Tidigare SD-profil kräver att få göra comeback

2022 11 10

Rebecka Ädel (SD) lämnade samtliga politiska uppdrag efter avslöjande om nazistisk aktivism i slutet av oktober.

Men nu har hon ångrat sig och kräver att få återvända till sitt uppdrag i Nynäshamns kommun, rapporterar Expressen.

Hon hävdar att avhoppet var ett “förhastat beslut”.

– [Avsägelsen var] ett förhastat beslut som skrevs på utan eftertanke i en mycket pressad situation, framhåller Ädel i en skrivelse till kommunen.

– [Jag vill därför] återta denna avsägelse och därmed ta tillbaka mina uppdrag som politiker i Nynäshamns kommun, fortsätter hon.

Inledde utredning

Rebecka Ädel kandiderade för Sverigedemokraterna i nämnda kommun, där partiet tog hem 17,8 procent av rösterna i kommunvalet. Ädel var även den politiker som fick flest personkryss i samma val.

Efter att Expressen tillsammans med Expo avslöjat att politikern under flera år bland annat var aktiv på högerextrema sajten Nordfront inledde hennes parti en utredning av den 32-åriga politikern.

– Uppgifterna som framkommit är synnerligen allvarliga och har ingen som helst plats i partiet. Vi har därför påbörjat en process hos partiets medlemsutskott där ärendet kommer att utredas i enlighet med våra interna rutiner, framhöll SD:s pressavdelning enligt tidningen vid tillfället.

"Står inte bakom"

På eget bevåg valde alltså Ädel själv att hoppa av både sina politiska uppdrag och partiet.

– Med anledning av medieuppmärksamhet runt Rebecca Ädel vill Sverigedemokraterna Nynäshamn understryka att vi inte står bakom något av det som framkommit i reportagen och tar helt avstånd från all typ av främlingsfientlighet, rasism och nazism, skrev SD i Nynäshamn i samband med beskedet.

Sverigedemokraterna har hittills inte kommenterat Ädels önskemål om att nu få återvända till politiken – en vecka efter att hon avsade sig sina uppdrag.

Stor tidigare granskning

Sverigedemokraterna har tidigare uppmärksammats för högerextrema inslag.

I slutet av augusti fastslog en stor granskning från researchföretaget Acta Publica att 214 SD-kandidater i höstens riksdagsval har koppling till nazism eller högerextremism.

– Närmare 80 procent, av de senaste valens över tusen kandidater med bakgrund i, eller med kopplingar till, högerextremism, har kandiderat för Sverigedemokraterna, skrev författarna i rapporten.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson avfärdade granskningen som ”oseriöst”.

– Det är gamla vänsterextremister som har skrivit den här rapporten. Det är inte seriöst. Jag ger inte mycket för den där rapporten, sa han i SVT:s program Utfrågningen.

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen