VAL 2022: Sista stora mätningen – så är ställningen

2022 09 11

Det visar en stor sammanställning  som Kantar Sifo gjort åt Ekot.

Sammanställningen ”Svensk Väljaropinion” inkluderar de senaste opinionsundersökningarna från Novus, Kantar Sifo och Ipsos.

”Ingen skillnad alls”

Mätningen indikerar att det i princip är dött lopp mellan blocken.

Gapet mellan regeringsalternativen har visserligen ökat.

Det rödgröna blocket går framåt med 0,1 procentenheter samtidigt som högerblocket backar med 0,3.  Magdalena Anderssons regeringsunderlag får 49,8 procent mot Ulf Kristerssons 49 procent. 

Men det är inget som man ska lägga allt för stor vikt vid,  enligt Toivo Sjörén, opinionschef på Kantar Sifo.

– Det är egentligen, i statistisk mening, ingen skillnad alls, säger han till Ekot. 

Inget parti sticker ut

Inget av de åtta partierna står för någon markant ökning eller minskning i mätningen.

Noterbart är att både L och MP får över 5 procent och således har en ganska stor marginal ner till spärren.

Det behöver dock inte enbart vara positivt, enligt Toivo Sjörén.

– Om vi tar det i en statistisk mening så ligger de signifikant över spärren. Dock ska man komma ihåg att det finns ett moment av stödröstning både för MP och L. Om väljarna upplever att rösterna inte längre behövs så kan de återgå till sina förstaval, säger han till SR.

Hela mätningen

Här är Kantar/Sifos nya mätning för 10 september jämfört med 7 september.

Vänsterpartiet                    7,7        +0,0

Socialdemokraterna     29,6        +0,7

Miljöpartiet                          5,3        +0,0

Centern                                  7,2         -0,6

Liberalerna                           5,2        +0,4

Moderaterna                     17,1        -0,8

Kristdemokraterna           5,7        -0,6

Sverigedemokraterna   21,0       +0,7

 

S+V+MP+C                 49,8         +0,1

M+KD+SD+L             49,0          -0,3 

 

Senast ett parti som funnits i riksdagen minst två mandatperioder i rad föll ur riksdagen var för 81 år sedan då Socialistiska Partiet föll ur andrakammaren 1940 då partiet fick 0,7 jämfört med 4,4 i valet 1936. KD låg under spärren nästan hela mandatperioden 2014-2018 men kom ändå över 4% på valdagen. Med denna bakgrund ingår även partier som eventuellt får under 4 procent i procentsummeringen. Men i eventuella mandatsummeringar ingår de inte.

 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen