SD mycket upprörda – “Det är ytterst märkligt”

2023 10 09

Igår kväll ägde höstens första stora tv-sända partiledardebatt rum.

Debatten sändes i SVT och under två timmars tid debatterade de åtta partiledarna ämnen som gängkriminalitet, välfärd, klimat och energi.

Även helgens våldsamma attacker i Israel fick stort utrymme i sändningen där flera partiledare fördömde både angreppen och det firande som synts på gator i Sverige.

– Det är fasansfullt. Att människor firar terrorister som dödar oskyldiga i Israel är groteskt. De borde skämmas, sade exempelvis statsminister Ulf Kristersson (M).

Kritiken: fick inte tala

I debattens efterspel är det dock en annan händelse och en annan fråga som blivit en het potatis.

Det var i samband med att frågan om kärnkraft diskuterades när tv-tiden höll på att rinna ut och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inte fick tid eller chans att uttrycka sin åsikt.

– Jag tycker mycket om kärnkraft, jag fick inte säga det, sade Jimmie Åkesson innan programmet avslutades.

"Ytterst märkligt"

SD-ledaren var den enda som inte fick utrymme att uttala sig mer i detalj.

Ett “ytterst märkligt” agerande av SVT, enligt Jimmie Åkessons stabschef Linus Bylund, rapporterar Expressen.

– Eftersom det är vi som drivit, och driver, kärnkraftsfrågan hårdast, uttrycker han till tidningen.

Stabschefen säger att Jimmie Åkesson hade lyft fram partiets vilja att prioritera kärnkraft före vindkraft om han fått chansen.

– Effektivt planerbar vindkraft finns än så länge bara i miljöpartistiska dagdrömmar, hävdar Linus Bylund.

Kritik även från S

SVT har fått kritik även från Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson.

Det gällde då en helt annan fråga, nämligen att programledarna tog upp uppgifterna från veckan om att Märta Stenevis (MP) ledarskap varit föremål för skarp intern kritik i det egna partiet.

– Det tycker jag var ett lågvattenmärke, jag har aldrig varit med om något sådant tidigare, sade Andersson till Aftonbladet efter debatten.

Medhåll av KD och C

Hon fick medhåll av både Ebba Busch (KD) och Muharrem Demirok (C) som kallar frågan för “under all kritik”.

– Den typen av frågor kommer ofta till kvinnliga ledare än till manliga ledare. De frågorna kan absolut vara relevanta att ställa, finns det kritik mot arbetsmiljö behöver man ta det på allvar, men jag var förvånad över att det kom upp i debatten, säger Ebba Busch till Aftonbladet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen