Skandal skakar Moderaterna – Småbarnsförälder stryks från riksdagslista

2021 10 25

– Pinsamt och skandalöst av Moderaterna!

Moderaternas nomineringsgrupp till partiets riksdagslista i Kalmar län får nu hård kritik efter att småbarnspappan Carl-Wiktor Svensson enligt uppgifter från flera håll stryks från nomineringen – eftersom han är småbarnspappa.

Han är känd som ”glesbygdsmoderaten” som fick 761 riksdagskryss i förra valet och är dessutom den av kandidaterna som sannolikt har störst chans att komma in i riksdagen för M i Kalmar län. Länets nuvarande M-riksdagsledamot Jan R Andersson ställer inte upp för omval och ingen av de andra kandidaterna på nuvarande nomineringslistan fick lika många kryss som Svensson i valet 2018. De flesta övriga på M-listan är dessutom relativt okända i länet.

Tredjenamn 2018

Han stod som tredjenamn på riksdagslistan 2018 och kandiderar även till valet 2022. Första- och andranamnet från 2018 kandiderar inte igen. Enligt uppgifter till bland annat Smålands största dagstidning Barometern-OT fanns Carl-Wiktor Svensson med i nomineringsprocessen fram till nomineringsgruppens sista möte då man valde att stryka bort honom helt på grund av att han är ensamstående småbarnspappa.

Hård kritik

– Ja den enda motiveringen som jag har fått är att jag är småbarnsförälder, säger Carl-Wiktor Svensson.

Det hela har skapat upprörda känslor i Kalmar län.

– Man häpnar att det år 2021 förs fram ett sådant argument då det borde förväntas i ett modernt samhälle att det inte ska spela någon roll ur ett jämställdhets- och diskrimineringsperspektiv hur gamla barnen är. Är det detta Moderata värderingar inför valet 2022? Vilka politiker vill i så fall stå på en sådan lista och vem vill rösta på densamma? Pinsamt och skandalöst, säger en källa till Barometern.

Ordföranden duckar frågan

Carl Dahlin är ordförande i nomineringsgruppen men vill inte prata om det hela.

– Vi kommenterar inte de som inte står på listan, säger Carl Dahlin till Barometern-OT.

Hoppar av i protest

I protest mot M-nomineringsgruppens strykning av småbarnspappan har nu kandidater hoppat av listan.

Carl-Wiktor Svensson är besviken utifrån ett demokratiskt perspektiv.

#Kandiderade du till riksdagen?

– Ja, Jag har varit en del av rekryterings- och nomineringsprocessen för Moderaterna i Kalmar län senaste året. Enligt nomineringskommittén var jag länge föreslagen som en toppkandidat till riksdagen.

#Varför får du då inte ens stå med på listan?

– Motiveringen jag fått är att man vill spara mig till efter småbarnsåren och att man av respekt för mig valde att helt plocka bort mig som valbar kandidat från riksdagslistan eftersom jag då skulle kunna säga att jag inte kandiderade.

#Vad anser du om detta?

– Jag har full respekt för nomineringskommitténs arbete, och det är många kompetenta och samhällsintresserade kandidater som vaskats fram. Men att neka mig valbar på listan med motiveringen att jag är småbarnsförälder tycker jag vare sig är demokratiskt eller representativt för Moderaterna.

Carl-Wiktor Svensson har talat med flera nuvarande riksdagsledamöter som är småbarnsföräldrar som berättar att det går bra att kombinera föräldraskapet med jobbet som riksdagsledamot.

ANALYS

Mycket pekar på att Moderaternas nomineringsgrupp med ordförande Carl Dahlin i spetsen strukit Carl-Wiktor Svensson på grund av att han är småbarnsförälder.

Om detta stämmer – vilket Dahlin själv inte förnekar – torde Moderaterna vinna på att snarast ändra beslutet och dessutom borde nomineringsgruppen på allvar fundera igenom sitt arbete. Samtidigt är kommittén sparsam i sina svar vilket gör att det är svårt att veta om de har andra motiv.

Att i Sverige år 2021 stryka folk från riksdagslistor för att de är småbarnsföräldrar är häpnadsväckande och otidsenligt. Det är tvärtom viktigt att ha personer i riksdagen som representerar alla delar av samhället varav småbarnsföräldrar givetvis är en viktig grupp.

Riskerar att skada Moderaterna

Detta riskerar att skada partiet inför valet 2022 i Kalmar län. Moderaterna i Kalmar län har inte provval för fastställande av riksdagslistan utan den sammanställs av en nomineringskommitté och man kan inte lägga till kandidater i efterhand.

De kandidater som finns kvar på listan ska i slutet av november presentera sig för nomineringsstämman där ombud från länet därefter röstar.

Foto: Carl- Wiktor Svensson

[yop_poll id="807"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen