JUST NU: “Självklart” möjligt med nytt krig i Europa

2022 07 01

Finlands utrikesminister varnar för att Europa måste vara beredda på fler krig än det i Ukraina.

– Självklart är det en möjlighet. Och det är därför det är så viktigt att fortsätta stötta Ukraina för närvarande.

Så säger Finlands utrikesminister Pekka Haavisto till CNN angående säkerhetsläget i Europa.

“En ny järnridå”

Enligt Haavisto har Putins invasion av Rysslands grannland “förändrat säkerhetsatmosfären”.

– Jag tror det är en ny verklighet. Jag tror verkligen att den europeiska säkerhetsarkitekturen har brustit. Det finns en ny typ av järnridå mellan Ryssland och de andra länderna. Och självklart är den baserad på Rysslands aggression mot sin granne Ukraina, säger han till kanalen.

Övertygad om ukrainsk seger

Den finske utrikesministern är fortfarande övertygad om att Ukraina kan vinna kriget.

– De kan upprätthålla situationen och i den meningen kan de vinna den här kampen. Jag tror att de naturligtvis är moraliskt på topp. De är väldigt enade, säger Haavisto.

Redo för rysk invasion

När det kommer till den finska militära beredskapen har landet under en längre tid rustat upp försvaret.

Häromveckan uttalade sig även landets militärchef att man står redo om Ryssland skulle attackera Finland.

På väg in i Nato

Finland har, liksom Sverige, som bekant fått grönt ljus för att tas emot som medlem i militäralliansen Nato som en följd av det omskakande säkerhetsläget i Europa.

En annan gemensam nämnare mellan de två nordiska länderna är att Turkiets president Erdoğan ställt krav på utlämningar från både Finland och Sverige.

Inte diskuterat med Erdoğan

Detta har emellertid inte Finland diskuterat med Turkiet under de tre dagar långa Natotoppmötet i Madrid i veckan.

– Vi kom överens om att vi nu har ett underskrivet dokument och att allt vi har skrivit under finns i dokumentet. Vi förde inga diskussioner, i Madrid, om några individer eller utlämningar (med Turkiet), säger Haavisto enligt Sky News.

Erdoğan har inte bråttom

Erdoğan själv har dock uttalat sig om att han inte kommer att ha särskilt bråttom med att ratificera varken Sveriges eller Finlands Natomedlemskap.

Inte förrän de två länderna har hållit vad de lovat i fråga om utlämningar av “terrorister”.

– Detta borde vara känt: dessa signaturer betyder inte att frågan är klar. Utan vårt parlaments godkännande träder detta inte i kraft. Så det finns ingen anledning att skynda sig, sade Erdoğan till tv-kanalen NTV enligt Sky News.

“Bollen på deras planhalva”
Han tillade:

– Bollen är på deras planhalva nu. Sverige och Finland är för närvarande inte Natomedlemmar.

Foto: President of Russia Office resp Finska Statsrådet

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen