JUST NU: Sex partiledare uteblev – bara två dök upp

2022 05 22

Närmare 800 personer fanns i publiken vid den stora landsbygdsdebatten – men sex av åtta partiledare uteblev.

Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva har i dag final för sitt största evenemang på fyra år – Landsbygdsriksdagen 2022.

Landsbygden i fokus

– Här samlas landsbygdsaktivister, politiker och tjänstemän under ett par dagar för att verkligen driva landsbygdsfrågorna framåt och sätta landsbygdsutveckling högt upp på den politiska agendan, uppger Hela Sverige Ska Leva.

Partiledarna kom 2018

Folk från hela Sverige med koppling till landsbygden och dess näringar såg inte minst fram emot att träffa de åtta partiledarna som alla var inbjudna till den stora debatten.

Vid Landsbygdsriksdagen 2018 – som också var ett valår – var uppslutningen mycket stor och Stefan Löfven, Jonas Sjöstedt, Jimmie Åkesson, Jan Björklund och alla de andra partiledarna bjöd publiken på en spännande debatt i Örnsköldsvik.

Rejält snopna

Efter den stora uppslutningen bland partiledarna 2018 var förhoppningarna stora om att alla partiledare skulle komma även till Landsbygdsriksdagen 2022 som hålls på Elmia i Jönköping.

Men åhörare i publiken som hoppats få lyssna på alla från Nooshi Dadgostar (V) och Magdalena Andersson (S) ända över till den andra kanten med Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) blev rejält snopna.

Bara två dök upp

Det visade sig nämligen att hela sex av partiernas ledare beslutat sig för att stanna hemma. Bara två dök upp – Annie Lööf från Centerpartiet och Johan Pehrson från Liberalerna.

– Småföretagande, polistätheten, sjukvården, skolorna, servicen, lyfte Annie Lööf (C) fram som några av de områden som hon och Centern vill se satsningar på för att stärka landsbygden.

Andra talare

Liberalernas Johan Pehrson redogjorde för att kommuner och regioner har ett viktigt ansvar för att stödja landsbygden och han betonade exempelvis skolan och omsorgen.

För de andra partierna deltog följande talare:

Moderaterna – Elisabeth Svantesson

Kristdemokraterna – Peter Kullgren

Miljöpartiet – Janine Alm Ericsson

Sverigedemokraterna – Mattias Karlsson

Socialdemokraterna – Anna-Caren Sätherberg

Vänsterpartiet – Birger Lahti

ANALYS

Det är överraskande att så många partiledare uteblev från Landsbygdsriksdagen samtidigt som partierna lyfter fram att landsbygden är en väldigt viktig fråga inför valet.

Det sänder signaler som många deltagare på Landsbygdsriksdagen kan uppfatta som negativa och skillnaden mot uppslutningen bland partiledarna vid Landsbygdsriksdagen 2018 är mycket stor.

Samtidigt är det inte fel att partiernas sakkunniga experter, det vill säga de landsbygdspolitiska talespersonerna deltar i landsbygdsdebatter.

Men det går inte att komma ifrån att det var partiledarna som var inbjudna och Landsbygdsriksdagen har ett extra stort värde just under ett valår.

Alla värdorter

Här har Landsbygdsriksdagen hållits genom tiderna:

2022 – Jönköpings län/Jönköping

2018 – Västernorrland/Örnsköldsvik

2016 – Gotland/Visby

2014 – Gävleborg/Sandviken

2012 – Blekinge/Ronneby

2010 – Värmland/Sunne

2008 – Västerbotten/Lycksele

2006 – Sjuhärad/Borås

2004 – Skåne/Ystad

2002 – Norrbotten/Piteå

2000 – Jämtlands län/Östersund

1998 – Östergötland/Linköping

1996 – Dalarna/Avesta/Hedemora

1994 – Kronobergs län/Växjö

1990 – Stockholms län/Stockholm

1989 – Västerbotten/Umeå

Foto: Johan Gröhn, FB

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trumps USA förlorar gigantisk affär – går till Sverige i stället

2025 05 04

En jätteaffär, där Kanada åtagit sig att köpa nästan hundra stridsflygplan från USA, håller på att gå i stöpet. Nu kan beställningen gå till Sverige i stället.

Kanada överväger att ge upp sina planer på att köpa amerikanska F-35:or – för att i stället gå över till svenska JAS 39 Gripen.

Anledningen bakom beslutet grundar sig i de senaste månadernas alltmer spända relation mellan Kanada och regeringen Trump i USA.

Det rapporterar 1945, ett magasin med inriktning på försvars- och säkerhetsfrågor, under söndagseftermiddagen svensk tid.

Kan välja JAS 39 Gripen före F-35

Kanada åtog sig 2023 att köpa 88 stycken F-35:or från USA, efter en lång och utdragen upphandling.

Affären visade sig bli bland de dyraste för det kanadensiska luftvapnet någonsin, och uppskattas till ett värde av 19 miljarder dollar, cirka 183 miljarder kronor, enligt tidningen.

Den usla relationen till den nyinrättade amerikanske presidenten Donald Trump – och planens höga kostnader – har dock fått den kanadensiska regeringen att rikta blickarna mot Sverige i stället.

Läs mer: Forskare pekar ut matvaror – är extra bra för hjärnan

Därför kan Trumps USA förlora affären

Premiärministern Mark Carney ska enligt uppgift ha bett sin försvarsminister Bill Blair att se över köpet av F-35, för att se om det finns några andra alternativ “med tanke på den förändrade miljön”.

Den amerikanske presidenten har sedan han tillträdde ämbetet i januari flera gånger uttryckt sin önskan om att annektera grannlandet i norr, för att omvandla det till en “51:a delstat”.

Dessutom har Trump infört höga sanktioner på en rad kanadensiska varor, vilket resulterat i ett eskalerande handelskrig mellan de båda länderna.

Så marknadsförs Saab JAS 39 Gripen

Svenska Saab marknadsför aktivt JAS 39 Gripen som ett alternativ till F-35 till överkomliga priser, Nato/NORAD-kompatibilitet och full operativ suveränitet.

– Den kanadensiska regeringen med den nyvalde premiärministern Mark Carney i spetsen ställs nu inför ett komplext val mellan kapacitet, kostnad och strategisk autonomi, skriver 1945 i artikeln.

Läs mer: Nödläge utropat i Ryssland

JAS 39 Gripen testades i Kanada för sex år sedan

Saab Gripen började testas i Kanada redan under 2019.

Då hamnade det svenska stridsflyget på en andraplats bakom F-35 och uppfyllde alla de krav som Kanada ställde i upphandlingen.

Läs också: Trumps bild i natt väcker starka reaktioner

Foto: Regeringskansliet - Ninni Andersson samt G. Skidmore 

Text: Redaktionen


Nödläge utropas i Ryssland

2025 05 03

Nödläge har utropats i en större rysk hamnstad efter en ukrainsk attack under fredagsnatten.

Borgmästaren i den ryska hamnstaden Novorossijsk utropar undantagstillstånd under lördagen.

Detta efter att en ukrainsk robotattack har förstört en spannmålsterminal och flera bostadshus i staden, meddelar lokala myndigheter.

Fem personer uppges ha skadats i attacken, rapporterar Reuters.

Video visar kaoset efteråt

I en video från staden syns bråte ligga utspritt framför de förstörda hyreshusen, samt en bil som krossats, sprängda fönster och balkonger som hänger löst från byggnaderna.

Andrei Kravchenko är borgmästare i den ryska staden vid Svarta havet. 

Han syns inspektera skadorna i samma video – som publicerats på hans officiella Telegramkonto.

En skadad kvinna befinner sig på sjukhus i kritiskt läge efter det ukrainska robotangreppet, och enligt nyhetsbyrån ska även två barn i staden ha skadats i attacken.

Läs mer: Ukraina ger tydligt svar till Putin

Har en kvarts miljon invånare

Novorossijsk är den tredje största staden i Krasnodarregionen i södra Ryssland, och har cirka 260 000 invånare.

Enligt Krasnodars guvernör, Veniamin Kondratyev, har spillror från fallande ukrainska drönare också träffat en spannmålsterminal i Novorossijsk, och utlöst en brand. 

Ingen ska dock ha skadats vid den händelsen.

Delo Group, som äger den skadade terminalen, uppger dock i ett uttalande att en uppröjning pågår och att elden nu har släckts.

Läs också: Trumps bild i natt väcker starka reaktioner

Foto: Mikhail

Text: Redaktionen