JUST NU: Sista stora väljarmätningen inför valet

2022 06 02

SCB har publicerat sin sista stora väljarmätning inför valet 2022.

Det är den sista partisympatiundersökningen som Statistiska Centralbyrån publicerar innan svenskarna går till valurnorna i september.

Stort lyft

Socialdemokraterna går starkt framåt sedan SCB:s senaste mätning i november. Regeringspartiet ökar med 4,2 procentenheter. Från 29,1 till 33,3 procent.

Magdalena Andersson (S) parti ser därmed ut att gå mot ett starkt valresultat.

– Det är en ökning för Socialdemokraterna med 4,2 procentenheter sedan mätningen i november, och en ökning med 5,0 procentenheter jämfört med valresultatet 2018, säger Mikaela Järnbert, statistiker på SCB i ett pressmeddelande.

Närmar sig spärren

Liberalerna har länge betraktats som Sveriges krisparti nummer ett. Men efter nytillsatte partiledaren Johan Pehrsons intåg kan L återigen blicka uppåt.

Partiet är fortfarande under riksdagsspärren, men närmar sig fyraprocentspärren. L ökar från 2,5 till 3,4 procent i majs mätning.

Även Miljöpartiet har kämpat för att ta sig över spärren. Det kan bli svårt. MP backar med 0,6 procentenheter. Från 3,9 till 3,3 procent.

De tappar stöd

Förutom Miljöpartiet noterar flera andra partier ett minskat väljarstöd i SCB:s nya mätning.

Bland annat sjunker väljarstödet för SD från 18,6 till 17,0 procent.

– Stödet för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet minskar jämfört med den senaste mätningen. Förändringarna i väljarstödet är statistiskt säkerställda för alla riksdagspartier utom Kristdemokraterna, säger Mikaela Järnbert, statistiker på SCB.

Maj November

Vänsterpartiet 7,8 -1,4

Socialdemokraterna 33,3 +4,2

Miljöpartiet 3,3 -0,6

Centern 6,7 -1,7

Liberalerna 3,4 +0,9

Moderaterna 21,3 -1,4

Kristdemokraterna 5,2 +0,6

Sverigedemokraterna 17,0 -1,6

S+V+MP+C 51,1 +0,5

S+V+MP 44,4 +2,2

Centern 6,7 -1,7

M+KD+SD+L 46,9 -1,5

Centern har indikerat att partiet vare sig stödjer V eller SD och även om partiet i sammanställningen placerats på den rödgröna sidan är det aningen oklart var partiet landar i regeringsfrågan i ett läge där de pressas mellan att välja mellan V, SD eller extra val.

Extra val möjligt

Det är inte uteslutet att C blir vågmästare men säger nej till samverkan med både V och SD. Det kan sluta med extra val - eller med att något av partierna L, M, KD, S eller MP byter sida.

Mätningen är genomförd 28 april – 25 maj.

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår alla partier i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen