SD ställer skarpa krav på Moderaterna – Annars uteblir stödet

2021 09 23

Nu gör SD något de aldrig gjort förut – kräver direkta budgetförhandlingar med Moderaterna för att stödja M-budgeten.

Det rapporterar Expressen som konstaterar att SD en lång rad gånger sedan 2014 valt att stödja Moderaterna mot S-MP i de viktiga budgetomröstningarna i riksdagen – men SD har aldrig krävt att få något tillbaka i form av direkta förhandlingar mellan SD och Moderaterna. Men nu vankas andra bullar.

SD-mandaten nödvändiga

– Det är ett annat läge nu. Vi behöver vara delaktiga i framtagandet av ett motförslag. Våra mandat är nödvändiga för en majoritet, säger partiets ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till Expressen.

Jimmie (SD) vill vara med

Även SD:s partiledare har signalerat samma sak.

– Som det ser ut just nu så finns det ingen anledning för oss att stödja en budget som vi inte varit med och förhandlat, sa Jimmie Åkesson (SD) till tidningen nyligen.

Finns alternativa vägar

Expressen lyfter även fram att en annan möjlig väg för M-KD-SD är att inte enas om en hel budget utan bara om att stoppa vissa S-MP-delar och att lägga till några få egna delar. Den varianten skulle inte kräva liket mycket förhandlingar mellan M-KD-SD.

ANALYS
SD:s krav är mycket intressanta och sätter fingret på följande:

Det är inte bara S-MP som har en utmaning att enas med V och C.

Även M-KD har en utmaning när det gäller att enas med SD

Och ska även L vara med så blir utmaningen för M-KD ännu större

SD känner sig troligen inte helt säkra på var de har M och vill nu markera vad som gäller

SD i liknande läge som V

Samtidigt är det alldeles självklart att SD kräver att få igenom en del egen politik om de ska säga ja till en M-KD-budget. På samma sätt som V vill få genomslag för att stödja S så vill SD får genomslag för att stödja M. Allt annat vore ett oväntat svek mot egna väljarna.

Det hela kan helt enkelt summeras så här – Dörrmattorna tid tycks vara över i svensk politik.

Ebba Busch (KD) kan komma att inta en central roll i möjliga samtal mellan M-SD då alla tre partier ingår i den gruppering som utgör huvudalternativet till ett omval av S-MP-regeringen 2022. M och KD är också mycket samspelta när det gäller budgetarbetet.

Framgångsrik strategi

Den mest framgångsrika strategin för V respektive SD i detta läget är sannolikt att inte kräva reformer på det område där partierna står som längst ifrån S-MP-C respektive M-KD.

Kraftiga V-skattehöjningar eller kraftiga SD-socialförsäkringshöjningar är med andra ord inte den smidigaste vägen att gå.

Foto: Jimmie Åkesson FB, Ulf Kristersson FB, Ebba Busch FB

[yop_poll id="626"]

Anstormning till Sverige efter jättehöjning

2026 09 03

– Jag har aldrig upplevt något liknande.

Orden kommer från Leif Sjöberg, som har arbetat på Circle K i Charlottenberg i 40 år.

Nu upplever bensinstationen en anstormning som saknar motstycke. Orsaken är att bensin- och dieselpriserna i Norge har stigit kraftigt.

Bränslepriserna har skjutit i höjden på andra sidan gränsen sedan tillfälliga skattelättnader på bensin och diesel löpte ut i tisdags.

På flera platser i Norge har dieselpriset stigit från omkring 21 till 29 kronor per liter. Bensinpriset har i sin tur ökat från omkring 20 till 27 kronor per liter.

Priserna vid pump har ökat betydligt mer än vad skattehöjningen i sig motiverar, rapporterar DinSide.

Smäller till i helgen

Nu flockas norrmän till Sverige, där bensinen är cirka 10 kronor billigare per liter och dieseln omkring 7 kronor billigare.

– När jag tittar ut genom fönstret ser jag norska bilar köa för att tanka, säger Leif Sjöberg till DinSide.

– Jag förväntar mig att fredag och lördag blir väldigt hektiska. Det blir den första helgen efter skattehöjningen, tillägger han.

LÄS MER: Kraftigt orderlyft för Volvo

Ryssland, Belarus och Turkiet

Regeringen har gått fram med flera tillfälliga sänkningar av skatten på bränsle, vilket har lett till att Sverige har fått bland de lägsta bränslepriserna i Europa. Endast Ryssland, Belarus och Turkiet har noterat lägre priser vid pump under 2026, rapporterar DinSide.

Den första tillfälliga skattesänkningen i Sverige gäller under perioden 1 maj–30 september 2026 och motsvarar cirka 0,4 kronor per liter för diesel och cirka 1 krona per liter för bensin.

Den andra gäller under perioden 1 juli–30 november 2026 och uppgår till 2 kronor och 40 öre per liter.

När de tillfälliga sänkningarna löper ut väntas bränslepriserna stiga.

ANDRA LÄSER: Putin har stoppat möte – förbannad på USA

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

Kan snart smälla i Danmark – Ryssland taget på bar gärning

2026 09 03

Ryssland har tagits på bar gärning i att planera konkreta försök till sabotage i Danmark.

Det uppger den danska säkerhets- och underrättelsetjänsten PET.

Planerna är så tydliga och allvarliga att det är nödvändigt att varna allmänheten, menar Emil Græsholm, chef för kontraspionage på just PET.

– Det är inte bara en varning om att det kan komma till Danmark en dag. Vi ser redan planeringen nu. Väldigt konkret, säger han till Berlingske.

Uppmanar allmänheten

Det är första gången som PET ska ha avslöjat konkreta förberedelser för sabotage på dansk mark. I synnerhet är det företag inom försvarsindustrin med kopplingar till militärt bistånd i Ukraina som bedöms utgöra måltavlor.

Enligt PET är det den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom planeringen. Vanliga danskar uppges rekryteras via Telegram för att användas till dåden. Bland annat kan personer bli ombedda att fotografera känsliga platser och föremål, till exempel specifika företag.

Nu uppmanas därför allmänheten att kontakta polisen om de stöter på den här typen av uppmaningar.

– Budskapet är inte att man ska vara rädd, varken som granne till ett företag eller som vanlig medborgare. Vårt budskap är att vi kan se att man omedvetet kan bli en del av Rysslands sabotageplanering, säger Emil Græsholm.

Andra läser: Putins planer i papperskorgen – nattsvart för Ryssland

Högsta prioritet

Enligt PET är arbetet med detta specifika ryska hot högsta prioritet för den danska underrättelsetjänsten. Hur många fall som avslöjats vill Emil Græsholm inte berätta.

I december förra året uppgav företaget FIre Point att en ukrainsk vapenfabrik ska byggas på dansk mark, vilket fick Kreml att gå i taket. Danmark har tidigare varnat för att det är “90 procents risk” att Ryssland kommer att utföra attentat mot mål på dansk mark.

Tidigare i augusti sattes en anläggning tillhörandes försvarsföretaget Milrem Robotics i brand i Estland. Enligt den estniske premiärministern Kristen Michal kopplas Ryssland till det misstänkta sabotaget.

Igår uppgav Polens premiärminister Donald Tusk att den brand som uppstod i en drönarfabrik i landet tidigare i veckan sannolikt planerades av Ryssland.

Andra läser: Hotar med direktanfall – Ryssland kan slå till i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen