Skandal skakar Moderaterna – Småbarnsförälder stryks från riksdagslista

2021 10 25

– Pinsamt och skandalöst av Moderaterna!

Moderaternas nomineringsgrupp till partiets riksdagslista i Kalmar län får nu hård kritik efter att småbarnspappan Carl-Wiktor Svensson enligt uppgifter från flera håll stryks från nomineringen – eftersom han är småbarnspappa.

Han är känd som ”glesbygdsmoderaten” som fick 761 riksdagskryss i förra valet och är dessutom den av kandidaterna som sannolikt har störst chans att komma in i riksdagen för M i Kalmar län. Länets nuvarande M-riksdagsledamot Jan R Andersson ställer inte upp för omval och ingen av de andra kandidaterna på nuvarande nomineringslistan fick lika många kryss som Svensson i valet 2018. De flesta övriga på M-listan är dessutom relativt okända i länet.

Tredjenamn 2018

Han stod som tredjenamn på riksdagslistan 2018 och kandiderar även till valet 2022. Första- och andranamnet från 2018 kandiderar inte igen. Enligt uppgifter till bland annat Smålands största dagstidning Barometern-OT fanns Carl-Wiktor Svensson med i nomineringsprocessen fram till nomineringsgruppens sista möte då man valde att stryka bort honom helt på grund av att han är ensamstående småbarnspappa.

Hård kritik

– Ja den enda motiveringen som jag har fått är att jag är småbarnsförälder, säger Carl-Wiktor Svensson.

Det hela har skapat upprörda känslor i Kalmar län.

– Man häpnar att det år 2021 förs fram ett sådant argument då det borde förväntas i ett modernt samhälle att det inte ska spela någon roll ur ett jämställdhets- och diskrimineringsperspektiv hur gamla barnen är. Är det detta Moderata värderingar inför valet 2022? Vilka politiker vill i så fall stå på en sådan lista och vem vill rösta på densamma? Pinsamt och skandalöst, säger en källa till Barometern.

Ordföranden duckar frågan

Carl Dahlin är ordförande i nomineringsgruppen men vill inte prata om det hela.

– Vi kommenterar inte de som inte står på listan, säger Carl Dahlin till Barometern-OT.

Hoppar av i protest

I protest mot M-nomineringsgruppens strykning av småbarnspappan har nu kandidater hoppat av listan.

Carl-Wiktor Svensson är besviken utifrån ett demokratiskt perspektiv.

#Kandiderade du till riksdagen?

– Ja, Jag har varit en del av rekryterings- och nomineringsprocessen för Moderaterna i Kalmar län senaste året. Enligt nomineringskommittén var jag länge föreslagen som en toppkandidat till riksdagen.

#Varför får du då inte ens stå med på listan?

– Motiveringen jag fått är att man vill spara mig till efter småbarnsåren och att man av respekt för mig valde att helt plocka bort mig som valbar kandidat från riksdagslistan eftersom jag då skulle kunna säga att jag inte kandiderade.

#Vad anser du om detta?

– Jag har full respekt för nomineringskommitténs arbete, och det är många kompetenta och samhällsintresserade kandidater som vaskats fram. Men att neka mig valbar på listan med motiveringen att jag är småbarnsförälder tycker jag vare sig är demokratiskt eller representativt för Moderaterna.

Carl-Wiktor Svensson har talat med flera nuvarande riksdagsledamöter som är småbarnsföräldrar som berättar att det går bra att kombinera föräldraskapet med jobbet som riksdagsledamot.

ANALYS

Mycket pekar på att Moderaternas nomineringsgrupp med ordförande Carl Dahlin i spetsen strukit Carl-Wiktor Svensson på grund av att han är småbarnsförälder.

Om detta stämmer – vilket Dahlin själv inte förnekar – torde Moderaterna vinna på att snarast ändra beslutet och dessutom borde nomineringsgruppen på allvar fundera igenom sitt arbete. Samtidigt är kommittén sparsam i sina svar vilket gör att det är svårt att veta om de har andra motiv.

Att i Sverige år 2021 stryka folk från riksdagslistor för att de är småbarnsföräldrar är häpnadsväckande och otidsenligt. Det är tvärtom viktigt att ha personer i riksdagen som representerar alla delar av samhället varav småbarnsföräldrar givetvis är en viktig grupp.

Riskerar att skada Moderaterna

Detta riskerar att skada partiet inför valet 2022 i Kalmar län. Moderaterna i Kalmar län har inte provval för fastställande av riksdagslistan utan den sammanställs av en nomineringskommitté och man kan inte lägga till kandidater i efterhand.

De kandidater som finns kvar på listan ska i slutet av november presentera sig för nomineringsstämman där ombud från länet därefter röstar.

Foto: Carl- Wiktor Svensson

[yop_poll id="807"]

27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen