JUST NU: Sex partiledare uteblev – bara två dök upp

2022 05 22

Närmare 800 personer fanns i publiken vid den stora landsbygdsdebatten – men sex av åtta partiledare uteblev.

Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva har i dag final för sitt största evenemang på fyra år – Landsbygdsriksdagen 2022.

Landsbygden i fokus

– Här samlas landsbygdsaktivister, politiker och tjänstemän under ett par dagar för att verkligen driva landsbygdsfrågorna framåt och sätta landsbygdsutveckling högt upp på den politiska agendan, uppger Hela Sverige Ska Leva.

Partiledarna kom 2018

Folk från hela Sverige med koppling till landsbygden och dess näringar såg inte minst fram emot att träffa de åtta partiledarna som alla var inbjudna till den stora debatten.

Vid Landsbygdsriksdagen 2018 – som också var ett valår – var uppslutningen mycket stor och Stefan Löfven, Jonas Sjöstedt, Jimmie Åkesson, Jan Björklund och alla de andra partiledarna bjöd publiken på en spännande debatt i Örnsköldsvik.

Rejält snopna

Efter den stora uppslutningen bland partiledarna 2018 var förhoppningarna stora om att alla partiledare skulle komma även till Landsbygdsriksdagen 2022 som hålls på Elmia i Jönköping.

Men åhörare i publiken som hoppats få lyssna på alla från Nooshi Dadgostar (V) och Magdalena Andersson (S) ända över till den andra kanten med Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) blev rejält snopna.

Bara två dök upp

Det visade sig nämligen att hela sex av partiernas ledare beslutat sig för att stanna hemma. Bara två dök upp – Annie Lööf från Centerpartiet och Johan Pehrson från Liberalerna.

– Småföretagande, polistätheten, sjukvården, skolorna, servicen, lyfte Annie Lööf (C) fram som några av de områden som hon och Centern vill se satsningar på för att stärka landsbygden.

Andra talare

Liberalernas Johan Pehrson redogjorde för att kommuner och regioner har ett viktigt ansvar för att stödja landsbygden och han betonade exempelvis skolan och omsorgen.

För de andra partierna deltog följande talare:

Moderaterna – Elisabeth Svantesson

Kristdemokraterna – Peter Kullgren

Miljöpartiet – Janine Alm Ericsson

Sverigedemokraterna – Mattias Karlsson

Socialdemokraterna – Anna-Caren Sätherberg

Vänsterpartiet – Birger Lahti

ANALYS

Det är överraskande att så många partiledare uteblev från Landsbygdsriksdagen samtidigt som partierna lyfter fram att landsbygden är en väldigt viktig fråga inför valet.

Det sänder signaler som många deltagare på Landsbygdsriksdagen kan uppfatta som negativa och skillnaden mot uppslutningen bland partiledarna vid Landsbygdsriksdagen 2018 är mycket stor.

Samtidigt är det inte fel att partiernas sakkunniga experter, det vill säga de landsbygdspolitiska talespersonerna deltar i landsbygdsdebatter.

Men det går inte att komma ifrån att det var partiledarna som var inbjudna och Landsbygdsriksdagen har ett extra stort värde just under ett valår.

Alla värdorter

Här har Landsbygdsriksdagen hållits genom tiderna:

2022 – Jönköpings län/Jönköping

2018 – Västernorrland/Örnsköldsvik

2016 – Gotland/Visby

2014 – Gävleborg/Sandviken

2012 – Blekinge/Ronneby

2010 – Värmland/Sunne

2008 – Västerbotten/Lycksele

2006 – Sjuhärad/Borås

2004 – Skåne/Ystad

2002 – Norrbotten/Piteå

2000 – Jämtlands län/Östersund

1998 – Östergötland/Linköping

1996 – Dalarna/Avesta/Hedemora

1994 – Kronobergs län/Växjö

1990 – Stockholms län/Stockholm

1989 – Västerbotten/Umeå

Foto: Johan Gröhn, FB

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen