Sjukhus slår larm – inför duschförbud

2023 12 14

Det är vid ett sjukhus i Norrköping som man har gjort en upptäckt om förhöjda värden av legionella i vattnet.

Vrinnevisjukhuset har nu påbörjat en insats med att rena vattnet och eliminera smittrisken.

Samtidigt inför man ett förbud från att duscha och befinna sig i bassänger.

Det framhåller sjukhuset via ett pressmeddelande.

Patienter uppmanas

Samtidigt som man arbetar med att rena vattnet riktas även en uppmaning till patienterna.

– Förhöjda värden av bakterien legionella har hittats i vattnet på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, meddelar sjukhuset.

– Därför råder duschförbud och bassängen är stängd för bad. Patienter som kontaktar sjukvård med infektionssymtom uppmanas att berätta om man nyligen vårdats på Vrinnevisjukhuset.

Dödar bakterierna

Legionella kan innebära allvarliga komplikationer för de med nedsatt immunförsvar, och sjukhuset tar situationen på största allvar.

– Arbete pågår med att rena vattnet och eliminera smittrisken. En åtgärd är att spola vattenledningarna med hett vatten, vilket dödar bakterien. 

– Legionella sprids via vatten, framför allt vid dusch. Den kan ge luftvägsinfektioner som kan bli allvarliga, huvudsakligen hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Allvarliga infektioner

Vid smitta kan legionella leda till allvarliga luftvägsinfektioner.

Smitta sker genom att man andas in små droppar med förorenat vatten.

– Legionella smittar inte mellan människor. Infektionen orsakas av legionellabakterier. Bakterierna förökar sig i stillastående vatten och kan förorena vattenledningar, klimatanläggningar, duschar och bubbelpooler, framhåller Vårdguiden 1177.

Flera symptom

Det finns flera olika symptom man bör hålla utkik efter om man misstänker smitta.

Bland annat handlar det om hög feber, huvudvärk, muskelsmärta och svårigheter att andas och andfåddhet.

Legionella behandlas med antibiotika.

Foto: C. Masterson

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen