SD mycket upprörda – “Det är ytterst märkligt”

2023 10 09

Igår kväll ägde höstens första stora tv-sända partiledardebatt rum.

Debatten sändes i SVT och under två timmars tid debatterade de åtta partiledarna ämnen som gängkriminalitet, välfärd, klimat och energi.

Även helgens våldsamma attacker i Israel fick stort utrymme i sändningen där flera partiledare fördömde både angreppen och det firande som synts på gator i Sverige.

– Det är fasansfullt. Att människor firar terrorister som dödar oskyldiga i Israel är groteskt. De borde skämmas, sade exempelvis statsminister Ulf Kristersson (M).

Kritiken: fick inte tala

I debattens efterspel är det dock en annan händelse och en annan fråga som blivit en het potatis.

Det var i samband med att frågan om kärnkraft diskuterades när tv-tiden höll på att rinna ut och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inte fick tid eller chans att uttrycka sin åsikt.

– Jag tycker mycket om kärnkraft, jag fick inte säga det, sade Jimmie Åkesson innan programmet avslutades.

"Ytterst märkligt"

SD-ledaren var den enda som inte fick utrymme att uttala sig mer i detalj.

Ett “ytterst märkligt” agerande av SVT, enligt Jimmie Åkessons stabschef Linus Bylund, rapporterar Expressen.

– Eftersom det är vi som drivit, och driver, kärnkraftsfrågan hårdast, uttrycker han till tidningen.

Stabschefen säger att Jimmie Åkesson hade lyft fram partiets vilja att prioritera kärnkraft före vindkraft om han fått chansen.

– Effektivt planerbar vindkraft finns än så länge bara i miljöpartistiska dagdrömmar, hävdar Linus Bylund.

Kritik även från S

SVT har fått kritik även från Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Det gällde då en helt annan fråga, nämligen att programledarna tog upp uppgifterna från veckan om att Märta Stenevis (MP) ledarskap varit föremål för skarp intern kritik i det egna partiet.

– Det tycker jag var ett lågvattenmärke, jag har aldrig varit med om något sådant tidigare, sade Andersson till Aftonbladet efter debatten.

Medhåll av KD och C

Hon fick medhåll av både Ebba Busch (KD) och Muharrem Demirok (C) som kallar frågan för “under all kritik”.

– Den typen av frågor kommer ofta till kvinnliga ledare än till manliga ledare. De frågorna kan absolut vara relevanta att ställa, finns det kritik mot arbetsmiljö behöver man ta det på allvar, men jag var förvånad över att det kom upp i debatten, säger Ebba Busch till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Europa smider planer i tysthet – redo att ingripa i Ukraina

2025 02 17

Europa jobbar i tysthet med planer på att kunna skicka trupper till Ukraina.

I Europa finns det en stor oro över hur fredssamtalen mellan USA, Ryssland och Ukraina kommer att gå.

De europeiska länderna är inte inbjudna till förhandlingarna, och många är rädda för att USA bryr sig mer om sina egna intressen än Ukrainas och Europas.

Samtidigt förbereder sig Europa i tysthet för att kunna skicka trupper till Ukraina, rapporterar AP.

”Kommer att spela sin roll”

En grupp europeiska länder jobbar på en plan för att skicka trupper till Ukraina som ska upprätthålla ett eventuellt fredsavtal med Ryssland, enligt nyhetsbyrån.

Storbritannien och Frankrike uppges leda initiativet.

Uppgifterna är dock knapphändiga, enligt nyhetsbyrån, eftersom länderna inte vill att Vladimir Putin ska få alltför god kännedom om exakt hur planerna ser ut.

– Jag kommer inte att gå in på särskilda detaljer, men jag accepterar att om det blir fred så måste det finnas någon slags säkerhetsgaranti för Ukraina, och Storbritannien kommer att spela sin roll i det, säger den brittiska premiärministern Keir Starmer, enligt nyhetsbyrån.

Kräver stora trupper

Ukraina vill helst bli Natomedlem och anser att det skulle vara den bästa säkerhetsgarantin, men USA uppges inte se det som ett alternativ i nuläget.

Istället kan alltså europeiska trupper komma att utgöra en ukrainsk säkerhetsgaranti efter ett eventuellt fredsavtal, och planerna är alltså redan i full gång.

De europeiska länderna har talat om den möjligheten sedan förra året, men nu har man i Europa blivit allt mer angelägen om att ta ansvar för Ukrainas säkerhet. I många europeiska länder fruktar man att Trump kan komma att köra över både Ukraina och Europa i en uppgörelse med Putin.

Det är oklart hur stora trupper Europa kan tänkas skicka och vilka länder som kommer att medverka. Det beror bland annat på hur ett eventuellt fredsavtal kommer att se ut.

För vissa länder är det mer komplicerat; Italien har konstitutionella begränsningar för hur de får använda sina trupper, och Nederländerna och Tyskland behöver ett godkännande från respektive parlament.

Hur stora trupper som kan bli aktuella är också en svår fråga att lösa. Experter flaggar för att det kommer krävas stora trupper om de ska utgöra någon verklig säkerhetsgaranti.

– Det måste vara en verklig styrka så att ryssarna vet att om de någonsin satte den på prov så skulle de bli krossade. Och du kan vara säker på att Ryssland kommer att testa den, säger Ben Hodges, tidigare befälhavande general för US Army Europe, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: USA ger Europa mardrömsbesked

Foto: Kirsty O'Connor No 10 Downing Street resp A Lallemand

Text: Redaktionen


USA har gått till attack – högt uppsatt ledare dödad

2025 02 17

USA har utfört flyganfall i Syrien under natten mellan söndag och måndag.

Det uppger USA:s militärkommando för Mellanöstern, Centcom, i ett uttalande.

Enligt Centcom har attackerna genomförts i nordvästra Syrien.

En högt uppsatt ledare inom den al-Qaida-kopplade organisationen Hurras al-Din (HaD) har dödats.

– Flyganfallet är en del av Centcoms:s pågående åtagande i regionen. Tillsammans med partners i regionen försvårar vi för terroristernas försök att planera, organisera och genomföra attacker mot civila och militär personal från USA, våra allierade och våra partners i hela regionen och utanför, framhåller militärkommandot i uttalandet.

”Kommer att fortsätta”

Hurras al-Din är en av flera islamistiska grupper som hävdar att de lagt ned sina vapen efter revolutionen i Syrien.

I januari meddelade gruppen att man lagt ned sin verksamhet. Samtidigt erkände Hurras al-Din för första gången samrörelsen med al-Qaida.

USA terrorklassade Hurras al-Din 2019 och har erbjudit ekonomiska belöningar för information om flera av gruppens medlemmar.

– Vi kommer att fortsätta att obevekligt jaga terrorister för att försvara USA och våra allierade i regionen, säger general Michael Erik Kurilla, befälhavare för Centcom.

Stor oro

Syriens brutala diktator Bashar al-Assad störtades i december 2024 av islamistledda rebeller.

Efter diktatorns fall har en övergångsregering installerats i landet. Regeringen leds av islamiströrelsen Hayat Tahrir al-Sham (HTS). Övergångsregeringen ska styra Syrien fram till den 1 mars, men HTS-ledaren Ahmed al-Sharaa har sagt att det kan ta upp till fem år att anordna nya val i landet.

– Min uppskattning är att det är mellan fyra och fem år kvar till valet, sade Sharaa i en tv-intervju i början av februari.

Hayat Tahrir al-Sham är en tidigare undergrupp till al-Qaida. Gruppen har listats som en terrororganisation av USA och Storbritannien.

Det finns därför en stor oro över gruppens maktövertagande, inte minst när det gäller kvinnors och minoriteters rättigheter.

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen