 för tillfället, säger han.

– Istället för Icebreaker7-klassens fartyg, som möjliggör färd i de arktiska haven med istjocklekar på upp till 2,5 meter, får Rosmorport nöja sig med Arc6-klass isbrytarbåtar, som kan bryta igenom is på upptill 1,3 meters tjocklek.

LÄS OCKSÅ: Jättestöd till Ukraina – ”Största sedan invasionen började”

Bara 27 av 100 går året runt

Idag har Ryssland omkring 100 isklassfartyg som kan transportera last i Arktis.

Men endast 27 av dem klarar av att färdas året runt på de nordliga vattnen som ofta täcks av is.

– Det är 15 naturgasfartyg, sju oljetankers och fem containerfartyg, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Nödrop från Moskva - "Har inte hänt sen 1990-talet"

Foto: András Rátonyi

Text: Redaktionen