Sjukhus slår larm – inför besöksförbud

2023 10 17

Smittspridningen av covid-19 ökar i Sverige.

I Västernorrlands län har antalet bekräftade fall ökat kraftigt.

Hittills har 168 personer konstaterats smittade i oktober. En markant ökning jämfört med föregående månader.

I augusti rapporterades 46 fall av covid-19 och i september konstaterades 81 fall.

Smittspridningen lika stor i alla åldersgrupper

Siffrorna är inte helt exakta och kan komma att ändras. Provtagning sker endast i samband med vårdbehov om personen har symtom på covid-19.

Det uppger Region Västernorrland i ett pressmeddelande.

– Eftersom det är de äldre som blir svårast sjuka, och därmed provtagna, gäller siffrorna dem som läggs in på sjukhus eller bor på särskilt boende.

– Förmodligen är smittspridningen i lägre åldrar lika stor men de flesta har milda symtom, säger Linus Sundnäs, biträdande smittskyddsläkare, Region Västernorrland.

Stor press

Den ökade smittspridningen har satt stor press på regionens sjukhus i Sundsvall.

Sjukhuspersonalen tampas med ett högt inflöde av patienter och även sjukdom bland medarbetarna.

Tvingas agera

Nu tvingas sjukhuset att agera.

På grund av den omfattande smittspridningen införs ett besöksförbud på alla vårdavdelningar.

Region Västernorrland uppger även att särskilda smittbegränsande åtgärder kan införas på sjukhus och särskilt boende.

Inga generella riktlinjer

Folkhälsomyndigheten har inte längre några generella riktlinjer till allmänheten vid smitta av covid-19.

Inför vintersäsongen, när smittspridningen väntas öka som mest, har Folkhälsomyndigheten däremot gjort en översyn av rekommendationerna.

Personer i riskgrupp och de som är 65 år och äldre rekommenderas att vaccinera sig mot covid-19.

– Det är de här grupperna som löper störst risk för att drabbas av allvarlig sjukdom till följd av covid-19, och Folkhälsomyndighetens bedömning är att de behöver fylla på sitt skydd.

– Personer under 65, som tidigare har vaccinerat sig och som inte tillhör någon riskgrupp, har inte samma risk och omfattas därför inte av rekommendationen.

Det säger biträdande enhetschef Johanna Rubin i ett uttalande.

Arkivfoto: Region Uppsala

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen