Sju flygplatser stänger – risk för tsunami

2024 05 01

Mer än ett halvt dussin flygplatser har tvingats stänga med kort varsel.

Detta efter att askan från det vulkanutbrott som ägde rum i Indonesien natten till igår nu börjat spridas så långt som till Malaysia, rapporterar AFP.

Tusentals har även evakuerats på grund av risk för att en tsunami ska utlösas när delar av vulkanen faller ner i havet.

– Mount Ruang fick utbrott tre gånger på tisdagen och spydde ut lava och aska mer än fem kilometer upp i himlen och tvingade myndigheterna att utfärda evakueringsorder för 12 000 människor, uppger nyhetsbyrån.

Sju flygplatser stänger

Indonesiens meteorologiska byrå, BKMG, bekräftar på onsdagsmorgonen att vulkanaska färdats ända bort till östra Malaysia, närmare bestämt på ön Borneo som landet delar med Indonesien och Brunei.

Totalt har sju flygplatser tvingats stänga, enligt ett meddelande från statliga flygledningen AirNav Indonesia.

På onsdagen fortsätter vulkanen Ruang, som ligger avlägset på paradisön Sulawesi, att spy ut aska och rök.

– Vulkanen är synlig, rökplymen är synlig, grå och tjock och når 500-700 meter över kratern, säger Julius Rampolii, chef för övervakningsstationen vid Mount Ruang, i ett uttalande.

400 dog 2018

I samband med vulkanutbrottet igår höjde Indonesien varningsnivån till den högsta möjliga. Den varningen ligger kvar på onsdagen.

– Lokalbefolkningen uppmanas att hålla sig utanför en sju kilometer lång förbudszon, framhåller Julius Rampolii.

Fruktan för en tsunami grundas på tidigare erfarenheter i landet.

År 2018 kollapsade delvis kratern på Mount Anak Krakatoa, mellan de indonesiska öarna Java och Sumatra, vilket utlöste en tsunami som dödade fler än 400 personer och skadade tusentals.

"Ring of Fire"

Indonesien ligger i den känsliga regionen som kallas “Ring of Fire” och drabbas ofta av jordbävningar, vulkanutbrott och tsunamis.

Förra året drabbades landet av ett kraftigt vulkanutbrott när Murapi sprutade ut aska över flera byar.

Den vulkanen ligger på Java, Indonesiens mest tätbefolkade ö, och har genom historien haft flera utbrott med dödliga konsekvenser. 

I oktober 2010 dog 350 personer och över 280 000 tvingades evakuera när Merapi brakade loss.

LÄS MER: Vulkanutbrott – högsta möjliga varning

Arkivfoto: M. P. Catalano

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen