SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

2022 12 16

Under gårdagskvällen uppgav flera källor att regeringen kan tvingas backa från sitt vallöfte om att sänka reduktionsplikten till EU:s mininivå som ofta benämns som sex procent.

Tillsammans med SD har regeringen meddelat att sänkningen ska genomföras från och med 2024. Förslaget ger en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen på bränsle som träder i kraft vid årsskiftet.

Men regeringen kan tvingas backa.

EU:s skärpta utsläppskrav riskerar att ställa till det, erfar DN.

– Antingen behöver man behålla reduktionsplikten, alltså inblandningen av biobränslen i bensin och diesel, på en hög nivå – eller kompensera för utsläppsökningen genom att köpa sig fri i affärer som sannolikt kostar flera miljarder kronor, framhåller tidningen.

Enligt uppgifter till tidningen arbetar regeringen i det tysta för att undersöka om det är möjligt att gå fram med en marginell sänkning av reduktionsplikten – långt under den utlovade nivån.

Något som samarbetspartiet Sverigedemokraterna inte har informerats om.

Det bekräftar SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen.

SD ryter ifrån

Enligt Kinnunen finns det inte på kartan att SD accepterar en marginell sänkning av reduktionsplikten.

– Det är uteslutet, det finns inte på kartan. Vi har lovat svenska folket detta. Det är fullständigt självklart för alla samarbetspartierna, säger han till DN.

På frågan om EU:s utsläppskrav kan innebära en ny miniminivå, svarar Kinnunen:

– Då borde inte Moderaterna ha pratat om att sänka reduktionsplikten till sex procent. Sänkningen ska påverka priset med flera kronor.

Omtvistad nivå

Exakt var EU:s miniminivå på reduktionsplikten landar är omtvistat.

Vad som står klart är att EU:s skärpta utsläppskrav innebär att en sänkt reduktionsplikt kan bli en dyr affär för Sverige.

Men att betala ett miljardbelopp kommer inte att förhindra genomförandet av sänkningen, framhåller Martin Kinnunen.

– EU:s ansvarslösa klimatmål och S-regeringens katastrofala förhandling kommer kosta. Det kostar dock även att betala åtskilliga kronor mer för fem miljarder liter diesel varje år. Att bortse från löftet om reduktionsplikten är inget alternativ för regeringen, skriver SD-ledamoten på Twitter och tillägger:

– Reduktionsplikten skulle om den fick fortsätta höjas tvinga vilken regering som helst att sätta ner skatten på EU:s miniminivå. Det skulle minska statens intäkter varje år. Svårt att se hur det samhällsekonomiskt skulle vara att föredra framför att shoppa utsläppsrätter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen