SVERIGE: Senaste nytt om elstödet – flera frågetecken

2022 11 14

Regeringen har föreslagit en elpriskompensation på 55 miljarder till hushåll och företag.

Men det kvarstår fortfarande flera steg innan förslaget kan bli verklighet, rapporterar SR Ekot.

Energimarknadsinspektionen har fortfarande inte godkänt förslaget och även efter ett godkännande återstår flera steg. I Svenska kraftnäts ansökan till myndigheten finns förslag på hur stödet kan utformas, men inte hur det ska betalas ut till elkunderna.

Regeringen vill att utbetalningen ska ske i början av nästa år, men när pengarna når plånböckerna är fortfarande inte fastställt. 

Malin Stridh, enhetschef på Svenska kraftnät, framhåller att det inte finns en exakt tidsplan för utbetalningen av elstödet.

– Exakt när det blir vågar jag inte lova, säger hon till SR.

12-månadersperiod

Hur mycket el man använt under perioden oktober 2021 - september 2022 avgör hur mycket stöd man får. Den informationen finns hos Sveriges cirka 160 olika elnätsföretag.

De ska leverera uppgifter om elanvändares förbrukning under 12-månadersperioden och vem som står på abonnemanget, uppger SR.

– Det är givetvis stora mängder data och vi behöver vara säkra på att den här informationen inte kan förvanskas eller bli felaktig när den skickas mellan oss. Alla ska få det stöd som de har rätt till, säger Malin Stridh till radiokanalen.

Regeringen hanterar utbetalningar

Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör på Svenska kraftnät, tvivlar inte på att regeringens modell kommer få grönt ljus av Energimarknadsinspektionen.

Men det innebär inte att pengar kan betalas ut omedelbart efter ett godkännande.

– Eftersom Svenska kraftnät inte själv har förutsättningar att administrera utbetalning av stödet har vi vänt oss till regeringen för hantering av utbetalningar. Mer information om vem som betalar ut stödet kommer när regeringen fattat sitt beslut, säger Lotta Medelius-Bredhe.

Hur och när stödet betalas ut är alltså inte bestämt. Det kan dock ske tidigast från den 1 december, vilket styrs av EU:s regelverk.

Exempel på stöd till olika elanvändare:

  • En tennisklubb, i till exempel Halland, som under 12-månadersperioden hade en elförbrukning på 45 000 kWh får 35 550 kronor i stöd (45 000 x 0,79 = 35 550).
  • En villaägare i Örebro med en förbrukning på 19 500 kWh under 12-månadersperioden får 9 750 kronor (19 500 x 0,50 = 9 750).
  •  Ett bageri i Kalmar med en förbrukning på 66 000 kWh under 12-månadersperioden får 52 140 kronor (66 000 x 0,79 = 52 140).
  • Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

30nov2025

Sveriges politik får kritik från finskt håll – ”fungerar sällan”

2025 11 30

Sverige får kritik från finskt håll.

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen