JUST NU: Sex partiledare uteblev – bara två dök upp

2022 05 22

Närmare 800 personer fanns i publiken vid den stora landsbygdsdebatten – men sex av åtta partiledare uteblev.

Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva har i dag final för sitt största evenemang på fyra år – Landsbygdsriksdagen 2022.

Landsbygden i fokus

– Här samlas landsbygdsaktivister, politiker och tjänstemän under ett par dagar för att verkligen driva landsbygdsfrågorna framåt och sätta landsbygdsutveckling högt upp på den politiska agendan, uppger Hela Sverige Ska Leva.

Partiledarna kom 2018

Folk från hela Sverige med koppling till landsbygden och dess näringar såg inte minst fram emot att träffa de åtta partiledarna som alla var inbjudna till den stora debatten.

Vid Landsbygdsriksdagen 2018 – som också var ett valår – var uppslutningen mycket stor och Stefan Löfven, Jonas Sjöstedt, Jimmie Åkesson, Jan Björklund och alla de andra partiledarna bjöd publiken på en spännande debatt i Örnsköldsvik.

Rejält snopna

Efter den stora uppslutningen bland partiledarna 2018 var förhoppningarna stora om att alla partiledare skulle komma även till Landsbygdsriksdagen 2022 som hålls på Elmia i Jönköping.

Men åhörare i publiken som hoppats få lyssna på alla från Nooshi Dadgostar (V) och Magdalena Andersson (S) ända över till den andra kanten med Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) blev rejält snopna.

Bara två dök upp

Det visade sig nämligen att hela sex av partiernas ledare beslutat sig för att stanna hemma. Bara två dök upp – Annie Lööf från Centerpartiet och Johan Pehrson från Liberalerna.

– Småföretagande, polistätheten, sjukvården, skolorna, servicen, lyfte Annie Lööf (C) fram som några av de områden som hon och Centern vill se satsningar på för att stärka landsbygden.

Andra talare

Liberalernas Johan Pehrson redogjorde för att kommuner och regioner har ett viktigt ansvar för att stödja landsbygden och han betonade exempelvis skolan och omsorgen.

För de andra partierna deltog följande talare:

Moderaterna – Elisabeth Svantesson

Kristdemokraterna – Peter Kullgren

Miljöpartiet – Janine Alm Ericsson

Sverigedemokraterna – Mattias Karlsson

Socialdemokraterna – Anna-Caren Sätherberg

Vänsterpartiet – Birger Lahti

ANALYS

Det är överraskande att så många partiledare uteblev från Landsbygdsriksdagen samtidigt som partierna lyfter fram att landsbygden är en väldigt viktig fråga inför valet.

Det sänder signaler som många deltagare på Landsbygdsriksdagen kan uppfatta som negativa och skillnaden mot uppslutningen bland partiledarna vid Landsbygdsriksdagen 2018 är mycket stor.

Samtidigt är det inte fel att partiernas sakkunniga experter, det vill säga de landsbygdspolitiska talespersonerna deltar i landsbygdsdebatter.

Men det går inte att komma ifrån att det var partiledarna som var inbjudna och Landsbygdsriksdagen har ett extra stort värde just under ett valår.

Alla värdorter

Här har Landsbygdsriksdagen hållits genom tiderna:

2022 – Jönköpings län/Jönköping

2018 – Västernorrland/Örnsköldsvik

2016 – Gotland/Visby

2014 – Gävleborg/Sandviken

2012 – Blekinge/Ronneby

2010 – Värmland/Sunne

2008 – Västerbotten/Lycksele

2006 – Sjuhärad/Borås

2004 – Skåne/Ystad

2002 – Norrbotten/Piteå

2000 – Jämtlands län/Östersund

1998 – Östergötland/Linköping

1996 – Dalarna/Avesta/Hedemora

1994 – Kronobergs län/Växjö

1990 – Stockholms län/Stockholm

1989 – Västerbotten/Umeå

Foto: Johan Gröhn, FB

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 november 2026

Ny avgift införs 2027 – besked från Transportstyrelsen

2026 11 20

Från och med den 1 januari sker en förändring för en av Transportstyrelsens tjänster.

Det handlar om tjänsten att få uppgifter om vem som står som registrerad ägare för ett fordon via sms. Från och med årsskiftet är det ett nytt nummer som gäller. Dessutom införs en avgift för tjänsten.

– Tjänsten är avgiftsfinansierad och målet är att vi ska ha ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader – det vill säga varken ta ut för låga eller för höga avgifter, säger Shahab Ataei som är verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

500 000 varje månad

Många använder sms-tjänsten ”Vem äger fordonet?”.

Varje månad görs över 500 000 förfrågningar för att få ägar- och fordonsinformation från Transportstyrelsen. De senaste fyra åren har tjänsten varit gratis. Tidigare kostade den tre kronor och ny återinförs en avgift som ligger lägre än tidigare.

Från den 1 januari är det nya numret 72 123 och tjänsten kommer kosta 0,49 kronor per sms.

– Vår bedömning är att den nya avgiften motsvarar myndighetens faktiska kostnader och att avgiften kan vara stabil över tid, säger Shahab Ataei.

Kommer på faktura

Avgiften kommer inte komma som en separat faktura från Transportstyrelsen. Istället kommer den tas ut via telefonoperatörens faktura.

Det befintliga numret gäller avgiftsfritt året ut. Det går även att söka ägarinformation på Transportstyrelsens hemsida.

Läs också: 61 procent för Magdalena Andersson

Höjningar 2027

Sedan tidigare finns förslag från Transportstyrelsen att höja ett par avgifter för svenska bilister från 2027.

Det handlar bland annat om avgiften för att utfärda eller förnya körkort och förarbevis, som föreslås höjas från 375 till 450 kronor. Även vägtrafikregisteravgiften, som tas ut årligen för varje fordon som registrerats i vägtrafikregistret, föreslås höjas från 74 till 80 kronor per fordon.

– Ett så här stort utvecklingsarbete medför förstås kostnader och vi behöver höja avgiften för att finansiera utvecklingen, sade ekonomichef Gunnar Ljungberg tidigare i höst.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: S. Beschastnykh

Text: Redaktionen