Sju EU-länder gör jätteaffär med Ryssland

2025 10 10

Hela sju EU-länder är involverade i en storaffär med Ryssland.

EU har fördömt Rysslands invasionskrig i Ukraina och skickat stora resurser för att hjälpa det attackerade landet.

Samtidigt avslöjas att hela sju EU-länder nu gör storaffärer som finansierar Putins krig.

Jätteaffär med Putins Ryssland

Sju EU-länder har ökat sin import av rysk energi under 2025, rapporterar Reuters.

Detta alltså trots den mycket hårda retoriken mot Ryssland, och trots överenskommelser om att beroendet av rysk energi ska brytas.

Energiintäkter är Rysslands viktigaste finansieringskälla för kriget i Ukraina.

– Det handlar om en form av självsabotage, menar Vaibhav Raghunandan, specialist på EU-Ryssland vid Center for Research on Energy and Clean Air, enligt nyhetsbyrån.

De sju EU-länderna är Frankrike, Nederländerna, Belgien, Kroatien, Rumänien, Portugal och Ungern.

Under de första åtta månaderna 2025 importerade EU rysk energi till ett värde av över 11 miljarder euro.

LÄS OCKSÅ: Börsen faller plötsligt – nytt meddelande från Trump

Trump rasande

EU:s beroende av rysk energi har tidigare fått Donald Trump att rasa, rapporterar Kyiv Independent.

I ett tal inför FN:s generalförsamling i september uppmanade Trump EU-länderna att ”omedelbart upphöra med alla energiinköp från Ryssland”.

EU:s agerande är ”oförlåtligt”, tillade den amerikanska president.

– EU måste öka sina ansträngningar. De kan inte göra det de gör. De köper olja och gas från Ryssland medan de bekämpar Ryssland, sade Trump i talet den 23 september, enligt tidningen.

Fransk ökning med 40 procent

Frankrike har under de första åtta månaderna 2025 ökat sina inköp av rysk energi med 40 procent jämfört med föregående år, och importerade för 2,2 miljarder euro.

Nederländerna har ökat sin import med 72 procent till 498 miljoner euro.

Belgien, Kroatien, Rumänien och Portugal har också ökat sin import.

Och det ofta utskällda Ungern har ökat sina energiköp från Ryssland med 11 procent jämfört med förra året.

Ungern och Slovakien är de två största köparna av rysk energi i EU.

Länderna ger olika förklaringar till ökningen. Frankrike uppger till exempel att ökningen återspeglar dess roll som transitnav som levererar till andra europeiska stater, bland annat Tyskland, enligt tidningen.

Sedan 2022 har beroendet av rysk energi emellertid minskat med 90 procent i EU. Men under 2025 har importen alltså ökat i hela sju medlemsländer.

LÄS OCKSÅ: Putin hyllar Trump

Foto: C Wiedgier resp. Russia President Office

Text: Redaktionen

Kreml kallar in psykiatriker – “Putin paranoid”

2025 10 29

Paranoian växer hos Rysslands diktator Vladimir Putin.

För några dagar sedan uppgavs att den störtdykande ryska ekonomin har fått oron att växa i Kreml.

Det är så pass illa att Putin fruktar en statskupp och har pekat ut den Ryska antikrigskommittén för att försöka ta över landet med våld, uppger The Telegraph.

– Det säger oss att Kreml är paranoid. Putin letar efter fiender för att försöka stärka sin regim, säger John Herbst, chef för Atlantic Council Eurasia Center och tidigare amerikansk ambassadör i Ukraina, till tidningen.

Kallar upp psykiatriker

Nu kommer fler uppgifter som spär på den uppfattningen.

Putins syssling, Anna Tsiviljova, utbildad psykiatriker och gift med Rysslands energiminister Sergej Tviviljov, har gjort “ett meteoriskt upptåg till Kremls hjärta”, rapporterar Iltalehti.

Psykiatrikern har snabbt fått en plats i Kremls innersta krets.

– Putin har börjat organisera sin inre krets på ett sätt som säkerställer att det inte finns några sprickor i maktstrukturen, säger Henry Hale, professor vid George Washington University, till Fox News om rekryteringen.

"Alltmer paranoid"

Anna Tsiviljova är numera biträdande försvarsminister i Ryssland

Hennes kometkarriär har fått det brittiska försvarsministeriet att flagga för att till och med ryssarnas tolerans för korruption och nepotism kommer att sättas på prov.

LÄS MER: Lukasjenko fullständigt rasande: “Sinnessjukt”

Enligt Moscow Times har utnämningen motiverats med att man betonar lojalitet mot presidenten mer än expertis.

– Putin har blivit alltmer paranoid och misstänksam mot sin egen administration, och i den meningen förlitar han sig alltmer på dem han verkligen kan lita på, säger Jussi Lassila, Rysslandsexpert och seniorforskare vid finska Institutet för utrikespolitik, till Iltalehti.

– Putins agerande betonar auktoritär legalism – idén att man måste följa lagar och formella grunder, men bakom den uppenbarar sig ett starkt skydd av den nära kretsen och familjen, säger Lassila.

LÄS MER: Lavrov: Trump har ändrat sig ”radikalt”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Sverige kontantlöst” – historisk händelse bekräftad

2025 10 29

Sverige bör numera klassas som ett kontantlöst samhälle.

En historisk övergång har skett.

Den slutsatsen dras i rapporten Sverige Betalar, en undersökning om svenskarnas betalvanor som studerat utvecklingen under 13 års tid.

– Det finns olika definitioner av ett kontantlöst samhälle, men om man går efter Riksbankens definition som också riksdagen har anammat så tycker jag att det tydligt kan motiveras i vår rapport, säger Lukas Berg från Insight Intelligence, analys- och kommunikationsföretaget som ligger bakom rapporten, till DN.

"Trillat över tröskeln"

Enligt rapporten är kontanternas roll beroende av fyra grundpelare. Det handlar om allmänhetens föredragna betalmedel, möjligheten att överhuvudtaget kunna betala med kontanter, vilken roll de spelar i människors vardag och vilket förtroende som finns för betalmedlet.

När det gäller de tre förstnämnda har kontanterna fått se sig besegrade sedan flera år tillbaka.

Och nu har något historiskt skett.

Svenskarnas förtroende för betalappar är nu högre än för kontanter. 87 procent mot 72 procent.

Därmed är Sverige ett kontantlöst samhälle “enligt rådande definitioner”, menar Lukas Berg.

– Förtroendefrågan har varit kontanternas styrka, det sista som bar kontanterna. Men nu har man trillat över den tröskeln också.

En av tio betalar kontant

Riksbanken delar inte rapportens slutsats om att Sverige bör klassas som kontantlöst, med motiveringen att pengarna fortfarande accepteras av hushåll och företag.

Myndigheten har dock återkommande konstaterat att användningen av kontanter minskar, även om betalmedlet fortfarande är en del av samhället.

– Kontantuttagen har minskat under de senaste åren, både i antal och värde, vilket tyder på att användningen av kontanter minskar, framhöll Riksbanken i en rapport våras.

Enligt myndighetens egen undersökning var det blott 10 procent som betalade med kontanter vid sitt senaste köp i butik.

LÄS MER: Småsparare varnas: Kan förlora 230 000 kronor

Ny lag på gång

Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att livsmedel, medicin och offentliga avgifter som exempelvis vård och fordonsbesiktning ska kunna betalas kontant.

Förslaget har nu varit ute på remiss.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare sagt.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen