JUST NU: SD-politiker i blåsväder

2022 08 16

Sverigedemokraternas gruppledare i Karlskrona har hamnat i blåsväder.

Christopher Larsson (SD) får nu motta kritik efter att han skrattgillat en kommentar i sociala medier.

Uppmaning i sociala medier

Kommentaren var riktad mot den socialdemokratiska riksdagsledamoten Magnus Manhammar från Blekinge.

Bakgrunden är att en person gått ut på sociala medier med en uppmaning om att kasta dart på Magnus Manhammars bild på Socialdemokraternas valaffischer.

Skrattande smiley

Sverigedemokraten Christopher Larsson ska därefter ha emojimarkerat kommentaren med en skrattande smiley.

Magnus Manhammar är upprörd och orolig efter påhoppet och lyfter fram vikten av att motarbeta hat och hot i sociala medier.

– På sin egen Facebooksida tillåter och skrattar gruppledaren Christopher Larsson (SD) när en person skriver att den vill kasta dart på mig.

– Antingen syftar den som skriver bara på Socialdemokraternas valplakat på mig eller så vill den som skriver också kasta dart på mig som person och politiker, framhåller Manhammar på Facebook.

Inte genomtänkt

– Både jag och Christopher har ett ansvar att som offentliga personer att hålla en god ton och rensa bort hotfulla kommentarer på våra sociala medier sidor, betonar Manhammar.

– Det här verkar tyvärr SD:s gruppledare helt ha missat.

– Istället bidrar han till en allt mer hotfull valrörelse genom att först tillåta kommentaren och sedan också trycka på skratta-knappen för den.

Det här är verkligen inte okej.

Sverigedemokraternas gruppledare medger nu att hans agerande inte var lyckat.

– Det var inte genomtänkt från min sida, säger Christopher Larsson (SD) till SVT.

Vill ha en ursäkt

Samtidigt indikerar Larsson att han inte tycker att det är lika allvarligt som Manhammar anser.

– Jag tycker ändå att Manhammars reaktion är överdriven, säger Larsson (SD).

Nu vill Manhammar att Larsson ber om ursäkt för det inträffade.

– Jag vill ha en ursäkt av SD:s gruppledare i Karlskrona, betonar Manhammar.

– Jag är en av många politiker som pga av mitt engagemang för demokrati utsätts för hot och därmed tvingas leva med skyddad identitet både för mig och min familj. Även mina små barn tvingas leva med detta, poängterar S-politikern.

Foto: SD Karlskrona

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen