SD ryter ifrån – ställer tungt krav på regeringen

2022 12 16

Under gårdagskvällen uppgav flera källor att regeringen kan tvingas backa från sitt vallöfte om att sänka reduktionsplikten till EU:s mininivå som ofta benämns som sex procent.

Tillsammans med SD har regeringen meddelat att sänkningen ska genomföras  från och med 2024. Förslaget ger en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen på bränsle som träder i kraft vid årsskiftet.

Men regeringen kan tvingas backa.

EU:s skärpta utsläppskrav riskerar att ställa till det, erfar DN.

– Antingen behöver man behålla reduktionsplikten, alltså inblandningen av biobränslen i bensin och diesel, på en hög nivå – eller kompensera för utsläppsökningen genom att köpa sig fri i affärer som sannolikt kostar flera miljarder kronor, framhåller tidningen.

Enligt uppgifter till tidningen arbetar regeringen i det tysta för att undersöka om det är möjligt att gå fram med en marginell sänkning av reduktionsplikten – långt under den utlovade nivån.

Något som samarbetspartiet Sverigedemokraterna inte har informerats om.

Det bekräftar SD:s klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen. 

SD ryter ifrån

Enligt Kinnunen finns det inte på kartan att SD accepterar en marginell sänkning av reduktionsplikten.

– Det är uteslutet, det finns inte på kartan. Vi har lovat svenska folket detta. Det är fullständigt självklart för alla samarbetspartierna, säger han till DN. 

På frågan om EU:s utsläppskrav kan innebära en ny miniminivå, svarar Kinnunen:

– Då borde inte Moderaterna ha pratat om att sänka reduktionsplikten till sex procent. Sänkningen ska påverka priset med flera kronor.

Omtvistad nivå

Exakt var EU:s miniminivå på reduktionsplikten landar är omtvistat.

Vad som står klart är att EU:s skärpta utsläppskrav innebär att en sänkt reduktionsplikt kan bli en dyr affär för Sverige.

Men att betala ett miljardbelopp kommer inte att förhindra genomförandet av sänkningen, framhåller Martin Kinnunen.

– EU:s ansvarslösa klimatmål och S-regeringens katastrofala förhandling kommer kosta. Det kostar dock även att betala åtskilliga kronor mer för fem miljarder liter diesel varje år. Att bortse från löftet om reduktionsplikten är inget alternativ för regeringen, skriver SD-ledamoten på Twitter och tillägger:

– Reduktionsplikten skulle om den fick fortsätta höjas tvinga vilken regering som helst att sätta ner skatten på EU:s miniminivå. Det skulle minska statens intäkter varje år. Svårt att se hur det samhällsekonomiskt skulle vara att föredra framför att shoppa utsläppsrätter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Allvarligt hot” mot Sverige

2025 10 30

Den förlängda gränskontrollen vid Sveriges inre gräns förlängs till och med den 11 maj 2026.

Beslutet motiveras med att det förekommer ett ”allvarligt hot” mot Sveriges säkerhet, uppger regeringen.

– Beslutet grundar sig på bedömningen att det även fortsatt råder ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten, framhåller regeringen i ett uttalande.

Helt ny bedömning 

Hotbilden baseras på gränsöverskridande brottslighet som har kopplingar till statliga aktörer och terrorism.

Enligt regeringen handlar det om en ny hotbild mot Sverige.

– Tidigare beslut har grundat sig på olika allvarliga hot mot allmän ordning och inre säkerhet, men det nu aktuella beslutet bygger på den befintliga hotbild som fortsatt är såväl allvarlig som komplex. 

”Identifiera inresande personer”

Den tillfälliga gränskontrollen får förlängas, men vid varje förlängning krävs en ny bedömning. Beslutet om förlängning måste också fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning.

Regeringen kallar dagens beslut för en ”viktig åtgärd”.

– En återinförd gränskontroll vid den inre gränsen är en viktig åtgärd för att myndigheterna ska ha tillgång till rätt verktyg och förutsättningar för att kunna identifiera inresande personer som kan utgöra ett hot mot allmän ordning och inre säkerhet.

Den förlängda inre gränskontrollen gäller i sex månader – från den 12 november 2025 till den 11 maj 2026.

LÄS MER: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

FAKTA: Inre gränskontroll

- Flera andra Schengenmedlemsstater, såsom Tyskland, Österrike, Norge, Nederländerna och Danmark, har också återinfört inre gränskontroller.

-  Polismyndigheten bestämmer var och hur kontroller ska genomföras.

- Kontrollerna ska fortsatt anpassas till vad som är nödvändigt för att kunna värna allmän ordning och inre säkerhet.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter 

Foto: 

Text: Redaktionen

JUST NU: Dundersmäll för USA – drabbas värst av alla

2025 10 30

Den svenska myndigheten Kommerskollegium har analyserat effekterna av USA:s och andra länders förändrade tullnivåer som införts sedan slutet av 2024.

Den omfattande studien visar att de nya tullarna har en negativ påverkan på hela världshandeln.

Allra värst är effekterna för USA.

Landets export minskar med mellan 10 och 18 procent – beroende på scenario – enligt Kommerskollegium

En dundersmäll för amerikanska företag och landets ekonomi.

– Det mest iögonfallande, även om det inte är förvånande, är att USA:s handel drabbas hårdast. Landets export minskar med 10–18 procent och bnp med omkring 1–4 procent, beroende på scenario. De industrier som tullarna är tänkta att skydda är bland de mest negativt påverkade, säger utredaren Lovi Nordgren.

Att USA drabbas hårdast har en enkel förklaring.

– Det beror på att många amerikanska företag är en del av globala värdekedjor och därmed beroende av importerade insatsvaror. Även Kanada och Kina påverkas tydligt negativt, medan Sverige och EU klarar sig förhållandevis väl, säger Nordgren.

Sverige drabbas ”måttligt”

Tulleffekterna för Sverige bedöms som ”måttliga”. Vissa sektorer drabbas hårdare än andra, men överlag står den svenska ekonomin stadigt.

– För Sverige är de samlade effekterna måttliga, men vissa exportsektorer drabbas hårt, särskilt inom stålindustrin. Resultaten visar hur tätt sammanflätad världshandeln är och hur viktigt det är att värna öppna och förutsägbara handelsrelationer, säger Lovi Nordgren.  

LÄS MER: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina 

FAKTA: Kommerskollegiums granskning

- Tre scenarier har simulerats för att analysera hur förändrade tullnivåer påverkar världshandeln och den globala ekonomin.

- Huvudscenariot speglar de tullnivåer som gäller i dag, inklusive Turnberry-överenskommelsen mellan EU och USA från augusti 2025.

- De andra två visar ett mildare scenario respektive ett mer eskalerande scenario med ännu högre tullar.

- Syftet är att förstå hur förändringarna slår mot olika länder och sektorer, och hur de påverkar bnp, produktion, export och import. Enligt Kommerskollegium visar granskningen att tullar är ett ineffektivt verktyg för att skydda inhemsk industri. De leder till högre kostnader, minskad konkurrenskraft och negativa sysselsättningseffekter. 

Källa: Kommerskollegium

LÄS OCKSÅ: Ryssland dödar ryska soldater – brutal metod avslöjad

Foto: A. Fotos

Text: Redaktionen