SD ställer skarpa krav på Moderaterna – Annars uteblir stödet

2021 09 23

Nu gör SD något de aldrig gjort förut – kräver direkta budgetförhandlingar med Moderaterna för att stödja M-budgeten.

Det rapporterar Expressen som konstaterar att SD en lång rad gånger sedan 2014 valt att stödja Moderaterna mot S-MP i de viktiga budgetomröstningarna i riksdagen – men SD har aldrig krävt att få något tillbaka i form av direkta förhandlingar mellan SD och Moderaterna. Men nu vankas andra bullar.

SD-mandaten nödvändiga

– Det är ett annat läge nu. Vi behöver vara delaktiga i framtagandet av ett motförslag. Våra mandat är nödvändiga för en majoritet, säger partiets ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till Expressen.

Jimmie (SD) vill vara med

Även SD:s partiledare har signalerat samma sak.

– Som det ser ut just nu så finns det ingen anledning för oss att stödja en budget som vi inte varit med och förhandlat, sa Jimmie Åkesson (SD) till tidningen nyligen.

Finns alternativa vägar

Expressen lyfter även fram att en annan möjlig väg för M-KD-SD är att inte enas om en hel budget utan bara om att stoppa vissa S-MP-delar och att lägga till några få egna delar. Den varianten skulle inte kräva liket mycket förhandlingar mellan M-KD-SD.

ANALYS
SD:s krav är mycket intressanta och sätter fingret på följande:

Det är inte bara S-MP som har en utmaning att enas med V och C.

Även M-KD har en utmaning när det gäller att enas med SD

Och ska även L vara med så blir utmaningen för M-KD ännu större

SD känner sig troligen inte helt säkra på var de har M och vill nu markera vad som gäller

SD i liknande läge som V

Samtidigt är det alldeles självklart att SD kräver att få igenom en del egen politik om de ska säga ja till en M-KD-budget. På samma sätt som V vill få genomslag för att stödja S så vill SD får genomslag för att stödja M. Allt annat vore ett oväntat svek mot egna väljarna.

Det hela kan helt enkelt summeras så här – Dörrmattorna tid tycks vara över i svensk politik.

Ebba Busch (KD) kan komma att inta en central roll i möjliga samtal mellan M-SD då alla tre partier ingår i den gruppering som utgör huvudalternativet till ett omval av S-MP-regeringen 2022. M och KD är också mycket samspelta när det gäller budgetarbetet.

Framgångsrik strategi

Den mest framgångsrika strategin för V respektive SD i detta läget är sannolikt att inte kräva reformer på det område där partierna står som längst ifrån S-MP-C respektive M-KD.

Kraftiga V-skattehöjningar eller kraftiga SD-socialförsäkringshöjningar är med andra ord inte den smidigaste vägen att gå.

Foto: Jimmie Åkesson FB, Ulf Kristersson FB, Ebba Busch FB

[yop_poll id="626"]

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen