– SD:s förslag gynnar de som aldrig arbetat i Sverige

2021 11 09

SD:s nya pensionsförslag gynnar de som aldrig har arbetat i Sverige och det är orättvist mot alla som slitit ett helt yrkesliv.

Det anser Skattebetalarnas förening som framhåller att SD:s förslag gör att de som jobbar i dag får ta kostnaden för de som inte har arbetat överhuvudtaget i Sverige.

Inte rimligt

– Det är inte en rimlig ordning om man vill värna ett respektavstånd mellan de som kämpat och slitit ett helt yrkesliv och de som aldrig arbetat i Sverige, framför Skattebetalarnas VD Christian Ekström och chefekonom Erik Bengtzboe till DN.

Skattebetalarna kritiserar att SD vill förändra avgiften till den allmänna pensionen vilket leder till en högre indexering som får bekostas av de som arbetar i dag.

Orättvist mot kommande pensionärer

– Det gör systemet orättvist mot kommande pensionärer. Notan landar hos alla skattebetalare som arbetar. Men SD finansierar delvis även förslaget genom att teckna in intäkter från pensionsinbetalningar från medel- och höginkomsttagare som ska slussas till de med lägre pensioner. Den som tjänar mer än 45 000 kronor i månaden ska alltså betala in som vanligt till pensionssystemet på sin lön, men inte få ta del av ytterligare rätt till pension, understryker Ekström och Bengtzboe.

Till de som inte arbetat

Skattebetalarna anser även att SD-förslaget leder till mer pengar till de som inte arbetat.

– Utöver det föreslår SD att garantipensionen och bidrag ska följa med övriga pensioner upp. Det handlar om 9 miljarder kronor i höjda bidrag. Bidrag som till stor del går till människor som arbetat väldigt lite eller inte alls, åtminstone i Sverige. Det innebär också att skillnaden mellan att ha arbetat ett helt yrkesliv och att aldrig ha haft en pensionsgrundande inkomst blir liten. Det kan knappast anses rättvist att pensionen i mycket liten utsträckning baseras på dina egna insatser.

SD bör sänka skatten istället

Skattebetalarna anser att SD ska tänka om och göra en annan satsning istället.
– Det vore mycket bättre att skilja på intjänad pension och bidrag, och sänka skatten på den egenintjänade pensionen, menar Ekström och Bengtzboe.

Foto: Jimmie Åkesson, FB

[yop_poll id="708"]

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen