SVERIGE: Senaste nytt om elstödet – flera frågetecken

2022 11 14

Men det kvarstår fortfarande flera steg innan förslaget kan bli verklighet, rapporterar SR Ekot.

Energimarknadsinspektionen har fortfarande inte godkänt förslaget och även efter ett godkännande återstår flera steg. I Svenska kraftnäts ansökan till myndigheten finns förslag på hur stödet kan utformas, men inte hur det ska betalas ut till elkunderna.

Regeringen vill att utbetalningen ska ske i början av nästa år, men när pengarna når plånböckerna är fortfarande inte fastställt. 

Malin Stridh, enhetschef på Svenska kraftnät, framhåller att det inte finns en exakt tidsplan för utbetalningen av elstödet.

– Exakt när det blir vågar jag inte lova, säger hon till SR.

12-månadersperiod

Hur mycket el man använt under perioden oktober 2021 - september 2022 avgör hur mycket stöd man får. Den informationen finns hos Sveriges cirka 160 olika elnätsföretag.

De ska leverera uppgifter om elanvändares förbrukning under 12-månadersperioden och vem som står på abonnemanget, uppger SR.

– Det är givetvis stora mängder data och vi behöver vara säkra på att den här informationen inte kan förvanskas eller bli felaktig när den skickas mellan oss. Alla ska få det stöd som de har rätt till, säger Malin Stridh till radiokanalen.

Regeringen hanterar utbetalningar

Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät, tvivlar inte på att regeringens modell kommer få grönt ljus av Energimarknadsinspektionen.

Men det innebär inte att pengar kan betalas ut omedelbart efter ett godkännande.

– Eftersom Svenska kraftnät inte själv har förutsättningar att administrera utbetalning av stödet har vi vänt oss till regeringen för hantering av utbetalningar. Mer information om vem som betalar ut stödet kommer när regeringen fattat sitt beslut, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Hur och när stödet betalas ut är alltså inte bestämt. Det kan dock ske tidigast från den 1 december, vilket styrs av EU:s regelverk.

Exempel på stöd till olika elanvändare:

• En tennisklubb, i till exempel Halland, som under 12-månadersperioden hade en elförbrukning på 45 000 kWh får 35 550 kronor i stöd (45 000 x 0,79 = 35 550).
• En villaägare i Örebro med en förbrukning på 19 500 kWh under 12-månadersperioden får 9 750 kronor (19 500 x 0,50 = 9 750).
•  Ett bageri i Kalmar med en förbrukning på 66 000 kWh under 12-månadersperioden får 52 140 kronor (66 000 x 0,79 = 52 140).
• Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen