SVERIGE: Senaste nytt om elstödet – flera frågetecken

2022 11 14

Regeringen har föreslagit en elpriskompensation på 55 miljarder till hushåll och företag.

Men det kvarstår fortfarande flera steg innan förslaget kan bli verklighet, rapporterar SR Ekot.

Energimarknadsinspektionen har fortfarande inte godkänt förslaget och även efter ett godkännande återstår flera steg. I Svenska kraftnäts ansökan till myndigheten finns förslag på hur stödet kan utformas, men inte hur det ska betalas ut till elkunderna.

Regeringen vill att utbetalningen ska ske i början av nästa år, men när pengarna når plånböckerna är fortfarande inte fastställt.

Malin Stridh, enhetschef på Svenska kraftnät, framhåller att det inte finns en exakt tidsplan för utbetalningen av elstödet.

– Exakt när det blir vågar jag inte lova, säger hon till SR.

12-månadersperiod

Hur mycket el man använt under perioden oktober 2021 - september 2022 avgör hur mycket stöd man får. Den informationen finns hos Sveriges cirka 160 olika elnätsföretag.

De ska leverera uppgifter om elanvändares förbrukning under 12-månadersperioden och vem som står på abonnemanget, uppger SR.

– Det är givetvis stora mängder data och vi behöver vara säkra på att den här informationen inte kan förvanskas eller bli felaktig när den skickas mellan oss. Alla ska få det stöd som de har rätt till, säger Malin Stridh till radiokanalen.

Regeringen hanterar utbetalningar

Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät, tvivlar inte på att regeringens modell kommer få grönt ljus av Energimarknadsinspektionen.

Men det innebär inte att pengar kan betalas ut omedelbart efter ett godkännande.

– Eftersom Svenska kraftnät inte själv har förutsättningar att administrera utbetalning av stödet har vi vänt oss till regeringen för hantering av utbetalningar. Mer information om vem som betalar ut stödet kommer när regeringen fattat sitt beslut, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Hur och när stödet betalas ut är alltså inte bestämt. Det kan dock ske tidigast från den 1 december, vilket styrs av EU:s regelverk.

Exempel på stöd till olika elanvändare:

En tennisklubb, i till exempel Halland, som under 12-månadersperioden hade en elförbrukning på 45 000 kWh får 35 550 kronor i stöd (45 000 x 0,79 = 35 550).
En villaägare i Örebro med en förbrukning på 19 500 kWh under 12-månadersperioden får 9 750 kronor (19 500 x 0,50 = 9 750).
Ett bageri i Kalmar med en förbrukning på 66 000 kWh under 12-månadersperioden får 52 140 kronor (66 000 x 0,79 = 52 140).
Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen