JUST NU: Sex partiledare uteblev – bara två dök upp

2022 05 22

Närmare 800 personer fanns i publiken vid den stora landsbygdsdebatten – men sex av åtta partiledare uteblev.

Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva har i dag final för sitt största evenemang på fyra år – Landsbygdsriksdagen 2022.

Landsbygden i fokus

– Här samlas landsbygdsaktivister, politiker och tjänstemän under ett par dagar för att verkligen driva landsbygdsfrågorna framåt och sätta landsbygdsutveckling högt upp på den politiska agendan, uppger Hela Sverige Ska Leva.

Partiledarna kom 2018

Folk från hela Sverige med koppling till landsbygden och dess näringar såg inte minst fram emot att träffa de åtta partiledarna som alla var inbjudna till den stora debatten.

Vid Landsbygdsriksdagen 2018 – som också var ett valår – var uppslutningen mycket stor och Stefan Löfven, Jonas Sjöstedt, Jimmie Åkesson, Jan Björklund och alla de andra partiledarna bjöd publiken på en spännande debatt i Örnsköldsvik.

Rejält snopna

Efter den stora uppslutningen bland partiledarna 2018 var förhoppningarna stora om att alla partiledare skulle komma även till Landsbygdsriksdagen 2022 som hålls på Elmia i Jönköping.

Men åhörare i publiken som hoppats få lyssna på alla från Nooshi Dadgostar (V) och Magdalena Andersson (S) ända över till den andra kanten med Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) blev rejält snopna.

Bara två dök upp

Det visade sig nämligen att hela sex av partiernas ledare beslutat sig för att stanna hemma. Bara två dök upp – Annie Lööf från Centerpartiet och Johan Pehrson från Liberalerna.

– Småföretagande, polistätheten, sjukvården, skolorna, servicen, lyfte Annie Lööf (C) fram som några av de områden som hon och Centern vill se satsningar på för att stärka landsbygden.

Andra talare

Liberalernas Johan Pehrson redogjorde för att kommuner och regioner har ett viktigt ansvar för att stödja landsbygden och han betonade exempelvis skolan och omsorgen.

För de andra partierna deltog följande talare:

Moderaterna – Elisabeth Svantesson

Kristdemokraterna – Peter Kullgren

Miljöpartiet – Janine Alm Ericsson

Sverigedemokraterna – Mattias Karlsson

Socialdemokraterna – Anna-Caren Sätherberg

Vänsterpartiet – Birger Lahti

ANALYS

Det är överraskande att så många partiledare uteblev från Landsbygdsriksdagen samtidigt som partierna lyfter fram att landsbygden är en väldigt viktig fråga inför valet.

Det sänder signaler som många deltagare på Landsbygdsriksdagen kan uppfatta som negativa och skillnaden mot uppslutningen bland partiledarna vid Landsbygdsriksdagen 2018 är mycket stor.

Samtidigt är det inte fel att partiernas sakkunniga experter, det vill säga de landsbygdspolitiska talespersonerna deltar i landsbygdsdebatter.

Men det går inte att komma ifrån att det var partiledarna som var inbjudna och Landsbygdsriksdagen har ett extra stort värde just under ett valår.

Alla värdorter

Här har Landsbygdsriksdagen hållits genom tiderna:

2022 – Jönköpings län/Jönköping

2018 – Västernorrland/Örnsköldsvik

2016 – Gotland/Visby

2014 – Gävleborg/Sandviken

2012 – Blekinge/Ronneby

2010 – Värmland/Sunne

2008 – Västerbotten/Lycksele

2006 – Sjuhärad/Borås

2004 – Skåne/Ystad

2002 – Norrbotten/Piteå

2000 – Jämtlands län/Östersund

1998 – Östergötland/Linköping

1996 – Dalarna/Avesta/Hedemora

1994 – Kronobergs län/Växjö

1990 – Stockholms län/Stockholm

1989 – Västerbotten/Umeå

Foto: Johan Gröhn, FB

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 juni 2026

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen