SVERIGE: Senaste nytt om elstödet – flera frågetecken

2022 11 14

Men det kvarstår fortfarande flera steg innan förslaget kan bli verklighet, rapporterar SR Ekot.

Energimarknadsinspektionen har fortfarande inte godkänt förslaget och även efter ett godkännande återstår flera steg. I Svenska kraftnäts ansökan till myndigheten finns förslag på hur stödet kan utformas, men inte hur det ska betalas ut till elkunderna.

Regeringen vill att utbetalningen ska ske i början av nästa år, men när pengarna når plånböckerna är fortfarande inte fastställt. 

Malin Stridh, enhetschef på Svenska kraftnät, framhåller att det inte finns en exakt tidsplan för utbetalningen av elstödet.

– Exakt när det blir vågar jag inte lova, säger hon till SR.

12-månadersperiod

Hur mycket el man använt under perioden oktober 2021 - september 2022 avgör hur mycket stöd man får. Den informationen finns hos Sveriges cirka 160 olika elnätsföretag.

De ska leverera uppgifter om elanvändares förbrukning under 12-månadersperioden och vem som står på abonnemanget, uppger SR.

– Det är givetvis stora mängder data och vi behöver vara säkra på att den här informationen inte kan förvanskas eller bli felaktig när den skickas mellan oss. Alla ska få det stöd som de har rätt till, säger Malin Stridh till radiokanalen.

Regeringen hanterar utbetalningar

Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät, tvivlar inte på att regeringens modell kommer få grönt ljus av Energimarknadsinspektionen.

Men det innebär inte att pengar kan betalas ut omedelbart efter ett godkännande.

– Eftersom Svenska kraftnät inte själv har förutsättningar att administrera utbetalning av stödet har vi vänt oss till regeringen för hantering av utbetalningar. Mer information om vem som betalar ut stödet kommer när regeringen fattat sitt beslut, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Hur och när stödet betalas ut är alltså inte bestämt. Det kan dock ske tidigast från den 1 december, vilket styrs av EU:s regelverk.

Exempel på stöd till olika elanvändare:

• En tennisklubb, i till exempel Halland, som under 12-månadersperioden hade en elförbrukning på 45 000 kWh får 35 550 kronor i stöd (45 000 x 0,79 = 35 550).
• En villaägare i Örebro med en förbrukning på 19 500 kWh under 12-månadersperioden får 9 750 kronor (19 500 x 0,50 = 9 750).
•  Ett bageri i Kalmar med en förbrukning på 66 000 kWh under 12-månadersperioden får 52 140 kronor (66 000 x 0,79 = 52 140).
• Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: Obligatoriskt krav för familjer stoppas

2025 06 18

Liberalernas förslag om krav på obligatorisk förskola möter stark kritik från Kristdemokraterna.

En av de yngsta riksdagsledamöterna uttrycker sin kritik och planerar att ta strid emot förslaget.

– Att staten skulle gå in och rycka bort barn, tvinga dem att sättas på förskola, de förslaget är så felriktat. Det är nästintill verklighetsfrånvänt, säger Mathias Bengtsson (KD) till SvD.

Förskolan som integrationsinsats

Det var i våras som Gulan Avci, riksdagsledamot för Liberalerna och utsedd till nationell samordnare mot utanförskap av sittande regering, kom med ett förslag om obligatorisk förskola från tre års ålder.

– Det är en viktig markering för att befästa förskolans viktiga roll i barns livslånga lärande, sa hon då till Sveriges Radio.

– Förskolan lägger grunden för att barn lär sig svenska språket, att de utvecklas socialt, och det bidrar i sin tur till att barn som går i förskolan får en bra start när de börjar i grundskolan.

KD kommer säga nej

Förslaget, som mötts av kraftig kritik från både Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, skulle innebära förskoleplikt på 30 timmar i veckan för barn över tre år.

Men inom regeringspartierna råder ingen samsyn i frågan och Kristdemokraterna har inga planer på att släppa igenom förslaget.

– Det är som att man inte förstår hur en familj fungerar. I en iver att lösa en integrationsutmaning för en grupp, så kör man ett generellt tvång för alla. säger Mathias Bengtsson till SvD.

Läggs fram idag

Under onsdagen väntas integrationsminister Mats Persson, som är partikamrat med Gulan Avci i Liberalerna, få ta del av förslaget som är en del av en större utredning.

Enligt Skolverket går ungefär 95 procent av alla treåringar i förskola i nuläget. Gulan Avci menar att siffran är lägre i många utanförskapsområden och sedan tidigare finns även planer på obligatorisk språkförskola.

– Vi behöver göra mer för att alla barn ska få med sig svenska språket tidigt i livet och här spelar förskolan en viktig roll. Vi kommer införa obligatorisk språkförskola, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när utredningen lades fram i november förra året.

– Det stärker också förutsättningarna för att klara skolan, som är ett viktigt vaccin mot utanförskap och kriminalitet.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen