JUST NU: Sex partiledare uteblev – bara två dök upp

2022 05 22

Närmare 800 personer fanns i publiken vid den stora landsbygdsdebatten – men sex av åtta partiledare uteblev.

Riksorganisationen Hela Sverige Ska Leva har i dag final för sitt största evenemang på fyra år – Landsbygdsriksdagen 2022.

Landsbygden i fokus

– Här samlas landsbygdsaktivister, politiker och tjänstemän under ett par dagar för att verkligen driva landsbygdsfrågorna framåt och sätta landsbygdsutveckling högt upp på den politiska agendan, uppger Hela Sverige Ska Leva.

Partiledarna kom 2018

Folk från hela Sverige med koppling till landsbygden och dess näringar såg inte minst fram emot att träffa de åtta partiledarna som alla var inbjudna till den stora debatten.

Vid Landsbygdsriksdagen 2018 – som också var ett valår – var uppslutningen mycket stor och Stefan Löfven, Jonas Sjöstedt, Jimmie Åkesson, Jan Björklund och alla de andra partiledarna bjöd publiken på en spännande debatt i Örnsköldsvik.

Rejält snopna

Efter den stora uppslutningen bland partiledarna 2018 var förhoppningarna stora om att alla partiledare skulle komma även till Landsbygdsriksdagen 2022 som hålls på Elmia i Jönköping.

Men åhörare i publiken som hoppats få lyssna på alla från Nooshi Dadgostar (V) och Magdalena Andersson (S) ända över till den andra kanten med Ebba Busch (KD) och Jimmie Åkesson (SD) blev rejält snopna.

Bara två dök upp

Det visade sig nämligen att hela sex av partiernas ledare beslutat sig för att stanna hemma. Bara två dök upp – Annie Lööf från Centerpartiet och Johan Pehrson från Liberalerna.

– Småföretagande, polistätheten, sjukvården, skolorna, servicen, lyfte Annie Lööf (C) fram som några av de områden som hon och Centern vill se satsningar på för att stärka landsbygden.

Andra talare

Liberalernas Johan Pehrson redogjorde för att kommuner och regioner har ett viktigt ansvar för att stödja landsbygden och han betonade exempelvis skolan och omsorgen.

För de andra partierna deltog följande talare:

Moderaterna – Elisabeth Svantesson

Kristdemokraterna – Peter Kullgren

Miljöpartiet – Janine Alm Ericsson

Sverigedemokraterna – Mattias Karlsson

Socialdemokraterna – Anna-Caren Sätherberg

Vänsterpartiet – Birger Lahti

ANALYS

Det är överraskande att så många partiledare uteblev från Landsbygdsriksdagen samtidigt som partierna lyfter fram att landsbygden är en väldigt viktig fråga inför valet.

Det sänder signaler som många deltagare på Landsbygdsriksdagen kan uppfatta som negativa och skillnaden mot uppslutningen bland partiledarna vid Landsbygdsriksdagen 2018 är mycket stor.

Samtidigt är det inte fel att partiernas sakkunniga experter, det vill säga de landsbygdspolitiska talespersonerna deltar i landsbygdsdebatter.

Men det går inte att komma ifrån att det var partiledarna som var inbjudna och Landsbygdsriksdagen har ett extra stort värde just under ett valår.

Alla värdorter

Här har Landsbygdsriksdagen hållits genom tiderna:

2022 – Jönköpings län/Jönköping

2018 – Västernorrland/Örnsköldsvik

2016 – Gotland/Visby

2014 – Gävleborg/Sandviken

2012 – Blekinge/Ronneby

2010 – Värmland/Sunne

2008 – Västerbotten/Lycksele

2006 – Sjuhärad/Borås

2004 – Skåne/Ystad

2002 – Norrbotten/Piteå

2000 – Jämtlands län/Östersund

1998 – Östergötland/Linköping

1996 – Dalarna/Avesta/Hedemora

1994 – Kronobergs län/Växjö

1990 – Stockholms län/Stockholm

1989 – Västerbotten/Umeå

Foto: Johan Gröhn, FB

Text: Redaktionen

JUST NU: Regeringen drar i handbromsen – ”fungerar inte”

2025 11 28

Regeringen backar nu från en av sina stora satsningar inom skolan.

Stora pengar har satsats på att skolans nationella prov ska genomföras digitalt.

– Införandet av digitala nationella prov sker successivt. Läsåret 2024/25 genomfördes de första nationella proven i Skolverkets provplattform och läsåret 2025/26 blir ytterligare prov digitala, uppger Skolverket.

Tvingas backa

Nu kommer beskedet att regeringen sätter stopp för satsningen, och det blir inga digitala nationella prov till våren.

Projektet, som har kostat skattebetalarna nära en miljard, stoppas på obestämd tid.

– De här senaste testerna visar ju att det uppenbarligen inte fungerar och då kan vi inte låta elever och lärare och rektorer leva i den här smeten, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L), till SR.

Krav har ställts från Lärarfacket

Lärarfacket har tidigare ställt krav på att satsningen ska stoppas, mycket på grund av de stora problem som tidigare tester har inneburit.

Lotta Edholm menar att ansvaret för den fallerade satsningen delas av många.

– Det är ju svårt att säga exakt var man ska lägga ansvaret. Vi är nog många som är delansvariga för detta, säger hon.

LÄS OCKSÅ: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Tar ett omtag

I samband med beskedet från regeringen går också Skolverket ut och kommenterar att man nu pausar satsningen.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång, uppger Skolverket.

De kommande åren kommer alltså elever att fortsätta göra sina nationella prov på papper.

-Vi kan konstatera att uppdraget att införa digitala nationella prov är ett komplext och utmanande uppdrag som vi dessvärre inte har lyckats med. Nu behövs ett omtag för att säkerställa att skolväsendet får säkra, användarvänliga och stabila digitala prov, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

LIVSMEDELSVERKET: Sju av tio märken går bort – välj dessa till julfikat

2025 11 28

En analys från Livsmedelsverket visar på stora mängder bekämpningsmedelsrester i ett populärt tillbehör till julfikat.

Det handlar om russin som ofta intas tillsammans med glöggen eller stoppas i lussebullarna.

Hela 71 procent av de russinssorter som inte är ekologiska innehåller bekämpningsmedelsrester, enligt en sammanställning av Livsmedelsverkets analyser.

I åtta procent av dem är halterna så höga att de överskrider gränsvärdena för vad som är tillåtet i russin.

För de ekologiska russinen var det endast fyra procent som innehöll rester från bekämpningsmedel, men ingen av dem var över gränsvärdet.

– Julens smaker är något alldeles extra, och många vill göra medvetna val inför helgerna, säger KRAV:s vd Emma Rung, i ett uttalande.

– Genom att välja ekologiska russin bidrar du till odlingar som gynnar den biologiska mångfalden och minskar användningen av kemiska bekämpningsmedel. Det gör både glöggen och lussebullen lite godare – i dubbel bemärkelse.

Ett av de mest besprutade

Russin som inte kommer från ekologiska odlingar är ett av de livsmedel som är allra hårdast besprutat.

– Det kan finnas rester av 30 olika bekämpningsmedel i ett enda o-ekologiskt russinpaket. Det vill ingen ge till sina barn eller ha i sin julglögg, säger Naturskyddsföreningens ordförande Beatrice Rindevall, i ett uttalande.

Hur besprutningsresterna påverkar hälsan är oklart, men rekommendationen är ändå att hålla sig till de ekologiska russinen.

– Hur det påverkar hälsan att få i sig så många olika bekämpningsmedel vet man inte, då de utvärderas ett ämne i taget. Vårt råd är att köpa ekologiska russin, säger Beatrice Rindevall.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Ekologiska får inte besprutas

Russin som är ekologiska och KRAV-märkta besprutas inte med naturfrämmade kemiska bekämpningsmedel.

Dessutom ställs högre krav på arbetsvillkor för de som arbetar med odlingarna.

– Bekämpningsmedel påverkar inte bara miljön och riskerar att lämna rester i maten vi äter – de drabbar också människorna som arbetar med odlingen. Genom att välja ekologiskt gör vi ett aktivt val för vår egen hälsa, men också för att fler ska få en bättre ska arbetsmiljö, säger Emma Rung.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Йоана Петрова flickr

Text: Redaktionen