SVERIGE: Senaste nytt om elstödet – flera frågetecken

2022 11 14

Regeringen har föreslagit en elpriskompensation på 55 miljarder till hushåll och företag.

Men det kvarstår fortfarande flera steg innan förslaget kan bli verklighet, rapporterar SR Ekot.

Energimarknadsinspektionen har fortfarande inte godkänt förslaget och även efter ett godkännande återstår flera steg. I Svenska kraftnäts ansökan till myndigheten finns förslag på hur stödet kan utformas, men inte hur det ska betalas ut till elkunderna.

Regeringen vill att utbetalningen ska ske i början av nästa år, men när pengarna når plånböckerna är fortfarande inte fastställt. 

Malin Stridh, enhetschef på Svenska kraftnät, framhåller att det inte finns en exakt tidsplan för utbetalningen av elstödet.

– Exakt när det blir vågar jag inte lova, säger hon till SR.

12-månadersperiod

Hur mycket el man använt under perioden oktober 2021 - september 2022 avgör hur mycket stöd man får. Den informationen finns hos Sveriges cirka 160 olika elnätsföretag.

De ska leverera uppgifter om elanvändares förbrukning under 12-månadersperioden och vem som står på abonnemanget, uppger SR.

– Det är givetvis stora mängder data och vi behöver vara säkra på att den här informationen inte kan förvanskas eller bli felaktig när den skickas mellan oss. Alla ska få det stöd som de har rätt till, säger Malin Stridh till radiokanalen.

Regeringen hanterar utbetalningar

Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät, tvivlar inte på att regeringens modell kommer få grönt ljus av Energimarknadsinspektionen.

Men det innebär inte att pengar kan betalas ut omedelbart efter ett godkännande.

– Eftersom Svenska kraftnät inte själv har förutsättningar att administrera utbetalning av stödet har vi vänt oss till regeringen för hantering av utbetalningar. Mer information om vem som betalar ut stödet kommer när regeringen fattat sitt beslut, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Hur och när stödet betalas ut är alltså inte bestämt. Det kan dock ske tidigast från den 1 december, vilket styrs av EU:s regelverk.

Exempel på stöd till olika elanvändare:

  • En tennisklubb, i till exempel Halland, som under 12-månadersperioden hade en elförbrukning på 45 000 kWh får 35 550 kronor i stöd (45 000 x 0,79 = 35 550).
  • En villaägare i Örebro med en förbrukning på 19 500 kWh under 12-månadersperioden får 9 750 kronor (19 500 x 0,50 = 9 750).
  •  Ett bageri i Kalmar med en förbrukning på 66 000 kWh under 12-månadersperioden får 52 140 kronor (66 000 x 0,79 = 52 140).
  • Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen