Skakande uppgifter om svensk 11-åring

2024 09 03

Ett fruktansvärt rekord har slagits i Sverige.

Under de senaste åren har gängkriminaliteten i Sverige uppmärksammats.

Detta efter att skjutningar och sprängningar har lett till flera dödsfall och skador.

Nu kommer skakande uppgifter om en svensk 11-åring som drogs in i miljön.

Det rapporterar Expressen.

11 år gammal

En 11-årig pojke från Värmland rekryterades av det så kallade Benzemanätverket för att genomföra ett mord i samband med en gängkonflikt.

Han togs av polis i sista stund efter att ha blivit erbjuden 150 000 kronor för att genomföra mordet.

– Värmlandspojken är ett nytt tragiskt rekord i den svenska gängmiljön – aldrig tidigare har jag hört talats om en yngre rekryt, rapporterar Expressen.

Fick kläder

Efter att ha lovats en summa på 150 000 kronor placerades pojken i en lägenhet och fick kläder som han skulle ha på sig.

Polisen avlyssnade dock och kunde gripa in innan det skedde.

– Organisatören misstänks ha skött barnrekryteringen och planeringen av våldsdåd från Sis-hemmet Bärby utanför Uppsala, där han var placerad enligt lagen om vård av unga, fortsätter Expressen.

Exploaterar barn

Gängkriminella exploaterar barn och får dem att utföra allvarliga brott på grund av straffrabatten.

Under de senaste åren har flera minderåriga på olika håll runt om i landet burit vapen, genomfört skottlossningar och på andra sätt medverkat i den grova organiserade brottsligheten.

– Ur de kriminellas synvinkel finns flera fördelar med att rekrytera unga, förklarar polisen.

– Ett barn kontrolleras inte av polisen på samma sätt som en vuxen. Ett barn kan heller inte dömas för brott. En ung person kan också vara lättare att påverka och utnyttja.

Så lockas barnen

De gängkriminella har olika metoder för att locka in barnen.

– De kriminella finns där ditt barn finns, i skolan, centrum eller nära din bostad. De kan locka med snygga kläder, pengar, mat, gratis skjuts eller uppmärksamhet och gemenskap. Det kan vara svårt att motstå.

– Ett annat sätt att rekrytera är genom hot och våld. När barnet har tagit emot något kan det få höra att det står i skuld och måste ”betala av” genom att utföra uppdrag.

Foto: K. Sikkema

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen