Sju personer har förts till sjukhus – har kollapsat

2024 09 07

Sju personer uppges ha förts till sjukhus efter att ha kollapsat.

Händelsen har inträffat i Helsingborg på lördagen.

Sju personer uppges ha kollapsat i samband med Helsingborgs Marathon, rapporterar SVT.

– Många löpare kollapsar längs vägen och en del har behövt hjälp att komma till sjukhus. Hittills handlar det om sju införda, säger sjuksköterskan Elna Billsten-Carlius till kanalen.

28 grader varmt

Att flera löpare har kollapsat beror sannolikt på värmen, som har varit rekordhög under tävlingen.

Temperaturer på uppåt 28 grader har rapporterats från Helsingborg under dagen, enligt SMHI.

Det finns inga exakta uppgifter om skadeläget hos de sju personer som har kollapsat.

Tävlingsledaren Andreas Moresco säger dock att ingen är livshotande skadad, enligt SVT.

Stora insatser mot värmen

Rekordvärmen har inneburit en extra tuff tävling för deltagarna i Helsingborg Marathon.

– Mycket tuffare än jag trodde, jag fick dra ner tempot rejält efter halva loppet, säger Linda Gistedt, vinnare i damklassen, till kanalen.

Under tävlingen uppges det ha stått personer längs vägen och sprutat vatten på tävlande för att hjälpa dem att uthärda värmen. Funktionärer har också räckt vattenflaskor till löparna längs vägen.

I sjukvårdstält har det även funnits filtar doppade i vatten som används för att kyla ned löpare som har blivit överhettade, rapporterar kanalen.

Det har också funnits extra vårdpersonal på plats, uppger Expressen.

Värmerekord i Helsingborg

Tidigare i veckan har det rapporterats att ett nytt värmerekord för september har slagits i just Helsingborg.

I onsdags uppmättes 31,1 grader i staden.

Det var den varmaste septemberdag som någonsin har uppmätts i Sverige, enligt TV4.

Årets septembermånad har inletts med ovanligt höga temperaturer.

Nästa vecka förväntas det dock bli kallare med temperaturer en bra bit under 20 grader, enligt SMHI.

Foto: Västragötalandsregionen EngFoto

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen mot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

– Det fortifikatoriska skyddet är gott i de allra flesta skyddsrummen. Ofta är det mindre åtgärder som behöver åtgärdas när vi inspekterar skyddsrummen, framhåller MSB.

Man talar också om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen