SD kräver att “flumprojekt” läggs ned

2023 02 16

Sverigedemokraterna kräver att den så kallade trygghetsberedningen kastas i papperskorgen.

Beredningen tillsattes för drygt tre år sedan och har som uppgift att ta fram förslag på hur brottsligheten ska minska och tryggheten öka i Sverige.

Gruppen företräds av samtliga åtta riksdagspartier, men nu kräver Sverigedemokraterna att man ska lägga ned hela verksamheten, rapporterar Sveriges Radio.

– Det blir bara ett pappersarbete för ingenting, känns det som. Det är onödig tid, helt enkelt, säger Katja Nyberg (SD), ledamot i riksdagen och i trygghetsberedningen.

Omöjligt att nå samsyn

Det var den socialdemokratiska regeringen som tillsatte trygghetsberedningen i mars 2020.

Uppdraget var stort – bland annat skulle de viktigaste kriminalpolitiska utmaningarna i samhället identifieras.

En slutrapport av beredningen förväntas i oktober 2024, om den håller hela vägen form.

Enligt Katja Nyberg är det helt omöjligt att nå politisk samsyn i gruppen.

– Just i den här formen, nej det ger ingenting.

Kritiseras från vänster till höger

Kritik mot trygghetsberedningen kommer inte enbart från Sverigedemokraterna, utan hela vägen från vänster- till högerkanten.

Bland annat har det kallats för “flumprojekt” och “meningslöst”.

– Efter åtta månader är det uppenbart att beredningen inte komma överens, sade Linda Westerlund Snecker (V) redan vintern 2020.

Ser över frågan

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) diskuteras nu också trygghetsberedningen framtid i regeringskansliet

– Jag vet att det finns berättigad kritik mot den, vi var ju också som parti skeptiska när den tillsattes. Jag ska be om att få återkomma i någorlunda närtid om våra tankar om hur det ska tas vidare, säger han till SR.

Minska brottslighet och öka trygghet

På regeringens hemsida beskrivs projektet i detalj.

– Kommitténs uppdrag är att ta fram underlag till utform­ningen av en kunskaps­baserad och brett förank­rad kriminal­politik som ska bidra till att uppfylla de kriminal­politiska målen att minska brotts­ligheten och öka människors trygghet.

Utöver att identifiera de viktigaste kriminalpolitiska utmaningarna här och nu och i framtiden har trygghetsberedningen ytterligare ett centralt uppdrag.

– Analysera och bedöma vilken förmåga som finns hos berörda aktö­rer att möta dessa utma­ningar på såväl det brotts­före­byggande som brotts­bekämpande området.

Foto: Securitas AB

Text: Redaktionen

5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen