23 sep 2026

SD ställer krav om folkomröstning

2024 02 13

Sverigedemokraterna vill gå fram med hot om att Sverige ska lämna EU-samarbetet i Bryssel.

Anledningen är att partiet menar att det skulle stärka Sveriges förhandlingsposition gentemot EU.

Jimmie Åkesson (SD) kallar det för en “ny EU-strategi” och går i praktiken ut på att ta bort formuleringen om Sveriges medlemskap i EU från grundlagen, som skrevs in 2010.

– Alla som förhandlat vet att man måste vara redo att lämna förhandlingsbordet för att få önskvärt resultat. (...) Det signalerar att Sverige som en yttersta åtgärd har beredskap att lämna, och Bryssel har inte råd att förlora fler nettobetalare, framhåller partiledaren tillsammans med EU-parlamentarikern Charlie Weimers (SD) i en debattartikel i Aftonbladet.

Kräver "folkomröstningslås"

Sverigedemokraterna lägger fram fler strategidrag.

Partiet kräver även att ett så kallat folkomröstningslås klubbas igenom i riksdagen – som i det här fallet innebär att särskilda maktöverföringar från EU till Sverige måste föregås av en folkomröstning.

Två sådana scenarier pekas ut: om maktöverföringen är “av betydelse” eller om det innebär “nya eller större krav på inbetalningar” till unionen.

– Om nya maktöverföringar, dramatiskt höjda avgifter eller nya EU-skatter ska underställas svenska folkets prövning kommer det att ha en återhållande effekt, argumenterar Jimmie Åkesson.

"Sverige först"

EU-strategin att radera formuleringen om det svenska medlemskapet från grundlagen kallas för “Sverige först” och kommunicerades av SD redan förra veckan.

– Genom att inte längre skriva in i grundlagen att Sverige ska vara med i EU visar vi att Sverige är flexibla och står på egna ben, sade Charlie Weimers till SVT.

– Vi visar att vi är beredda att sätta hårt mot hårt.

Vill utreda medlemskapet

SD, som länge varit motståndare till EU, deklarerade för ett par år sedan att man inte längre kommer att driva frågan om ett svenskt utträde.

Däremot gav Jimmie Åkesson för ett drygt år sedan besked om att man vill utvärdera det svenska EU-medlemskapet.

SD-ledaren kallade det för en “tvångströja” och argumenterade för att Sverige skänkt bort stora delar av sin självbestämmanderätt.

– Vi sverigedemokrater vill nu utreda hur vårt land kan förhindra mer maktöverföring till EU, maximera vårt inflytande och nå bättre förhandlingsresultat. Detta är i dagsläget en mer akut fråga än diskussionen om medlemskap, framhävde Åkesson och Weimers i SvD 2023.

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen