Serbien skakas av ny masskjutning – flera döda

2023 05 05

Minst åtta personer har dödats i en masskjutning i Serbien.

En man med automatvapen gick till attack nära staden Mladenovac, drygt 60 kilometer söder om huvudstaden Belgrad.

Mannen öppnade eld från ett fordon i rörelse.

Minst åtta personer har dödats och 13 personer har skadats.

– Sju av de skadade är i kritiskt tillstånd, rapporterar The Guardian.

Skott uppges ha avlossats i byar runt om Mladenovac.

– Först i byn Dubona, sedan Malo Orašje och sedan Šepšin, uppger den statliga serbiska tv-kanalen SRT.

Lokala rapporter gör gällande att en polis och hans syster finns bland dödsoffren.

Flydde från platsen

Den misstänkta gärningsmannen tros vara i 21-årsåldern och har flytt från platsen.

En omfattande polisjakt pågår.

Polisen har omringat ett område där mannen tros gömma sig, rapporterar SRT.

– Det är en tung polisnärvaro. Helikoptrar och drönare söker av området. Polisen försöker ta sig fram i en svår terräng, uppger tv-kanalen.

”Ett terrordåd”.

Serbiens inrikesminister, Bratislav Gašić, kallar attacken för ”ett terrordåd”.

Chefen för landets underrättelsetjänst BIA, Aleksandar Vulin, och hälsominister Danica Grujičić uppges ha besökt de skadade på sjukhus.

Andra dådet på kort tid

Det är andra gången på kort tid som en masskjutning inträffar i Serbien.

I onsdags sköt en 13-årig pojke ihjäl åtta elever och en säkerhetsvakt på en grundskola i Belgrad.

Polisen har identifierat onsdagens skytt som Kosta Kecmanović. Pojken uppges ha gått på grundskolan sedan 2019 och ska ha planerat morden på sina skolkamrater i en månad.

Tonåringen ska ha utfört dådet med sin fars vapen.

Chefen för Belgradpolisen, Veselin Milić, har även uppgett att pojken hade med sig två bensinbomber till skolan och att han planerade dådet noggrant.

– Han gjorde en lista över barn som han planerade att döda, sa Milić i ett uttalande.

Kecmanović är för ung för att åtalas för brott och kommer att placeras på en psykiatrisk institution. Även hans föräldrar har gripits, rapporterar The Guardian.

Arkivfoto: N. Yoosuf

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen