Skakande avslöjande om McDonald’s

2023 07 19

Allvarliga anklagelser riktas mot snabbmatskedjan McDonald’s.

Den omåttligt populära hamburgerrestaurangen är kanske den mest etablerade av allihop.

Med sina 36 000 restauranger i över 100 länder är man en fullständig gigant på snabbmatsmarknaden.

Bara i Sverige finns McDonald’s på över 200 ställen.

Men nu kommer skakande vittnesmål från mängder av anställda på kedjan i Storbritannien, som huserar tredje flest McDonald’s-restauranger i hela Europa efter Frankrike och Tyskland.

"Giftig" kultur

Larmet beskriver hur det råder en “giftig” kultur präglad av övergrepp, trakasserier, rasism och mobbning av anställda på företaget, rapporterar BBC.

Enligt kanalen, som granskat McDonald’s sedan februari, blir arbetare så unga som 17 år tafsade regelbundet.

– Av de mer än 100 anklagelser från anställda som vi pratade med var 31 relaterade till sexuella övergrepp och 78 relaterade till sexuella trakasserier, framhåller BBC:s journalister i sin granskning

Vadslagningar och gonorréutbrott

Några av anklagelserna mot McDonald’s är följande:

- En arbetsledare pressade rutinmässigt nya 16-åriga flickor på sex.

- Vadslagningar bland manliga arbetsledare om vem som fick ligga med nyanställda först.

- Flera fall av grova rasistiska påhopp mot anställda.

- Ett utbrott av gonorré bland anställda på en restaurang i Nordirland där policyn om sexuella relationer på jobbet bröts regelmässigt.

Utnyttjar systematiskt

I synnerhet är det arbetsledare, så kallade managers, som pekas ut i många av anklagelserna. En stor del av problemet tycks också vara att högre chefer har undgått att reagera på klagomålen.

Enligt vittnesmålen utnyttjas tjejer systematiskt utifrån hur de ser ut.

– Det finns ett talesätt på McDonalds, “tuttarna på kassabänken”. Killarna i köket, tjejerna vid kassan. Idén är att sätta attraktiva personer vid fronten, säger en 22-åring som jobbat på en restaurang i Norwich till BBC.

– Förväntningen är att om du jobbar på McDonalds kommer du att bli trakasserad, säger en annan.

Lovar utredning

Redan för fem år sedan tog facket emot omkring tusen klagomål om sexuella trakasserier på McDonald’s i Storbritannien. Då uppmärksammades det knappt alls, mycket på grund av sekretessklausuler.

Efter det nya avslöjandet kommer McDonald’s huvudkontor nu att inleda en intern utredning.

– Vi kommer att undersöka alla anklagelser som blir kända för oss, och alla bevisade brott mot vår uppförandekod kommer att bemötas med de strängaste åtgärder vi lagligt kan införa, upp till och inklusive uppsägning, säger Alistair Macrow, vd för McDonald’s i Storbritannien och Irland, till BBC.

Foto: V. Karsa

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen