SD-politiker häktas för styckmord – SD avvaktar rättsprocessen

2021 11 22

En politiker i Sverigedemokraterna misstänks för styckmord och SD:s pressavdelning uppger att partiet följer utvecklingen avseende rättsprocessen.

SD-politikern anlände med en filt framför ansiktet till Stockholms Tingsrätt där häktningsförhandlingen alldeles nyss ägde rum bakom lyckta dörrar.

Häktas för mycket grova brott

Beskedet blev att SD-politikern häktas misstänkt för styckmord.

Stockholms Tingsrätt meddelar att SD-politikern skall häktas på sannolika skäl misstänkt för mord och brott mot griftefriden.

SD uttalar sig i pressen

Sverigedemokraternas Pressavdelning på riksnivå har gått ut i Expressen och uttalat sig om händelseutvecklingen som rör det misstänkta styckmordet.

– Det är synnerligen obehagliga uppgifter, säger Sverigedemokraternas pressekreterare Christian Krappedal till tidningen.

SD avvaktar rättsprocessen

Sverigedemokraterna följer utvecklingen avseende rättsprocessen för att ta ställning i frågan framöver.

– Personens medlemskap är fryst i takt med att polisen utreder misstanken om brott. I övrigt avvaktar vi rättsprocessen innan vidare åtgärder, säger Sverigedemokraternas pressekreterare till tidningen.

Sverigedemokraterna uppger att SD-politikern kommer att avpolletteras om han fälls.

–Blir han dömd sitter han givetvis inte kvar i partiet, säger en pressavdelningen vid SD:s riksavdelning till Expressen.

SD-politikern är i 60-årsåldern

SVT rapporterar att den misstänkte SD-politikern är en man i 60-årsåldern.

– Bevisningen har sådan styrka att jag menar att sannolika skäl föreligger för att den personen har begått det aktuella brottet, säger åklagaren Marina Chirakova till Aftonbladet.

Människohuvud påträffat av städare

Det började med att offrets huvud hittades i en säck i Karlbergskanalen som rinner mitt i centrala Stockholm mellan Kungsholmen och Norrmalm. Den förfärliga upptäckten gjordes av städarbetare som rensade Karlbergskanalen och enligt uppgifter till SVT var det en dykare som gjorde det obehagliga fyndet och hittade människohuvudet.

Låg inte länge i vattnet

SVT rapporterar om att huvudet inte skall ha legat så länge i vattnet. Ännu fler kroppsdelar har påträffats vid Junibacken på Djurgården. Och enligt Expressen har kroppsdelar även påträffats på en tredje plats.

Polisen har inlett en förundersökning om mord och brott mot griftefriden och enligt Aftonbladet har offret varit försvunnen en period. SVT uppger att det 60-åriga offret ska vara hemmahörande i Stockholm.

Befarar att politikern avviker

Åklagaren har befarat att sverigedemokraten ska fly undan ordningsmakten vilket var ett av skälen till han begärdes häktad.

– Det finns risk för att den misstänkte avviker eller på något annat sätt drar sig undan lagföring. Det finns också en risk för att han kan undanröja bevis eller på något på annat sätt försvårar utredningen, sade åklagaren till Aftonbladet.

Tros ha mördats i Nyköping

Åklagaren berättar även vid vilken tidpunkt som offret skall ha mördats.

– Mordet ska ha skett någon gång under perioden 8-16 september i Nyköping, säger åklagare Marina Chirakova till Expressen.

Personen blev först anhållen i sin frånvaro, därefter gripen och nu alltså häktad. Det är oklart vilken relation offret haft till den misstänkta politikern.

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen