JUST NU: Sex partiledare uteblev – bara två dök upp

2022 05 22

Närmare 800 personer fanns i publiken vid den stora landsbygdsdebatten – men sex av åtta partiledare uteblev.

Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva har i dag final för sitt största evenemang på fyra år – Landsbygdsriksdagen 2022.

Landsbygden i fokus

– Här samlas landsbygdsaktivister, politiker och tjänstemän under ett par dagar för att verkligen driva landsbygdsfrågorna framåt och sätta landsbygdsutveckling högt upp på den politiska agendan, uppger Hela Sverige Ska Leva.

Partiledarna kom 2018

Folk från hela Sverige med koppling till landsbygden och dess näringar såg inte minst fram emot att träffa de åtta partiledarna som alla var inbjudna till den stora debatten.

Vid Landsbygdsriksdagen 2018 – som också var ett valår – var uppslutningen mycket stor och Stefan Löfven, Jonas Sjöstedt, Jimmie Åkesson, Jan Björklund och alla de andra partiledarna bjöd publiken på en spännande debatt i Örnsköldsvik.

Rejält snopna

Efter den stora uppslutningen bland partiledarna 2018 var förhoppningarna stora om att alla partiledare skulle komma även till Landsbygdsriksdagen 2022 som hålls på Elmia i Jönköping.

Men åhörare i publiken som hoppats få lyssna på alla från Nooshi Dadgostar (V) och Magdalena Andersson (S) ända över till den andra kanten med Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) blev rejält snopna.

Bara två dök upp

Det visade sig nämligen att hela sex av partiernas ledare beslutat sig för att stanna hemma. Bara två dök upp – Annie Lööf från Centerpartiet och Johan Pehrson från Liberalerna.

– Småföretagande, polistätheten, sjukvården, skolorna, servicen, lyfte Annie Lööf (C) fram som några av de områden som hon och Centern vill se satsningar på för att stärka landsbygden.

Andra talare

Liberalernas Johan Pehrson redogjorde för att kommuner och regioner har ett viktigt ansvar för att stödja landsbygden och han betonade exempelvis skolan och omsorgen.

För de andra partierna deltog följande talare:

Moderaterna – Elisabeth Svantesson

Kristdemokraterna – Peter Kullgren

Miljöpartiet – Janine Alm Ericsson

Sverigedemokraterna – Mattias Karlsson

Socialdemokraterna – Anna-Caren Sätherberg

Vänsterpartiet – Birger Lahti

ANALYS

Det är överraskande att så många partiledare uteblev från Landsbygdsriksdagen samtidigt som partierna lyfter fram att landsbygden är en väldigt viktig fråga inför valet.

Det sänder signaler som många deltagare på Landsbygdsriksdagen kan uppfatta som negativa och skillnaden mot uppslutningen bland partiledarna vid Landsbygdsriksdagen 2018 är mycket stor.

Samtidigt är det inte fel att partiernas sakkunniga experter, det vill säga de landsbygdspolitiska talespersonerna deltar i landsbygdsdebatter.

Men det går inte att komma ifrån att det var partiledarna som var inbjudna och Landsbygdsriksdagen har ett extra stort värde just under ett valår.

Alla värdorter

Här har Landsbygdsriksdagen hållits genom tiderna:

2022 – Jönköpings län/Jönköping

2018 – Västernorrland/Örnsköldsvik

2016 – Gotland/Visby

2014 – Gävleborg/Sandviken

2012 – Blekinge/Ronneby

2010 – Värmland/Sunne

2008 – Västerbotten/Lycksele

2006 – Sjuhärad/Borås

2004 – Skåne/Ystad

2002 – Norrbotten/Piteå

2000 – Jämtlands län/Östersund

1998 – Östergötland/Linköping

1996 – Dalarna/Avesta/Hedemora

1994 – Kronobergs län/Växjö

1990 – Stockholms län/Stockholm

1989 – Västerbotten/Umeå

Foto: Johan Gröhn, FB

Text: Redaktionen

Ny avgift för hushållen – rullas nu ut i hela Sverige

2026 01 01

Under året som kommer rullas en ny avgift för hushållen ut på bred front.

Senast om ett år, 1 januari 2027, ska den vara plats.

Det handlar om den så kallade effektavgiften som ska tas ut av landets elnätsbolag. På flera håll har avgiften redan införts, men nu är det alltså dags för hela landet.

Prismodellen innebär att elräkningen kan bli billigare om kunden sprider ut eller flyttar sin elanvändning till tidpunkter där efterfrågan är mindre.

Men.

Elräkningen stiger också om du använder mycket el samtidigt, till exempel dammsuger, lagar mat och kör torktumlaren på samma gång.

– Jag tror inte det handlar om tusenlappar, men att det kommer bli dyrare om du inte gör någonting – absolut, säger Lars Hällentorp, energi- och klimatrådgivare i flera kommuner i Västsverige, till SR.

Minst 500 kronor

Ellevio är ett av elnätsbolagen som redan infört avgiften för sina kunder. Avgiften har tidigare rapporterats slå särskilt hårt mot elbilsägare. Enligt en analys från elbolaget Tibber kan hushåll med elbil förvänta sig att räkningen stiger med minst 500 kronor per månad.

– En elbilsägare som laddar sin bil under dagen med hög effekt skapar en effekttopp på ungefär 12–13 kW. Enligt Ellevios nya effekttariff innebär detta att man får betala cirka 1 421 kronor bara i elnätsavgift – och det exkluderar kostnaden för själva elen, sade Tobias Aspenberg, elbilsexpert på Tibber, i januari förra året.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

"Vardagen funkar inte så"

Avgiften berör främst hus- och villaägare och hur stor avgiften blir beror på hur elnätsbolagen utformar taxan. Du kan se hur du påverkas genom att logga in på sidan hos ditt elnätsbolag.

Energimarknadsinspektionen har framhållit att effektavgiften innebär en möjlighet till lägre elnätskostnad, eftersom räkningen kan bli billigare om man sprider ut elanvändningen.

Branschorganisationen Villaägarna håller inte med om det. Enligt organisationen är det inte rimligt att förvänta sig att hushållen ska ha ständig kontroll över sin effektförbrukning. Vardagen fungerar inte så, betonar Villaägarna.

– En kall vinterdag kanske barnen spelar datorspel samtidigt som maten ska lagas och träningskläderna behöver tumlas. Vid sådana tillfällen kan det totala effektuttaget bli högt, vilket leder till att hushållet straffas med en högre elfaktura, trots att den höga förbrukningen bara var tillfällig, har organisationen tidigare uttryckt om saken.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Tålamodet är slut” – upprorsstämning i Ryssland

2026 01 01

“Tålamodet är slut” i den ryska affärseliten.

Diktatorn Vladimir Putin står inför ett “uppror” från landets mäktigaste företag sedan försäljningarna har rasat till den lägsta nivån sedan finanskrisen 1998.

Det uppger flera toppchefer på några av Rysslands största industriföretag, uppger brittiska Express. Även Iltalehti, en av Finlands största tidningar, rapporterar om uppgifterna.

Enligt forskare vid Rysslands institut för ekonomisk prognostisering har företagsledares ilska mot Kreml växt i allt snabbare takt.

– Industrin uthärdade den inledande perioden av den konstgjorda nedkylningen av den ryska ekonomin med förståelse, men år 2025 tog tålamodet slut, framhåller institutets forskare enligt Express.

"Som en bil på tomgång"

Under november månad uppges produktionsvolymerna i Ryssland sammanlagt ha minskat med 0,7 procent jämfört med föregående år. Flera andra sektorer har också minskat, bland annat sjönk livsmedelsproduktionen för första gången på 15 år.

Även om siffran kan framstå som liten ska läget vara riktigt illa i flera branscher. Värst drabbat är fordonsindustrin där bland annat tillverkandet av bilar sjunkit med 34 procent.

Den ryska ekonomen Alexandra Prokopenko, som stämplats som en fientlig “utländsk agent” av Putinregimen, menar att Rysslands militära ekonomi genomgår en “omvänd avindustrialisering”.

– Högteknologiska sektorer ger vika för arbetsintensiva industrier med låg produktivitet, medan den civila ekonomin stagnerar och militär produktion prioriteras, säger hon enligt Express.

Enligt ekonomen har den ryska ekonomin frusit fast i ett “instabilt” läge.

– Den närmaste analogin är en bil som går på tomgång i friläge och motorn överhettas. Bilen rör sig varken framåt eller bakåt, men ju längre den står, desto mer skador samlas under huven.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Öppet brev till diktatorn

Kombinationen av hårda sanktioner, stigande räntor och en kraftig ekonomisk avmattning är förklaringarna till varför den ryska industrin uppges stå på katastrofens rand.

Uppgifterna om att ryska företagsledare har tappat tålamodet kommer kort efter att ryska affärsmän i ett öppet brev krävt att Vladimir Putin ska betala för det statliga beslagtagandet av fabriker, hamnar och stora företag som ska uppgå till ett värde av motsvarande 43 miljoner dollar.

– Om staten behöver något, så okej, nationalisera det – men betala för det, köp det från ägaren, säger Alexander Shokhin, chef för det ryska industri- och entreprenörsförbundet RSPP, enligt oberoende The Moscow Times.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen