JUST NU: “Självklart” möjligt med nytt krig i Europa

2022 07 01

– Självklart är det en möjlighet. Och det är därför det är så viktigt att fortsätta stötta Ukraina för närvarande.

Så säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto till CNN angående säkerhetsläget i Europa.

“En ny järnridå”

Enligt Haavisto har Putins invasion av Rysslands grannland “förändrat säkerhetsatmosfären”.

– Jag tror det är en ny verklighet. Jag tror verkligen att den europeiska säkerhetsarkitekturen har brustit. Det finns en ny typ av järnridå mellan Ryssland och de andra länderna. Och självklart är den baserad på Rysslands aggression mot sin granne Ukraina, säger han till kanalen.

Övertygad om ukrainsk seger

Den finske utrikesministern är fortfarande övertygad om att Ukraina kan vinna kriget.

– De kan upprätthålla situationen och i den meningen kan de vinna den här kampen. Jag tror att de naturligtvis är moraliskt på topp. De är väldigt enade, säger Haavisto.

Redo för rysk invasion

När det kommer till den finska militära beredskapen har landet under en längre tid rustat upp försvaret.

Häromveckan uttalade sig även landets militärchef att man står redo om Ryssland skulle attackera Finland.

På väg in i Nato

Finland har, liksom Sverige, som bekant fått grönt ljus för att tas emot som medlem i militäralliansen Nato som en följd av det omskakande säkerhetsläget i Europa.

En annan gemensam nämnare mellan de två nordiska länderna är att Turkiets president Erdoğan ställt krav på utlämningar från både Finland och Sverige.

Inte diskuterat med Erdoğan

Detta har emellertid inte Finland diskuterat med Turkiet under de tre dagar långa Natotoppmötet i Madrid i veckan.

– Vi kom överens om att vi nu har ett underskrivet dokument och att allt vi har skrivit under finns i dokumentet. Vi förde inga diskussioner, i Madrid, om några individer eller utlämningar (med Turkiet), säger Haavisto enligt Sky News.

Erdoğan har inte bråttom

Erdoğan själv har dock uttalat sig om att han inte kommer att ha särskilt bråttom med att ratificera varken Sveriges eller Finlands Natomedlemskap.

Inte förrän de två länderna har hållit vad de lovat i fråga om utlämningar av “terrorister”.

– Detta borde vara känt: dessa signaturer betyder inte att frågan är klar. Utan vårt parlaments godkännande träder detta inte i kraft. Så det finns ingen anledning att skynda sig, sade Erdoğan till tv-kanalen NTV enligt Sky News.

“Bollen på deras planhalva”
Han tillade:

– Bollen är på deras planhalva nu. Sverige och Finland är för närvarande inte Natomedlemmar.

Foto: President of Russia Office resp Finska Statsrådet

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml tvingas till krisdrag – “Annars kommer det aldrig fungera”

2025 08 21

Rysslands kostsamma krig i Ukraina fortsätter samtidigt som Donald Trump försöker få till stånd ett fredsavtal.

Kriget innebär att stora summor pengar spenderas på militärt materiel.

Nu kommer uppgifter om att Kreml tvingas till ett krisdrag för att fortsätta kunna lägga pengar på det militära, rapporterar Reuters.

“Fungerar inte annars”

Moskva förbereder sig för att höja skatterna och skära ner på utgifterna i ett försök att upprätthålla höga försvarsutgifter, samtidigt som Rysslands ekonomi knakar under bördan av att finansiera det mer än tre år långa kriget i Ukraina.

– Annars kommer vi helt enkelt inte att kunna få det att gå runt, inte ens med en minskning av försvarsutgifterna, säger en källa i den ryska regeringen som Reuters har pratat med.

– Intäkterna från olja och gas sjunker och ekonomin kan inte fullt ut kompensera för detta.

“Inte som nu”

Rysslands ekonomi håller på att svalna, och vissa tjänstemän varnar för risker för recession.

Även om räntorna börjar sjunka från 20-åriga toppnivåer, har budgetunderskottet vuxit till 4,9 biljoner rubel (61 miljarder dollar), vilket tyder på att Ryssland kommer att ha svårt att uppfylla sina nuvarande åtaganden och fortsätta att finansiera kriget i nuvarande takt.

Anatoly Artamonov, chef för budgetkommittén i parlamentets överhus, kommenterar.

– Under de kommande tre åren kommer vi inte att ha tillräckligt med medel för att leva lika bekvämt som vi gör nu, säger Artamonov.

– Vi kan inte minska utgifterna för nationellt försvar och ... med all sannolikhet kommer vi att behöva öka dem.

Läs mer: Natojätte skickar upp stridsflyg

41 procent

Nya rapporter visar att Ryssland lägger över 17 biljoner rubel (ungefär 211 miljarder dollar) eller 41 procent av sin federala budget på försvar och nationell säkerhet.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Äventyrar stabiliteten

ISW förklarar.

– Ryssland äventyrar sin ekonomiska stabilitet och ryska civilpersoners försörjning för att i allt högre grad mata sin försvarsindustriella bas och upprätthålla krigsansträngningen i Ukraina.

Läs mer: ”Blir en kollaps” – skräckbesked för Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt ämne i skolan – redan i höst

2025 08 21

Landets cirka 400 000 gymnasielever kommer att få lära sig om totalförsvaret och Nato.

– Sveriges gymnasieelever ska få lära sig om Nato och totalförsvaret, som blir ett nytt innehåll i ämnet samhällskunskap. Eleverna ska bland annat få lära sig om Sveriges totalförsvar, folkrätten samt utrikes- och säkerhetspolitikens roll för mellanstatliga förbindelser, däribland Natos roll, framhåller regeringen i ett uttalande.

”Avgörande”

Robert Trupp, projektledare på Försvarsmakten för totalförsvarskunskap i skolan, välkomnar den nya satsningen. Han påpekar att undersökningar har visat att endast cirka 40 procent av Sveriges invånare är medvetna om vad de ska göra om krisen eller kriget kommer. 

Den nya undervisningen ska stärka medvetandet hos Sveriges unga.

–  Att utbilda unga i totalförsvarskunskap är en investering i Sveriges framtida säkerhet. Det ger insikt i hur Sverige fungerar i kris och krig, och hur hela landets befolkning har en roll att spela, säger Trupp.

– Den förståelsen är avgörande för att vi ska kunna ha ett robust och motståndskraftigt samhälle med hög försvarsvilja.

Positiva mätningar

Inför skolstarten har provomgångar av utbildningen genomförts för att mäta om elevernas kunskaper om totalförsvaret ökar efter undervisningen.

Enligt Försvarsmakten visar testen på kraftigt ökade kunskaper, insikter och förståelse för totalförsvaret och Sveriges pliktsystem:

- 97 procent svarar ja på frågan "Har du nu en bättre förståelse vad totalförsvaret är, varför det behövs och hur det kommer att påverka dig?"

- 86 procent uppger efter utbildningen att de är beredda att försvara vår demokrati och frihet. Endast 3 procent svarar nej på denna fråga.

- 92 procent tycker att utbildningen ska genomföras årligen i gymnasieskolan.

Foto: T. Flowe

Text: Redaktionen